Project Gutenberg's Allvarsord om allting och ingenting, by Waldemar Blow

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.net


Title: Allvarsord om allting och ingenting

Author: Waldemar Blow

Release Date: April 29, 2005 [EBook #15731]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ALLVARSORD OM ALLTING OCH ***




Produced by Martin Agren, Tapio Riikonen and PG Distributed Proofreaders






ALLVARSORD OM ALLTING OCH INGENTING

AV
WALDEMAR BLOW


C. W. K. GLEERUPS FRLAG, LUND, 1917.



INNEHLL:

Fretal
Kyrkoherdebostllet i Svalv
Thorild Wulff
Karl XI:s staty i Lund
D Lagan invigdes
G i oktober!
Knutsgillets ordensdrkter
Ellen Key
Korken
Stationshlet i Kristianstad
Brev till pven
Bn om regn
Potatisbssa i stadsfullmktige
Mnga vackra brev
Sknska konstnrslaget och konsten
En enkel mnniska
Den vrldsliga nden
Vis major
Mormonerna och rvsaxen
Persson och kvinnan
En fridfull ort
Vrldsutstllningen i Oxlanda
Skallig p en natt
Pigan som vrpte
Glasmstare Jnsson
Pantalonger och bondnger
Teaterrecensioner:
  Theater och Oeconomie
  Den trtte Theodor
Notiser
Brevlda
Tankar av Flodqvist
Frn allmnheten




FRETAL.


Vlaktade lsare!

Understundom (ett gammalt bra ord) har det ven fr mig intrffat, att
jag inte haft ngot annat att gra n att tnka. Vid dessa besynnerliga
tillfllen har det kommit fr mig, att det nd finnes bra mycket, som
aldrig blivit ordentligt utrett, mnga tilldragelser, som ej blivit rtt
skildrade, och mnga den nstan fullt rade allmnhetens frgor, som
icke blivit njaktigt besvarade.

Detta frhllande har synts mig olidligt, och jag har drfr funnit det
vara min plikt att ska bidraga till ett bttre i dessa avseenden. Jag
har d tidtals ltit pnnan raspa ned litet, som jag smugglat in i mitt
blad. Och d jag nu gripits av den villomeningen, att dessa sm
allvarsord kunna vara fosterlandet till nytta, s har jag plockat ut en
del av dem ur rgngarna fr att nu snda ut dem i ett samlat olivoblad.

De bra helst icke missfrsts. Min avsikt med dem r i alla fall god,
och d jag ger tillrckliga kroppskrafter, varnar jag fr obehrig
kritik, vilken i dessa kritiska tider fr resten r alldeles ondig.

Till slut anser jag mig bra meddela, att om det finnes ngon, som icke
r njd med boken, s br han icke skicka den tillbaks utan instlla sig
personligen. Ingenting r s lrorikt som mnniskoknnedom, och jag r
tacksam fr material till en eventuell ny upplaga. De, som utan vidare
behlla boken, f skylla sig sjlva.

Jag tvr mina hnder.

_Frf._

       *       *       *       *       *

_Andra upplagan._

D allmnheten s missuppfattat mina Allvarsord att den utrotat dem frn
bokhandeln, anser jag mig skyldig att omedelbart utgiva en ny upplaga,
vilken jag p det varmaste rekommenderar.

Samtidigt begagnar jag tillfllet att tacka dels den oknde mnniskovn,
vilken efter inhmtande av bokens lrdomar snt mig en skinka ssom
hedersgva, dels de rade recensenterna, vilka samtliga ro vlkomna s
lngt skinkan rcker.

_Frf._




KYRKOHERDEBOSTLLET I SVALV.

(1908).


Nu sker vr pastor Adrian det efter ABCD lediga kyrkoherdebostllet i
Svalv, dit vi nska honom en lyckosam resa. Men aldrig finns det ngot,
som man fr ha i fred fr sig sjlv. Och hr komma nu komministern i
Trlleborg och komministern i Ringamla och vicepastorn i Stngby och
vilja gra vr Adrian platsen stridig, vilket p det allvarligaste rrt
upp vra bekymmer.

Varfr vill t.ex. komministern i Trlleborg vergiva sin trogna stad?
Var i Svalv plaska storsjbljor s lent som vid Trlleborgs strand och
var i Svalv framglida kontinentroutens ngande svanor s stolt som vid
Trlleborg? Skdar icke hr komministerns ga frn Trlleborg konturerna
av Europa, men vad bidar hans inre blick frn synranden av det fjrran
Svalv? Kantas icke dr horisonten av medborgaren Bondesons besatta svin
och doftar det icke frn vngarna av blasten frn utsdesfreningens
vlgdda rovor. rade hr komminister! Handen p hjrtat; svin och
rovor--hav och liv. Var s innerligen beskedlig och gck in i kammaren
och vlj.

Och Ringamla, Ringamla! Vi nskar herr komministern dr byte p luft
och natur? Ser han icke genom sina flugflckade rutor den fagra
Asarumsdalen, som i vrens tid snar i apelblom, och njuter han icke av
en blekingsidyll, blidare och vackrare n den Svalv ngonsin kan bjuda.
Och d det bolmande lokomotivet larmar frbi Svalv och strer livsron,
kan han d icke i Ringamla stoppa sin pipa i frid och p den trebenta
bnken under den stora granen p byns tysta griftegrd stilla sin
brinnande vrldssmrta och med stoiskt lugn meditera ver den tcka
gravskriften  det enkla trkorset:

    Hr vilar en Familjegrav
    En Moder med Tre barnabarn
    Frn Ringamla voro de
    Ty Gud dem alla Hade kr.

... Hr Komminister! Ringamlas hjrta grter: torka dess trar och bliv!

Men mest av allt gr det oss ont att vr vice pastor i Stngby, broder
Nils Groos, vill vergiva den feta slttens bygder och draga upp till
det nnu endast p frsk uppodlade Svalv. Groos, Groos, skdar du icke
frn arla morgon till serla afton de bljande flten i milavgsfng, de
fetmande Ayrshires beta p doftande klvervall, gssen, de lskvrda
fglarna, grsa i tusental p Belliskldda ngar och trinda nassar vagga
julens skna sgel kors och tvrs p trdorna! Groos, Groos, horra dig
runt och titta p dmens bda vrdtorn, som lysa i morgonsolen lngt
bort ver Stngby, och knn sen om du kan slita dig frn dem. Jag tror
det inte. Och jag tackar dig, ty jag ser redan p dina gons ljuvhet att
mitt tal r vordet hrt.




THORILD WULFF.


Denne dagen r egentligen ganska besynerlig. Det r nmligen i dag som
fil. d:r Thorild Wulff  studentaftonen kl. 9 hller fredrag om
Strandhugg i Japan, belyst med mnga och vackra bilder. Det blir fullt
hus och applaus.

Thorild Wulff r som bekant fdd p Island, dr han tillsammans med den
sedan likaledes till Sverige verflyttade psalmisten Albert Engstrm i
yngre dar vaktade fr. Hr i landet studerade han diverse bttre
vetenskaper, i vilka han tog doktorsexamen. Kort drefter utrustade han
sin bermda expedition till Tibet fr att befria Hedin, som hlls fngen
i en hnsbur drfr, att han velat omvnda Dalai L'hama till judendomen.
Lnge drjde det hrefter icke frrn vi funno Wulff i Kina, dr han
ingick morganatiskt ktenskap med nkekejsarinnan, drp under
boxareupproret flera gnger blev ihjlslagen, strtade kejsardmet och
infrde republicken, till tack varfr han av Juanschikai upphjdes till
Mandarin med Hga Knappen och fick Sprckta Vstens orden i kta nickel.

Sedan han civiliserat Kina, verflyttade Wulff till Japan. Vid
landstigningen i Kumamoto mottogs han av 6,000 gudaskna geishor, vilka
verhljde honom med krsbrsblommor och frde honom i frgyld rickshaw
till kejsaren, som lade bort titlarna med honom. I Japan verkade nu
Thorild Wulff lnge som missionr, infrde toppspel, pomril och
kubernetik, upprttade soppkokningsanstalt i Jamagata samt slckte
Fujiyama, som lnge sprutat eld i ondan.

Hljd av ra tervnde Wulff drp till Sverige fr att bli
ecklesiastikminister, d herr Westman trttnat. Och p genomresa till
Danmark, dr han mnar terupprtta den europeiska freden, gstar han
oss nu i kvll.

Vi hlsa den frejdade medborgaren hjrtligt vlkommen!




KARL XI:s STATY I LUND.

_Underdnigt frslag, godknt av Karl XI sjlv._


     Kommittn fr stadkommande av en ryttarstaty i Landskrona ver
     Konung Karl XI har i dagarna utsnt ett av 65 namn undertecknat
     upprop, i vilket lses bl.a.:

     Allt fr lnge har den store konungens minne varit frsummat av
     svenska folket. Andra konungar hava ihgkommits med vedermle av
     vrdnad och tacksamhet fr allt vad stort de hava utfrt fr
     Sveriges folk och Sveriges rike, men Carl XI, en av vra strsta
     konungar, vntar alltjmt p svenska folkets krleksfulla
     erknnande.

     Frsummad av frmyndareregeringen i allt, vad tillhrde en
     konungslig uppfostran, emottog han vid sitt tilltrde av regeringen
     ett rike, som i allo lg i lgervall, en uttmd skattkammare, ett
     frsummat frsvar och en fruktansvrd upprorsanda uti de av hans
     store fader terfrvrvade provinserna, vilkas ervring tergivit
     Sverige dess naturliga grnser i sder och vster.

       *       *       *       *       *

     Stdd p sitt folks krlek och uppoffrande tillgivenhet, p sin
     visserligen till antalet svaga, men till dess mod ojmnfrliga hr,
     utkmpade Carl XI den ena striden efter den andra, alltjmt
     segrande ver den vermktiga fienden och slutligen genom slaget
     vid Landskrona vinnande _en fr krigets utgng avgrande seger_.

       *       *       *       *       *

_En ppen och redeligh skrifft till Waldemar Blow.


Stormechtigste_ Redacteur, _hgtrade elskelige kre_ Waldemar.

_Thet hafwer infr mine ghon kommit en_ akt, _hwarfwer iagh blifwit
s_ accablerad _at iagh thet als intet_ exprimera _kan. Ack att iagh_
kapabel _wore at_ aucteuren _uthaf then smdelighe och_ insidieuse
_skriften medh eghen handh kindpusta och thereffter hnom och hwar
tijondhe mann af_ soubscribenterne _hngia, ssom iagh the_ rebelliske
_snapphaner_ traiterade _uthi mijn kraffts daaghar, d iagh et hetsigt
prompt och lefwandes gemt hade.

Hwaad er thet fr lastelight taal at mit minne_ negligerat _warit uthaf
Sweries folck? Jagh wil hafwa den_ presumption _om migh silf at iagh
hafwer_ miraculeuse actioner _bedrifwit, s at hwar och en af Sweries
inbyggiare r skyldigh med_ veneration _och trogen_ devotion _sdant
uthi hugh komma. Men hwar hafwa nu_ aucteuren _och the_ 65 soubscribenter
_af_ pasquillen _thenna_ connaissance _frwerfwat at iagh af the Swenske
frsatt r uthi en otacksamh_ oubli? _Sjlf hafwer iagh intet sdant
kunnat_ constaterat. _Twert therimot_ considererar _iagh at thet swenska
folcket af skiljda_ conditioner _migh_ placerar _widh sijdan af the
hghprijslighe_ maijesteter Gsta Wasen _och thes sons son_ Gustavus
Adolphus.

_Hwi hafwer_ aucteuren _thessuthom en slijk lgnacktigh_ infamie
inventerat _at iagh intet blifwit ihughkommen medh wedermhle af wrdtno
och_ reconnaissance _ssom andre konunghar. Om the_ 65 soubscribenter
_wilje nogra f skerfwar tillhoopa lggia t_ aucteuren _til en
frnjeligh_ excourse _til stadhen_ Carlscrona, _s m han therstdhes
en god_ occasion _finna at min bildstod_ admirera.

_At iagh uthi min frste_ jeunesse _blifwit af rycksens rder_
negligerad _til min_ education, _thet wil iagh intet_ negera, _men thet
er mijn_ private affaire, _och therupp lrer thet nu ingen tidh wara
at_ ameliorera. _Thessuthom wil iagh intet_ cachera _at iagh nogon tijd
widh_ academian _uthi_ Upsala _minna studerningar uthi acht tagit och
gofwo widh min ankombst dijt tillochmed professorer samt Borgmester och
rdh och borgerskappet i gewehr tw gnger salua s wl medh stycker som
med_ musqueter.

_Men elskelighe_ redactuer, _at iagh nu uthi thenna affaire Digh_
molesterar, _thet skier besynnerligen therfre, at iagh gnom Din_
journal _wil med all_ force _och_ auctoritet protestera _mot then_
ridicule imagination _at man genom en ryttarestodh uthi then_ modesta
_stadhen_ Landscrona _migh_ remarquabelt glorifiera _kunde. Ther som nu
thenna_ aucteuren _intet wet om min_ statue i Carlscrona, _som dockh
uthi_ importance _thet beskiedeligha_ Landscrona _mycket_ supererar, _s
monde_ posteriteten _s mycket thesmindre frm at mig uptcka i thenna_
caderade _lille plett uthaf riket.

Genom Digh, stormecktigste_ Waldemar, _wilje wi nu_ resolvera, at derest
wij medh ytterlighare en ryttarestodh skole_ celebreras, _s skall
thenna als intet annorstdhes_ posteras _n uthi stadhen_ Lund, _ther wi
wr mest_ fameuse action _hafwe utfrt. Och skall thenna_ statue
_thessutom s_ placeras _at wij_ dirigere _spettsen af wr wrjo mot
thet fenster therifrn Thu daghligen och_ continuerligen _framhrdar
uthi wrt werck och inbyggiarne i stadhen_ Lund _medh good_ effect
_tucktar. Ja, elskelighe_ cousin, _therest thet Digh intet_ incommoderer,
_wil iagh_ proponera _at man Din billd och liknelse wid_ basen _af
thenna_ statue arrangerar, _enkannerligen som iagh fuller wet at thu est
af et hrlight utwertes anseende ssom thet sades om_ de la Gardien
kansleren.

_Stockholm uti Riddareholmens kyrckia anno_ 1911.
_Frblifwer din gamble_ cousin
CAROLUS XI.

_Effterskrifft.

Frtlj migh_, cher ami, _hwadh_ qualitet _thesse personer gha, som
sine nampn hafwa under thetta actstycke prenta ltit. Jagh lser mnga
adelighe_ signaturer _icke utan_ surprise. _Thet wil migh tyckias at the
Swenske icke fyllest mit werck_ propagerat _och at mycket_ resterar
_til en blifwande_ reduction. De la Gardien _kienner iagh, s och_
Gyllenstiernen _och_ Wrangeln, Bonden _och_ Wachtmeistern, _men ingen
hafwer migh noghot frtalt om then herren som skrifwer sigh_ J. P.
Jesperson. _Om_ Professoren _uthi_ Historian, nomine Stille, _hafwer
iagh erfarit gnom minna glorwrdigha kolleger_ Saxo _och_ Apsalon, at
han i sin_ jeunesse _mycken snlhet hadhe uthi allskns luftight_
plaisanteri _och thesslikes_ pretenderar _min herr son, at_ Stillen
_r flinck och rapper uthi_ interpretationen _af_ documenter _och_
acter. _Hwi hafwer nu slijkt skickelight hufwud ltit sigh_ persuadera
_at thenna als intet spetsfundiga skrifft signera?

Idem.




D LAGAN INVIGDES.

(1910).


Vid genomseende av det av redaktren personligen lmnade referatet,
vilket redaktionen av hnsyn till hans kroppskrafter icke ansett sig
bra vgra infrande, hava vi funnit, att han beklagligt nog rkat gra
en del frbiseenden och verdrifter, vadan vi tilltit oss supplera hans
referat med fljande riktiga skildring av frden:

Hit kom extratget med ett 50-tal Malmbor, tyngda av allvar frn livets
handel och vandel, mest handel, och hr steg ett nytt 40-tal p, rysligt
allvarliga och hgtidliga. Det sg till en brjan trist ut, tills vi
upptckte den ende humoristen i hela skaran, biskop Billing, vilken i
sjlva verket r den roligaste biskop, som Sverige haft sedan
smlnningarna underlto att skona Tegnr frn kallelsen till strabo.
Vi passerade Eslv och Hssleholm och fste fga avseende vid de
hyllningar, som vederforos oss  bda dessa hllplatser, tills vi
ntligen ndde smrgsserveringen mellan Hssleholm och Bjrnum. Hr
utfrdes ett vackert arbete i den mnskliga odlingens tjnst. Fr vr
del hunno vi med 5 smrgsar, veringenjr Montgomery tog 9, i anseende
till hans strre kraftstation.

Vid Bjrnum stucko vi ut huvudet och tackade 66 kommunalordfrander, som
beredvilligt givit mte fr att beundra oss alla.

S voro vi i Majenfors och lrde oss kraftstationen. Av den hade vi icke
begripit mycket, om icke kyrkoherden Roslund frn Landskrona frklarat
det. Nere i ett underjordiskt hl sitter en mlla, som driver vattnet.
Vattnet gr upp i en elektricitetsmaskin och blir positivt. Hrigenom
verkar det p en hop trdar och brte, som mest ro till fr syns skull.
Fr att bereda sysselsttning t s mnga veringenjrer, ingenjrer,
underingenjrer, vermaskinmstare, maskinmstare etc. som mjligt, ro
en massa maskiner och konstruktioner uppfrda. De se mycket bra ut. Rr
man vid dem i vardagslag, s osar det katt. Detta kallas fr elektrisk
energi, vilken drp fres ut p lnga ledningar, genom vilka i
framtiden en ny stiftsindelning blir mjlig.

Detta gladde pastor Lysander frn Malm, enr han d hoppas bli biskop.
Det kan han frresten gott passa, till, ty han vet allt sen han var nere
i Amerika. Dr jagade han bufflar, vilka ro 4-benta. Nu jagar han
Vrner Rydn, som gr p 2 ben.

D vi gingo tillbaka till hllplatsen voro vi mycket hungriga.
Redaktren sterdahl i Malm stoppade fickorna fulla av en
samhllsvdlig svamp. Hans tillstnd lrer i dag vara betnkligt.

S foro vi till Knred, vl bekant sen en del r tillbaka. 88
kommunalordfrander voro oss hr till mtes och sjngo fr oss. Vi
sjngo tillbaka. I ett vl format anfrande erinrade en trlleborgare
dem om traktens betydelse. Hr, frn hjden av deras berg, blickade
rhundraden ner p dem. 30-riga krigets avslutande genom freden i
Knred mellan Karl XII och Napoleon vore fr alla tider en lysande
bragd, vars storhet de aldrig finge frglmma. Sedan vi tagit dem alla i
hand och de hgtidligen lovat att vara minnesgoda, fanns icke lngre
ngon anledning att kvarhlla dem, varfr vi reste p decauvillen till
Bassalt.

Detta sg betnkligt ut. Vagnarna hllo p att kapsejsa, vadan vi
flyttade de mera vgande, ssom stadsnotarie Heyden frn Lund, redaktr
Hgge frn Halmstad samt ingenir N. Gust. berg frn Malm m. fl. ver
till hgersidan. S pep tget och gick. Men rtt som det var
tvrstannade det vid en stupande brant, med det lodrta berget p ena
sidan och floden tvrbrant under oss p andra sidan. Det orkade icke
lngre, entan fram eller tillbaka.

Det resonnerades icke lnge. 17 av de nrvarande slpptes i floden, dr
de med lekande ltthet simmade till Knred. Vi fortsatte.

S stannade det bums. Det kunde icke mer. De mera delt tnkande hoppade
av och drogo i lokomotivfraren, som hll i lokomotivet. Det lyckades
alldeles frtrffligt. P det viset slpade vi hela tget till Bassalt,
som vi icke tittade p. De vriga begagnade vr frnvaro till att
inviga kraftanlggningarna. Vid vr terkomst luktade vi tydligt p
kanonrken att ngot varit p frde.

S to vi middag. Mitt emot oss satt d:r Ninian Wrnor. Han drack ut all
champagnen och skylde p oss. Vi hade det riktigt trevligt.

Vi hrde mnga bra tal. Statsministern tyckte vi om. Han talade som en
karl. Men vi voro ngsliga, d han ideligen knyckte p huvudet. Om han
hade tappat det! Ltom oss icke tnka oss fljderna.

S foro vi hem. Det var rtt fridfullt i kuperna. Lektor Edw. Lindahl
och Arbetets redaktr debatterade en kommunal dagsfrga s livligt att
vi mste g emellan och bilda skiljenmnd. Det gick som det alltid gr.
Kontrahenterna blevo vnner men grlade p oss.

Av frekommen anledning meddela vi hrmed att vi frnbedja oss alla
anbud till intrde i skiljenmnder.

Vid terkomsten till Lund gingo de bttre av oss till hemmets hrd.
Somliga drogo till Grand. Om deras den r oss ingenting vidare ont
bekant.




G I OKTOBER!

(1911).


_Herr Lindman, Stockholm!_

N, herr Lindman, vi tro honom inte. Skall han g, s skall han skynda
sig. December r alldeles omjlig. Drj fr all del inte till dess, ty
d ser det ut som om han fikade efter ett Nobelpris i belning; och det
vill vi inte fresl honom till. Dessutom r det ju jul d. Alla
tidningar fyllas av annonser och murvlarna f inte tid att skriva hans
historia s vackert som sig br. Ergo december komplett oduglig.

November r tminstone olmplig. Det r egentligen en simpel mnad, full
av dimmor, rusk och kld. Under och tecken ro visserligen d mnga:
Saturnus sitter i Vdurens och Oxens bilder, vilket ju kunde tydas som
en vink frn ovan. Men s ha vi ju gamla Mrten, Luther, vet vi. Det var
i alla fall en rans mnniska, och t honom r november helgad. Frsta
10 dagarna freberedelsen till gsen, s 10 dagar gs och resten av
mnaden matsmltning, madaro. Var s innerligen vnlig och beskedlig och
str oss inte i november, fr d ro tminstone vi hr i Skne absolut
upptagna.

Men oktober, hr Lindman, _oktober!_ Sicken en hrlig slaktmnad! D
ramlar frukten, d dala bladen till evinnerlig ro i de tysta skogarna,
rovor, betor och pantofflor ryka upp ur den skna sknska jorden ssom
fordomtima manna regnade frn himlavalvet, och allt vad fett och
levnadstyngt r av kringvandrande fgel och f undergr frvandlingens
lag och varder till medvurst och skinka och revbensspjll och sylta och
blodkorv och palt och alltihop detta, vars hga uppgift r att breda ett
frsonande skimmer ver jordelivets motigheter och vedermdor.

Och s mnga dagar sen som dr r att vlja p! Frst ha vi den 7, d
det r jmnt 520 r sedan lilla rara Birgitta blev kanoniserad till
helgon. Allts alls ingen oven dag. Men passar den nd inte, s
proponera vi t.ex. den 10, d det r jmnt 440 r sedan vra tappra
frpappor vid Brunkeberg rddade det svenska fosterlandets
sjlvstndighet samt 10 r sedan den proportionella valkommitten
tillsattes. Den senare dagen kunde vl tminstone smaka, men anses den
icke frty oduglig, s ltom oss ta den 12, d det r 419-rs-jubileet
av hr Columbi uppstigande, icke till himmelriket, utan till Guanahani,
vilket lr vara en , som ligger lngt inne i det svartaste Ryssland,
enligt meddelande frn Hedin ngonstdes nere i Uralbergen.

Men--bevara oss vl!--hur kan vi egentligen sitta och titta s galet
och glmma den bsta av alla oktoberdagar, den tjugofjrde Michaeli, den
skne gamle brae flyttedagen, d alla ledigblivne eller p annat stt
uppsagda omgjorda sina lnder, samla sina frrder och under gldje och
suckan verge husbnder och andra bnder. _D_, hr Lindman, _res d_,
och hjrtligt vlkommen! Tag hit ned och rekreera sig ett slag i
ngderna. Hr r mnen absolut frmrkad och evangeliet fr veckan
handlar d om den borttagne, vilket med litet god vilja br kunna
uttydas till det bsta. Hr ligga d nnu ngarna i mjuk grnska, och i
aftontid dansa dr fagra lvor lika tilltalande ssom d han i ungdomens
frltande vr en 14 juli p kvllen  Place de la Sorbonne dansade
cancan med m:me Boulanger. Hrnere r det landet Gosen, som fldar av
mjlk och honung. Och skall det vara srskild diet, s ha vi vid den
tiden, om naturen skter sig, kanderad flugsvamp och griljerad liksopp i
vacker vlsignelse jmte god sknsk valsoppa med ingredienser
proportionellt avvgda. Tja, herr Lindman, vlkommen hit och res inte
vrdshus frbi till utlandet, utan gynna det gamla Sverige. Ty det r i
alla fall av det vi leva, han som vi, och ju frr vi levat ut, dess
bttre plats blir det fr de rlige att leva.




KNUTSGILLETS ORDENSDRKTER.


Till

Brder och Systrar i S:t Knuts Gille!

Undertecknad tillter sig hrmed avgiva ett frslag, som torde omfattas
av en mycket allmn mening inom gillet.

De tider ro ju nu lyckligtvis sedan lnge frbi, d gillet var allenast
ett likbrarelag eller ett sllskap, dr man skt till mls p papegojor
och drjmte berusade sig av l. Nu har gillet helt andra uppgifter, och
till dem hrer ju alldeles srskilt att anordna den stora rshgtiden
och vid denna utveckla s mycken--helst gammaldags--stt som mjligt.

Det synes mig d ligga makt upp att man ocks i denna rshgtid
inlgger s mycken sollennitet som mjligtvis kan stadkommas. Dit hrer
ju icke minst den rent yttre ramen, lokalen, musiquen, den ledande
verheten samt systrar och brder.

I all srskildhet vill jag nu fsta uppmrksamheten dr att det alltid
frefallit mig litet pauvert att se t.ex. ceremonimstaren leda det
stora intget, ifrd en vanlig frackdrkt. Det kan icke grna vara
Knutsgillets mening att detta r alldeles i sin ordning. Man vill vid
detta tillflle se litet mera festivitas, och jag tror mig uttala mngas
mening, d jag hr framstller att Knutsgillet till bruk nu och
framdeles borde anskaffa en srskild hgtidsdrkt, som vid tillfllet i
frga borde ceremonimstaren pfras.

Om huru denna drkt br vara beskaffad, drom kunna frvisso meningarna
vara mycket delade, och vore det nog gagneligt om i detta avseende olika
frslag komme till synes. Fr min ringa del vgar jag fresl en
klotformig, rd huvudbonad, p vars hjd gillets symbol, papegojan,
borde trona; (eller, om man s hellre vill, ngon symbol p vishet och
frstnd). Vidare borde mstaren ikldas en mantel eller ltt kappa av
ngot tyg, som medgve plastisk attitude. P denna kappa kunde lmpligen
sinnebilder av papegojor eller andra liknande freteelser mlas. S
borde till drkten hra ett par mindre benklder, likaledes av ngot
sirligt tyg, varp benen borde fortsttas nedt med linor eller ngot
slags lngre strumpor samt avslutas med uppt riktade thttor i gotisk
stil.

Hrtill borde komma att ceremonimstaren vid sin hgra hand frde, icke
en stav eller sdant, utan ngot, som allegoriskt pminde om gillets
ldre historia, d gillet var en sammanslutning fr mlskjutning. En
bssa av gammal konstruktion vore nog det tjnligaste. I anseende till
detta vapens vda vore det dock kanske lmpligast att ceremonimstaren
bure en bge, dock utan pilar eller andra kastfreml.

Det r min ofrytterliga mening att en sdan omgestaltning av gillets
yttre ceremoniel, som hr freslagits, skulle vara till dess fromma. Och
tillter jag mig vrdsamt fresl direktionen att taga detta frslag i
beaktande och om mjligt genomfra det till nu stundande rshgtid.

_Gammal Knutsbroder_.

       *       *       *       *       *

Till Redaktionen av Folkets Tidning, Lund.

Med anledning av Gammal Knutsbroders anfrande i Folkets Tidning
angende officiell ordensdrkt t Knutsgillets ceremonimstare, ber jag
att, i princip anslutande mig till frslaget om sdan drkt, f
framhlla att drktens beskaffenhet visserligen kan i allmnna grunddrag
en gng fr alla faststllas men att dess detaljer alltid mste lmpas
_efter varje individuellt fall_. Om t.ex. ceremonimstaren r en lng
och sttlig man, med hgburen och reslig gestalt, som stter stil p
mbetet, s krvas naturligtvis dremot svarande jmkningar i drkten,
ssom exempelvis lngre benklder--korta sdana skulle i det fallet
verka riddare, vilket ju icke r meningen, eller rent av frljliga
mannen. Skulle dremot ceremonimstaren vara en kort man, till huvud och
kropp som till lemmar, mste andra modifikationer i drkten intrda,
anslutande sig till stommens arkitektur s att former och linjer s vitt
mjligt harmoniskt sammansmlta. Att till en sdan drkt komma med en
kalottliknande htta, vore naturligtvis orimligt. Hr mste figuren
hjas, icke genom ett postament utan genom tgrder ovanom hret.
Drtill tjnar exempelvis en mycket hg huvudbonad, t.ex. hlften
mitra, hlften sockertopp, grna med allegoriska bilder p sidorna och
med en liten gul vippa i toppen. Vad s betrffar benklderna bra
dessa, fr att icke stra ensemblen, naturligtvis vara _mycket_ korta.
Ja, det kan vl t. o. m. vara frga om huruvida icke byxor helt och
hllet borde saknas och benen i stllet verkldas med ngon hudfrgad
shirting eller madapolam eller eljest ngot textilt alster, som kunde
giva en stmningsfull pminnelse om Gillets skyddshelgon, Knut den
Helige, om vars benkldnad historien dock med bermvrd finknslighet
underlter att lmna ngot nrmare meddelande.

Det ena som det andra br likvl enligt min uppfattning verltas t en
sakkunnig kommission, som br framlgga frslag. Och fr jag tacka
Gammal Knutsbroder fr hans initiativ att ha framfrt detta mne till
en diskussion, av vilken det viktiga rendet endast har att vinna.

_En ung Knutsbroder_.




ELLEN KEY.


Vi mste allvarligen frehlla vr kollega och konkurrent i Venedig,
Gazetta di Venezia, att icke krnka det svenska fosterlandet med
sanningslsa uppgifter. S skriver bladet i sitt senast hitkomna nummer
att den framstende tyska skriftstllarinnan Ellen Key har meddelat
att Nobelpriset i litteratur fr detta r skall tillfalla Giosu
Carducci, som drtill redan r utsedd och som kommer till Stockholm till
Nobelfesten.

Det r en dlig urskt att kollegan lter telegrafera nyheten till sig
frn Florens. I ingen stad p jorden, nst Trlleborg, ljuger folk s
mycket som i Florens. Vi fr vr del hade ingenting dr att gra. Men
Gazetta di Venezia skall veta att Ellen Key r barnfdd p Sveriges
jord, dr vaccinerad, mantals- och skattskriven, och att vi, d.v.s. det
svenska folket, icke tillta att man bervar oss vr nationalegendom.

Fr vrigt tro vi fullt och fast att Carducci skall ha Nobelpriset,
eftersom nu Ellen Key har sagt det. Oss gr det fr all del ingenting.
Men om nu Svenska akademien ger den Nobelpriset, som brjade sin
skaldiska bana med en hymn till den onde, vad ger akademien d oss? Vi
brjade en gng vr poetiska dekadans med en dikt om Waldenstrm.




KORKEN.


Fr en tid sedan reste jag till Kpenhamn. Jag skulle dit och vnda. P
bten trffade jag en bekant. Nr vi gingo frbi danska flottan tittade
vi p pansarfartygen.

--Hr du, sa' han, jag begriper egentligen inte ... men, inte kan det
vara jrn till dom alltihop? Det r fysiskt omjligt. Di skulle ju
sjunka.

--Kra du, infll jag, det vet du vl, det r det inte heller. Det r
jrn ner till vattenlinjen, som ju ocks r skottlinje. Sen r hela
fartyget undertill kltt med kork.

--Kork!? Vad menar du med det? sa han och sg misstnksam ut. Varp jag
tydligt frklarade att det _mste_ vara det lttaste av allt fr att
bra upp jrnkolosserna. Ergo var det verkligen kork.

--Ja ... ja, det har du ju frresten rtt i, mumlade han efter en stunds
funderare och tillade: Det r ju egentligen mrkvrdigt. Men det har jag
aldrig tnkt p frut.

S blev det landgng och vi skildes t fr den dagen.

       *       *       *       *       *

Det gick s en mnads tid tills hromdagen, d jag kom in i hallen p
hotell Mollberg i Hlsingborg. Jag var inte vl kommen in frrn H.--han
hette s--kom rusande mot mig, av uppsynen att dma ngot irriterad och
hotfull.

--Hr du, vad var det dr fr nt nonsens du slog i mig p bten? Vad
menade du med det? Var det din mening att driva med mig?

--... bten?... nonsens...? Vad menar du med detta? infll jag och sg
mycket ovetande ut.

--Du behver inte gra dig till, fortsatte H. Du minns nog att du ville
inbilla mig att dr var kork i botten p pansarbtarna. Men den lgnen
lyckades inte ... nu s mycket s du vet det, svarade han i en ngot
stolt ton som om han med ens hade besegrat den onde.

--Lgn, sa jag med eftertryck och tog H. ner p ett par stolar. Hr du,
vem har inbillat dig att det r lgn?

--Jo, det skall jag sga dig, sa H. Jag trffade hromdagen vr
gemensamme vn ingenir . Och han sa jag skulle hlsa dig att det var
en evig lgn.

--En evig lgn, upprepade jag, tog en djupt allvarlig uppsyn och
frmanade H.: Hr du, du knner synbarligen inte . riktigt, det hr
jag. Han skojar med alla. Du kan vl begripa att nr jag sger en sak,
s r det sant. Tror du mig inte, s kan du g ver till marinen nr du
kommer till Kpenhamn och frga. Frresten kan du vl sjlv begripa att
dr _mste_ vara kork i botten; annars skulle dom ju sjunka!

--Ja ... ja ... det var det jag sa ., replikerade H. Visst f--n skulle
dom sjunka! Ja, du skall inte misstycka. Jag har aldrig trott att du
inte talade sant. Det r ju frresten alldeles tydligt att dr mste
vara kork. Och nr jag kommer till Kpenhamn i nsta vecka skall jag
dessutom g bort och hra.--

       *       *       *       *       *

S kramade vi hand och skildes t. Nu har jag ingen lust att trffa
honom mer. Nsta gng skjuter han.




STATIONSHLET I KRISTIANSTAD.


Nu ligger Skne blndande vackert i nyfallen sn, sltterna blnka i
solljuset och skogarna st som frusna buketter i vitt. Men hur i all
vrlden skter hr versteprsten i Kristianstad sitt kall? Eller ligger
jrnvgsstationen dr utanfr hans flla? Huru som helst, men kalla
genast styrpinnarna i Blekingebanan in fr kyrkordet och ge dem en
varning att fr framtiden laga med s, att d passagerarna frn Blekinge
lastas ut p stationen i Kristianstad de slippa att fastna i djupan dy
utan kunna taga sig ut i livet utan att medfra s lerbehngda
galoscher, att var enda mnniska ndvndigt skall ha reda p att de
varit i lilla Paris. Och skall det nu s vara att 1:sta klassens vntsal
dr allt fortfarande skall vara klippt i tv bitar, av vilka den ena,
som nu r III:e klass, fr 1:a klassens sol och ljus och luft, och den
andra, som skall vara 1:a klass, fr 4:de klassens sol, 5:te klassens
ljus och 9:de klassens luft, s sl i Herrans namn itu taket och slpp
in den granne solen och vdra hlet.

Detta sger jag icke i ond mening, kre Matheus Lundborg, ty du vet att
mitt hjrta fldar av krlek till svl dig som mnniskorna. Men rtt
skall vara rtt. Och jag krver bestmt, att dina understar skola varda
om icke precis luttrade och fejade i bedrvelsens ugn, s dock
allvarligen tillhllne om vad deras frid gentemot farandes gentlemn
tillhrer.




BREV TILL PVEN.


_Herr Giuseppe Sarto Pius X.
Vatikanen.
Rom._

Helige Fader!

Taxamt mottagit Eders Helighets rade av 8 d:s och beklaga de
portugisiska kalamiteterna.

Sverige r--ssom E. H. hgsinnat anmrker--ett mycket prktigt land.
Fr munkar sakna vi dock anvndning, tack vare ngon sorts paragraf i
lagen. Icke ens nunnor ro tilltna, vilket hr i staden alltid vckt
ett livligt beklagande. Vi ndgas drfr be E. H. dirigera det
portugisiska verskottet annorstdes hn, t.ex. till Norge, dr hovet
lrer knna sig litet ensamt och allmn rasfrbttring icke skulle
skada.

Skulle dremot E. H. sjlv ha lust att sl sig ner hr i landet nu sen
Frankrike, Spanien och Portugal blivit kitsliga, s hjrtligt vlkommen
till Lund. Hr ha vi en gammal bra domkyrka, en hygglig biskop och ett
trevligt domkapitel, en teologisk fakultet, som varierar mllan svart
och rtt med stark skiftning i grnt, landets enda verkliga
stiftstidning, i vilken E. H. kan f redigera predikoturerna, en mild
ordningsmakt och ett kulturhistoriskt museum, dr E. H. kan bli predikant
i Bosebo kyrka om Han bara kan samsas med Karlin. Men en sak: skall det
vara, s rappa Sig medan vrt nuvarande kyrkord nnu sitter vid makten!
Det har nmligen alltid visat en bermlig omsorg om frmmande
potentater. Och vart det kan ta hus med det intresset lngre fram i
tiden kan man inte s noga veta.

Alltid med nje emotseende Edra vrda ordres teckna vi

Hgaktningsfullt

_F. T._




  BN OM REGN.


  _Ssom att_ grsen upp marken frtorka uti sine strn,
  fglarna i himmelen tystna att blsa,
  floderne stanna uti sine lopp,
  djur och mnniskor lida utav torkans kval
  och tidningar p gott och ont bliva jmmerlige att skda,

    allts och emedan mne och frmane vi hrmed alle
  trogne och otrogne versteprster och skriftlrde, fdde
  och ofdde, att sig vnda och omvnda i bner om att
  himmel ens alla fnster mge ppnade varda s att

    betor, panntofflor och allehanda jordens rter kunna
  svullna och bnderna fete vara vordne,

    djur och mnniskor tillvxa till kommande slktens trivsel,

    krigsmakten till lands och vatten rras och formeras samt

    rikets vriga inbyggare frodas och gldjas tills de
  i livets tysta smtimmar viska ett stilla godnatt och
  tga in uti Evighetens Skra Hamn.

  _OLSSON_,
  djur- och mnniskovn.




POTATISBSSA I STADSFULLMKTIGE.


Fr man medfra potatisbssa till stadsfullmktiges sammantrden och i
nacken tussa de fullmktige, vilka tala fr lnge, frgar oss en bengen
insndare.

Vi mste obetingat svara nej. Jaktrtten  stadens mark tillhr staden
sjlv. Och stadsfullmktiges sessionsrum r stadens omrde s gott som
ngot, s vida man icke rent av fr likstlla det med en hgnad
jaktplats eller djurgrd. Emellertid hnvisa vi insndaren att ska
verenskommelse med drtselkammaren. Den fick senast s illa p huden av
tskilliga fullmktige, att den kanske icke r obengen att arrendera ut
jaktrtten.

Vidare frgar oss insndaren, om man tminstone har rtt att kasta s.k.
tollar p fullmktige. Vi betvivla det svrligen; men ppeka dock, att
det drvid delvis kommer an p storlek och tyngd. Och tyngdlagen har,
som bekant, grundlags natur och upphver jaktlagen.

Fr resten fsta vi uppmrksamhet  Jaktstadgans  10, dri det heter:
Trffar ngon tillflligtvis, evar det vara m, skadligt rovdjur, d m
han det flla och behlla. Det hela kan sledes bero p, om man
trffar eller icke. Att skjuta ver mlet eller sl ett slag i luften r
alltid olmpligt, i all synnerhet i stadsfullmktige.




MNGA VACKRA BREV


f nog tidningsredaktrer i allmnhet mottaga under r och dag. Och vr
redaktr r i det fallet icke smre n andra. D han t.ex. i dag p
morgonen ppnade sin post, lg i den ett litet lokalbrev, som innehll
fljande enkla, men lsvrda ord:

Din frbannade knl.

Detta; och icke ett ord mera. Frgves spanade han efter namnet, ssom
man ju eljest brukar finna under synonyma frskringar sdana som din
tillgivne vn N. N., din skalliga moster N. N., o.s.v. Men intet mera
fanns, intet mer n din f--de o.s.v.

De enkla orden angiva, att bakom dem dljer sig en olycklig, som pinats
innan han ftt sga ut vad han r fr ngot. 1:o) framgr ju nmligen
att brevskrivaren anser sig vara en knl--lsaren urskte att vi
begagna hans egna ord; 2:o) att han knner sig vara frbannad; och pro
3:o) att han frmenar sig vara vr redaktrs f--de knl.

Det r egentligen inte mycket att vara. Bttre stllning i livet kan
man ha. Men nr nu brevskrivaren inte har ngon annan, s fr man
frlta honom att han skmts fr att stta ut sitt namn och gmmer sig i
obemrkt lndom. Liksom haren d han gr i smyg och idisslar.




SKNSKA KONSTNRSLAGET OCH KONSTEN.


Till Konstnrsartesten Albert Larsson.
Stockholm.
Di Sknske mlarna.

Hgdle Larsson!

Som att jag bor i Skillinge men hafwer mlat En Tafla som att jag ser
att Herrn r puttrtterat i Tidningarna och som r ett Fartyg en
slttopadt Skonare i full Storm s dett hoppar oppet och ner ute i
hafvet och gungar s s ingen Menniska dett kan frst s frgas om jag
fr utstlla dett i Stockholm dr som att jag aldri varit men lngtat
ditet och lnktat om igen. Jag spelar p giutarr samt sjunger och r
artist till Lif och Blod samt Snickare och Taflan har blifvit bermd af
mnga framstende Personligheter. Gstgifvaren i Borrby har bjutt nda
till 12 kr. men d kan hon hnga dr hon hnger. Om jag fr skjicka
henne det r full storm och ett rligt vder och hon str fint emot
sjarna. Var s beskedlig och svara jag bor i Skillinge.

Anders Johansson, artest.
adrs Borrby,

detta r hemligt.

       *       *       *       *       *

Till Den rade Redaktren fr Folkets tidning i Lund.

Anhlles att rade Redaktren mste skrifva ett stycke i sin tidning om
ett missfrhllande i Skillinge som har uppsttt genom di Sknske
konstnrerna i Stockholm. Undertecknat har nda sedan sin barnatid
frfvat Mlarekonsten samt spelar p giutarr och sjunger och r artest
till lif och blod och snickare; s hafver jag mlat en Tafla som r ett
fartyg en slttoppat Skonare i full storm och hon str fint emot sjarne
och gr opp och ner; och hafver skrifvit till Konstnrsartisten Herr
Albert Larsson ved di Sknske Mlarne i Stockholm som r s hg att han
intet hafver svarat, om nu detta kan anses fr riktigt! Nr en person r
i den stllningen som han r i och icke svarar en person som r i
Skillinge hvad skall man kalla sdant fr--r det rkesafund eller r
det ett vanligt offer p ffngans altare; jag har gjort rtt fr mig i
all min tid och slitit som en hund men att f utstlla en Tafla ibland
di andre Mlarne det fr man icke lof nr man bor i Skillinge.

Nu vill jag intet krusa lngre utan sga ett ord till alla Mlarne i
Sveriges rike och den rade allmnheten! Kommen hit ner till sommaren
till Skillinge s ska vi gra en mlareutstllning i Skillinge, den
store skolesalen r utmrkt; nr den gamle skolelraren blef dd s
kldde vi vggarne med grane och hadde basar dr och kulrta lyktor och
transpirang och kaffe med fredrag om hedningarna som var alla beltna.
Dr r rent utmrkt och spik och allt sdant fs gratis och vr
skolelrare r ordfrande i en sngfrening som kan sjunga och r det s
det inte generar s tar vi en bit p giutarr.

Hr r mycket utmrkt och en utmrkt strand med utmrkta bad och mycket
ungdom med mnga flickor och rtt som det tar dom s gr alla Mlarna
ner och badar i hafvet och Borrby sngfrening kommer hit och sjunger,
och kommer Herr Albert Larsson hit s kan han ocks bli tvttat men hans
Taflor ska ocks bli dedmta drefter.

P. S. Var s god och skrif litet om detta; det r hemligt.

Hgaktningsfullt

_Anders Johansson_
artest i Skillinge
adrs Borrby.




EN ENKEL MNNISKA.

(Frn Hlsingborg).


Herr Redaktr!

Jag ber om urskt, att jag r litet ptrngande, men jag rr inte fr
det. Jag r i litet trngml och skulle vilja be Herr Redaktren sga
mig hur jag skall bra mig t.

Saken r den att jag ssom varande mycket frisinnad tillhr Frisinnade
valmansfreningen hrstdes. I min egenskap av lgre tjnsteman i en
inrttning, som idkar handel med och avslutar kp om pnningar, har
jag ansett mig bra tillhra ven stadens handelsklubb och dess
kpmannafrening. Ssom tjnsteman anser jag det tyvrr vara min plikt
att i dag ing ven i den tjnstemannafrening, som nu skall bildas. Och
ssom bekant med flera av stadens fabriks- och hantverksidkare r jag
jmvl medlem av Fabriks- och hantverksfreningen, varjmte jag sedan
flera r tillhr Djurskyddsfreningen samt Stadens Pastoratskomit av
Malmhus Lns Kongl. Hushllningssllskap.

Nu har i samhllet uppsttt ett slags kommunal angelgenhet, som kallas
fr stadsfullmktigeval, och till min ganska frvning haver jag bemrkt
att flera av hr nmnde freningar utlyst stmmor fr att dryfta bemlde
frga eller s.k. kommunalval. Nu ville jag frga Herr Redaktren, som
ju ligger i den allmnna lagen, om jag, ssom varande betald medlem i
samtliga hr ovan upprknade freningar, jmvl r skyldig infinna mig
p allas deras mten och rtta mig efter allas deras beslut. Jag r en
enkel mnniska och lever enkelt. Drfr ville jag ock be att f veta
huruledes jag ssom en hederlig person br handla, drest nu alla dessa
freningar stanna i olika beslut, som bliva mot varandra stridande.

Jag ber Herr Redaktren om urskt, men det hjlper vl inte. Om Herr
Redaktren i stllet vill frlta mig, vore det bttre; ty jag vet
varken vad jag gr eller skall gra.

_Ynglingen Jnsson_.




DEN VRLDSLIGA NDEN.


_Lillemor Jnsson!_

rade Frken! Ni har alldeles rtt i alltihop men har ftt den
vrldsliga nden galen.

Detta slag av nd r nmligen av mnga slag.

_1:o_ ha vi den kungliga nden. Denna snderfaller i tvenne
underavdelningar:

a) sdan, som tilldelas hyggliga mnniskor, vilka icke behva bttra
sig. Denna nd bestr stundom i ordnar, vilka vid festmiddagar och andra
livets hgtider hngas utanp hjrtat. Ju flera ordnar en varelse har,
desto bttre mnniska r han. Detta r nmligen alldeles sant;

b) sdan, som tilldelas ohyggliga mnniskor, vilka bttrat sig. Nden
bestr d av ett papper, som dock saknar bankvrde.

_2:o_ ha vi hennes nd, ett tilltalsord, som kom till en gng, d
gamle kung Gsta klappade en ung hovdam under hakan. Hittills har det
anvnts uteslutande i frga om mognare damer av bltt blod. Nutilldags
mottages det med nje ven av damer ur hsthandlareadeln. Dremot sger
man aldrig hans nd, icke ens till adelsmn eller verkliga dlingar.
Deras nd r nmligen uteslutande hennes nd, vilket beror drp att det
svenska ridderskapet--p fem undantag nr--nda sen Gustav III:s tid
sttt under toffeln.

_3:o_ frekommer ven min nd och din nd, vilka i regel icke ro mycket
vrda. De ro i alla fall icke brukbara p en gng, enr de aldrig
trivas ihop.

Till slut finns det en hel del nd, som det r en ren nd att slippa.
Ett undantag hrifrn utgr vr nd, som Ni fr gratis. Frken lilla,
behll den grna som ett minne fr livet!




VIS MAJOR.


F.d. sergeant G. E. skriver till oss fljande:

Med anledning drutav att det i Folkets Tidning fr den 3:e dennes
lstes en s lydande artikel:

Starkt snyrvder rdde hr i orten i gr----(Red:s frkortning). S
dr omotiverade yrvder mitt i vrbrytningen anse vi vara oberttigade,
s vida det ej kan styrkas, att de bero p en vis major, som makt haver
i vdret

S tillter jag mig frga om Tidningen verkligen menat ngon viss major
eller av frucktan fr tryckfrihetstal ej vgat utstta namnet eller att
det kanske skall vara en av tidningens vanliga s.k. kveckheter varmed
den vill nedstta armn uti allmnhetens gon! Men simpelt r det i alla
fall.

_G. E., f.d. sergeant_.

Vi ndgas vnligen erinra hr schersanten om 1) att uttrycket vis
major, som r litet vrlatin, icke har med ngon krigsman att skaffa;
2) att vi s mycket mindre velat nedstta den svenska armn som vi fr
denna hysa en srdeles vrdnad; samt 3) att vi, till vrt eget fredande,
eventuellt ndgas draga hr schersanten infr Krigsrtt att dr infr
Lagens Majestt stnda till ansvar fr att han i sin skrift falskeligen
beskyllt oss fr att hava begtt ett brott, till vilket vi ro relativt
oskyldiga, samt dessutom kastat okvdingsord p oss och kallat oss fr
simpel.

Vill hr schersanten ta tillbaks och sluta fred och f nd, s kom genast
hit. Men kom i parad.




MORMONERNA OCH RVSAXEN.


Vi ro ledsna att i dag ndgas meddela Folkets Tidnings lsare, att vi
rkat i konflikt med hr varande mormoner, vilka tillsnt oss en protest
med anledning av en notis i tidningen rrande i vr brevlda nedstoppade
omvndelseskrifter. Frfattarna betyga oss sitt djupa frakt och
meddela, att vi ha att emotse bde andliga och lekamliga straff, drest
vi dels upprepa tilltaget, dels underlta att gra offentlig avbn fr
detsamma.

I anledning hrutav f vi, som i Council Bluffs personligen skakat hand
med hans hgvrdighet rkebiskopen Brigham Young, meddela att vi i
gande hand innehava ett ex. av Frbundets Bok, den vi snott t oss p
ett rligt stt och den vi allvarligen begrundat i de nattens stunder,
d Lund sovit de mer eller mindre rttfrdiges smn. Vi ha drunder med
ett srdeles nje iakttagit bokens goda vinkar fr svl det praktiska
som opraktiska livet och jmvl granneligen ventilerat villkoren fr den
befordran, som ligger i den i boken utlovade eviga upphjelsen. Men d
det frnmsta, i kap. 132 fr upphjelsen stipulerade villkoret,
nmligen mnggiftet, synes oss vara snuskigt, nska vi de siste dagarnas
helige en lyckosam resa dit till det Sion, dr pepparen vxer, vilket
skall vara belget ngonstdes i Saltsjdalen. Och vi kunna icke
underlta att kraftigt missunna dem det ressllskap, de hr ska vrva i
vra jungfrur, vilka i sina hjrtan bra begrunda, att fosterlandet av
dem krver, att de hr hemma fylla sin bestmmelse, till landets ra,
till krigsmaktens frmerande och trivsel samt till frgrande av de
fiender, vilka tillventyrs vilja hota landets grnser.

Till dessa varma nskningar foga vi meddelandet, att vi, tack vare
kemisk hjlp frn Karolinska universitetet, lyckats med vr brevlda
kombinera en synnerligen sinnrik rvsax, som fungerar ordentligt, men
endast s snart ngot osande nedstoppas i ldan. Fr denna praktiska och
hemtrevliga inrttning mna vi ska patet hos ngot mindre lrt n
snedigt mbete, vars vlvilja vi godhetsfullt tillfrse oss.




PERSSON OCH KVINNAN.


rade Persson!

Vi ro i besittning av H. Hr Perssons rade av grdagen och tacka hr
Persson fr Perssons dri gjorda uttalanden. D han emellertid sker
klargra att vi skulle ha visat ovilja eller illasinthet mot den nutida
kvinnan, s har Persson ftt den saken alldeles om bakftterna och mste
tla en liten revision.

Se, Persson,--var s god och sitt ner--som han nog br kunna begripa s
ro vi, liksom alla andra, entusiastiska beundrare av kvinnan, vilken
fr samhllets fortbestnd och angenma trivsel egentligen r nstan
lika ndvndig som mannen. ven Persson br lra sig denna beundringens
vackra konst. Han skall tnka p att nr han var ett litet, mycket litet
barn, ssom han tvivelsutan varit, s hade det antagligen nu icke varit
mycket med honom om han saknat modersmjlken eller om icke tillventyrs
en msint kvinna rckt honom den lilla flasknapp, tack vare vilken icke
s f mnniskor ntt en nstan mogen lder. Han skall vidare besinna att
nr han d var en liten gris s var det inte ngot ont i det, eftersom
han levde i oskyldighetens tillstnd. Men om han d saknat den renande
handen, som aldrig trttnade--om dagen och den lnga natten igenom, d
hans mors nog ofta av bekymmer, omsorger, mda och vakor trtta kropp
behvde smnens vila--s skulle Persson kanske nnu i dag sett mycket
rlig ut och varit sig och alla till en fruktansvrd vmjelse. Och s
skall han tnka p mycket, mycket annat, som han sjlv kan tnka ut, och
han skall d komma till precis samma tanke, som vi ha, nmligen att av
allt, som finns p jorden, r kvinnan nd det allra, allra bsta. Och
varhelst han n vnder sig--i Skne eller i Hottentottiens land--s
skall han finna att bde han och vi andra mn nog i somt kunna vara rtt
bra men att de renaste sjlarna och de trognaste hjrtanen bo icke i oss
utan i kvinnan.

Detta var nu egentligen bara en liten inledning, som Persson kan lra
sig utantill om han s vill. Vad vi ville komma till var H. Hr Perssons
uppfattning om kvinnan och frsvaret och hans frmenta mening att
kvinnan icke br syssla med ngot som helst, som har med vrt lands
frsvar att skaffa, och att det ity r ortt ven om kvinnan gnar t.ex.
sjukvrden i ett ev. frsvarskrig sitt arbete.

Det r hr som Persson rkat alldeles p avvgar, och vi be vnligen att
ngon vlsinnad kvinna mtte taga P. om hand och bttra honom. Vi tro
tvrtom att ven kvinnan kan rycka ngon stund frn hemmets arbete och
offra litet fr fosterlandet, eftersom det ju ven r hennes
tillhrighet. Och nr vi se exempelvis s mnga (mer och understundom
ngot mindre) vackra studentskor valla av och an p Boulevarden, s
undra vi mycket starkt varfr de aldrig komma p den idn att bilda ett
litet amazongarde, g vi in vid Sdra Sknska Infanteriregementet, dr
det r orovckande gott om ogifta ljtnanter, f en vacker uniform och
va sig i vapnens bruk. Det skulle vara ngot splitter nytt och f ett
skallande bifall ver hela landet. Och det skulle kunna hnda att de i
farans stund bleve dubbelt farliga fr den vlaktade fienden.

Anfrare skulle de med all sannolikhet icke sakna. Det finns kanske
folk, som skulle slss om platsen. Och Persson--rtta p sig,
yngling--vad sger han, om han skulle g med dem och med tiden kanske
stiga till GENERAL? Men han finge inte springa nr det gllde, ssom
ofta de fr sed hava, vilka ro mycket stora i orden men ogrndalst sm
p jorden.--

S tacka vi nu Persson fr hans vlvilja att hra p oss, nska hr
Persson en glad jul och emotse med nje H. Hr Perssons vidare brev, dem
vi icke hava tid att lsa.

rade Perssons in i dden trogne vn

_F. T._




EN FRIDFULL ORT.


_H. nkefru Johansson!_

En fridfull ort! Jo, fr all del, av den sorten ha vi flera st. p
lager. Fr exempel Vrnamo.

Dr r s sknt och s lugnt och s fridfullt s att det aldrig i livet
kan vara bttre. 1,046 mnniskor samt tv hotellgare bodde dr
hromsistens och frdelade sig lekamligen p 1 liten kyrka, 1 stort
missionshus, 1 lokal fr svenska frlsningsarmn, 1 fr amerikanska
dito, 1 stort baptistkapell, 1 metodistkapell samt 3 st.
goodtemplarehus. Varjmte desslikes funnos KFUM, KFUK, en vegetarisk
frening, en teosofisk dito, en frening fr det godas befrmjande, en
avdelning av svenska freningen bort med tobaken samt en filial av
andeskdare, vilka nr sommarsolen skiner och junken faller p tidtals
lra samlas p en holme i Lagan, vilken syndaflod r hygglig nog att
tvtta samhllet utvrtes.

Modern kultur str alltid dr i hrligaste blomning, och dess frmsta
sprkrr r Vrnamo-Ropet, som till p kpet r frisinnat; och det s
att det ryker om det. P ena spalten bevisar det hurusom den otcka
hgern frstr fderneslandet, och p den andra klargr granneliga en
rttsinnad yngling huruledes vi skola lska vr nsta ssom oss sjlva
och icke hysa agg i vrt hjrta mot ngon, eho det vara mnde, vid
ventyr av pfljd. P tidningens kontor fr Ni kpa gravkransar,
guitarrer, bastubor, ljusstakar, m.m. till upplysningens och
framtskridandets tjnst. Och i fnstret hnger ett jtteplakat om
amerikanska frlsningsarmns Filadelfiamte. Kommen mangrant!
Samlens alla! skriker Ropet.

--S att dr uppe, snlla Fru Johansson, r det visst och sant
fridfullt. Nedanfr de ddas gamla grd glider Lagan, frtjusande
vacker, s som den runnit i tusen r, och inne i kyrkans vapenhus mter
Er en gammal gravplatta av jrn, p vilken Edra gon skda fljande
skrift:

          Hr hvilar den
    som dygds och flitens egen Wn
    ej nnsin knde smickrets frg
    med namnet utaf HAMMARBERG.

S enkelt och fridfullt har nmligen folket dr varit att ingen blivit
hgfrdig och kaxig ens fr det att han burit ett genom tidevarven s
lysande namn som Hammarberg. Dremot berttas det om en stdare
druppe, som hette Hammarspik. Han frlorade de sista hopsamlade
resterna av sitt frnuft nr han varit dr i 8 dagar.

P grund av vad vi slunda anfrt rekommendera vi allts p det
hjrtligaste Vrnamo ssom en vederkvickande station p vgen till
evigheten.

Obs.! Torrlagd. Medtag lilla nubben!




VRLDSUTSTLLNINGEN I OXLANDA.


    Protokoll, hllet vid sammantrde med
    verkstllande utskottet den 3 april.

       *       *       *       *       *

 9.

_Kommissarien_ freslog att utstllningsstyrelsen mtte besluta, att
lta uppfra en toalettbyggnad i omedelbar nrhet av A.-B. Dominicas
blivande utstllning i det fria. Ritning och kostnadsfrslag (Bil. 6)
frelades, och skulle kostnaden fr byggnaden uppg till 220 kr.

Ledamoten _Andrehn_ instmde.

Ledamoten _August Johansson_ fann det hgst besynnerligt, att
kommissarien ens ville komma med sdana frslag. Vad utstllningen
behvde, vore beskande och icke toaletthus. Kunde kommissarien skaffa
utstllningen s mnga beskande att en srskild toalettbyggnad vore
ofrnkomligen behvlig, s skulle tal. med all sannolikhet icke grna
motstta sig uppfrandet av en enkel sdan. Men till dess s intrffat,
ansg han frgan vara fr tidigt vckt. Yrkade avslag.

Ledamoten _Andrehn_ instmde.

_Kommissarien_ framhll ytterligare ndvndigheten av uppfrandet av en
toalettbyggnad  utstllningen----

Ledamoten _Thornrbergh_ hade aldrig kunnat frst detta mrkvrdiga
skrikande p toletthus, som p senare tiden gjort sig hrt i samhllet.
Tal. vore principiell motstndare mot dylika moderna hnsburar och hade
i stadsfullmktige i detta avseende med kraft och framgng vrnat om de
mindre skattdragarnas medel. Genom ett skrivet anslag vid ingngen till
utstllningen kunde allmnheten i tide upplysas och dylika phitt
undvikas.

Hr _ordfranden_ meddelade, att han p grund av tvingande skl vore
frhindrad att lngre nrvara. Och d v. ordf. icke kunnat med kallelse
antrffas, utsgs ledamoten Persson att leda de terstende
frhandlingarna.

Ledamoten _Linnr_ erinrade om den moderna hygienens betydelse fr
individen och samhllet och om de krav, som i sanitrt hnseende kunna
stllas p det sistnmnda. Han fann fr sin del kommissariens frslag
vara ganska vlbetnkt men ansg dock, att kostnaden fr den freslagna
institutionen vore alldeles fr hg.  andra sidan ville tal. likvl
icke ptaga sig ansvaret fr att utstllningsstyrelsen helt och hllet
avvisade denna angelgenhet. Tal. hade under besk i Paris 
boulevarderna drstdes sett dylika inrttningar av en enkel men
tilltalande konstruktion. Yttervggarna behvde knappt vara en meter
hga och ingalunda rcka nda ned till marken, varigenom en avsevrd
besparing kunde ske. I det inre behvdes ocks endast _en_ apparat, d
kommissarien skerligen nd icke menade att en beskande skulle anvnda
mera n en sdan t gngen. Yrkade att utskottet mtte ansl 30 kr. fr
uppfrande av en enkel byggnad enligt tal:s frslag.

_Kommissarien_ utvecklade ytterligare sklen fr det av honom vckta
frslaget--och yrkade bifall till detsamma.

Ledamoten _Gunnarsson_ ville p fullt allvar frga om kommissarien
mnade ruinera utstllningen innan denna nnu ppnats. I tal:s grd hade
under de 40 r, han innehaft den, icke funnits ngon srskild
toalettbyggnad och det hade gtt nd. Kommissarien kunde tala om sin
erfarenhet frn s mnga utstllningar han ville. Om det vore han, som
skulle rda hr, och icke utstllnigsstyrelsen, s bleve kanske hela
utstllningen ett toaletthus. Tal. mnade tminstone freda _sitt_
samvete.

Ledamoten _Andrehn_ instmde.

Ledamoten _Jns Johansson_ bad hr kommissarien icke fsta sig vid vad
Gunnarsson anfrt, d Gunnarsson nmligen vore en knd tasse, som av
misstag kommit in i utstllningsstyrelsen.

Ledamoten _Andrehn_ skulle hri instmt men avstod frn ordet.

Hr _ordf._ anmrkte att han vl, i likhet med kommissarien, fann det
ndigt att en toalettanordning gjordes  utstllningen men dremot icke
kunde finna det lmpligt att drmed belasta utgiftssidan. Under den
estrad, som skulle uppfras fr Herr Landshvdingens tal vid
utstllningens ppnande, bleve ett tomrum, som mycket vl kunde till
toalettinrttning anordnas. D emellertid ordinarie ordfranden, Herr
Direktren och Riddaren Svenhanius, lmnat sammantrdet just under detta
rendes handlggning och Herr Direktrens avgng skerligen icke skett
utan sin givna anledning, s ansg hr Persson att det skulle vara en
frolmpning mot Direktr Svenhanius, om rendet avgjordes i dennes
frnvaro. Ordf. ansg sig drfr frhindrad att framstlla proposition i
rendet men yrkade detsammas bordlggning.

Ledamoten _Andrehn_ instmde.

Utskottet beslt att bordlgga rendet, varvid dock ledamoten Gunnarsson
ville till protokollet ha antecknat att Jns Johansson icke skulle tala
om rep i hngd mans hus. Den mystiska eldsvdan i Johanssons ladugrd
vore drtill i allt fr frskt minne.

       *       *       *       *       *

Som ovan
Sekreteraren.




SKALLIG P EN NATT.

Yddingeodjuret.


En ganska ledsam historia intrffade i frrgr  steriet Gullns vid
Yddingesjn i det att porslinsblsaren Efraim Jnsson d blev illa
skrmd med en hgst beklaglig pfljd.

D hr Jnsson vid 5-tiden p morgonen nere vid den lummiga stranden var
sysselsatt med att sylta ollon, sg han pltsligt ute p den av stormen
upprrda sjn att ett freml av oknd natur rrde sig sakta upp och
ned. Med anledning hrav skyndade han hem och intog lunch, varp han
tillkallade lgenhetsinnehavaren Johannes Hansson, som var bortrest.
Jnsson, som r fdd i Kivik men i all sin tid tnjutit en god och
hederlig vandel i Stora Svedala, gick drp ned till sjn och seglade
med revad fock ut p det skummande vattnet. Kommen ungefr mitt fr
Lill stannade bten hftigt, varvid hr Jnsson med gonen iakttog att
rakt frut ett gredelint freml av enormt omfng reste sig ur vattnet
och frste som ett lokomotiv. Hr Jnsson blev hrav s skrmd att han
rodde hem, intog sngen och blev skallig.

Hndelsen har i orten vckt s mycket djupare medlidande som samma dag
en ung gosse i Holmeja p ett mindre tilltalande stt djupt frolmpat
en ldre kvinna, mot vilken man hittills aldrig ngonsin haft ngonting
egentligen allvarligt att invnda...




PIGAN SOM VRPTE.


En nstan knappt trolig, men rtt rolig historia meddelas oss frn vr
bygd, dr gammaldags heder och dygd guskelov nnu r bunden vid torvan,
som hnger fast vid bonden.

Det hela gller en skomakare, som har ett hus, i vilket bor en bakare,
som r frlst, men tuggar snus. Hans piga lg i vintras p lasarettet i
Lund och led som en hund, ty hon hade skavigt sig p benet, s att hon
fick ltan och blodet gick avigt. Nu var hon kommen hem, litet mager,
men svajig och fager, och skojade inte s lite hr hite och dr dite i
hagar och ngar, dr hon dansade med byns drngar.

S en kvll innan hon ordet visste miste hon sansen och slog i en vgg.
Folk kom till och fick tag i'na och mrkte d--dd och pina!--att
mnniskan vrpt ett gg. Och sedan dess var kvll, d solen str i
vster, samlas byns folk och prster och bevittna med andakt och skrpa,
att pigan kan vrpa.

Hur underbar r inte livets mystik? Billige lsare, lyft dess flik och
se hur det r tillagat! Allt gr till en tid. Sen blir det uppdagat.




GLASMSTARE JNSSON.


Det r oss smrtsamt att i dag ndgas meddela den rade allmnheten att
i gr var glasmstare Jnsson s i tag och nyo frveten p denaturerad
sprit att han frdes till lasarettet och kom dit som ett lik, fr vilket
gon, ron och frnuft och alla andra lemmar voro som luft.

Egentligen r Jnsson ett beskedligt skr, som tar sig en sup d och d
och fr resten knogar med ramar och rutor och kitt och lter var och en
vara i fred med sitt. Men s pltsligt blixtrar det i klotet: Skall
jag, en friboren man, st hr som en slav? Nej, s anamma och med
detsamma vrker han ramarna och skrotet och det br av till apoteket,
dr han hampar sin liter, gudaboret obekymrad om dess sviter.

Nu ligger Jnsson och begrundar sin levnad. Hans enda trevnad bestr
dri att hans bakre parti r hyddat med plster och dukar och klutar.
Det hnde sig nmligen i gr d han ingenting visste att han tog miste
och satte sig relativt lugn p en gldhet ugn s att dess ringar och
det namn, som gett ugnarne rykte, sig vackert tryckte av upp Jnsson
dr Jnsson slutar.

Sens moralen av denna hndelse r en kall maning till drinkare och
gaminer att omedelbart skrida till omvndelse och akta sig fr
denaturerad sprit och varma kaminer.




PANTALONGER OCH BONDNGER.


Det var en gng en mnniska, som inte betalte sin skrddare.

Till slut blev skrddaren ond och drog sin tredskande kund till
rdhusrtten i Lund. Men innan mlet kom fre, hade mnniskan betalt
vartenda re--det var hela 40 lock fr pantalonger och rock. P samma
gng svor han och sa', att hur det n ville bra sta, s skulle ingen
kunna avtvinga honom s mycket som ett ruttet lingen fr stmning och
resolution och annan tocken dr don, varmed man pungen fr ltta, d man
blir stmd infr rtta.

Fljden blev, att mlet ropades om igen och om, och kostnaderna hopades,
d mnniskan aldrig kom. Dr satt rtten och vntade--vaktmstare
Larsson ropade och glntade,--men mnniskan var bestndigt vck, och det
sg ut, som om han ville driva gck med kranden och hans advokat och
vr vllovliga magistrat. Kan vl ngon frtnka, att rtten brjade
betnka den kitsliga situationen och dmde personen att bta gng p
gng, tills hans bteslista blev s lng, att den sprang upp till hundra
riksdaler.

D tar karlen reson och betaler 70 kronor--det tcker hlet fr
kostnaderna i mlet. Men bterns hnga nnu och vnta och vxa med rnta
p rnta.

Sens moralen, min vn, den r den: kritar du pantalonger, s fr du
bondnger, ty den, som icke betalar fr stycket, fr satsa fem gnger s
mycket.




TEATERRECENSIONER.

THEATER OCH OECONOMIE


P den academiske theatern i Lund spelades i gr comoedie af en
skdespelaretrupp, som uppgafs wara frn Stockholm.

Det stycke, som derwid framstldes, war benmndt Jeppe p Berget eller
Den frvandlade Bonden, en pice, som skall wara diktad af en dansk
norrman wid namn Holberg. Denne herr Holberg, som lrer hafwa frt ett
widlyftigt och kringswfwande lefwerne, skall slutligen hafwa stannat i
Kpenhamn, der han utfrt ett ordnadt arbete men sedermera aflidit. Hans
nu uppfrda skdespel innehade mnga lustigheter och amuserade mycket
publiquen. Det framstlde huruledes det r galet att den, som icke r
fdd adlig, kommer till werldslig ra och magt, hwilket altid slutar med
att denne upkomling dricker sig full, faller p en gdselhg och blifwer
tyrannisk.

Herr Oscar Bckstrm, som uppgifwes wara anstld wid ett theaterhus i
Stockholm, r en ung man, hwilken derstdes hafver wckt gode
framtidsfrhoppningar. Nu framstlde han wr Jeppe s fullstndigt att
man, utan att frgripa sig p sanningen, mste sga att herr Bckstrm
ger mycket naturlige anlag. Dock brukade han mnge swordomar samt
jemtvl fule ord. Wi undra mycket om detta kunde vara aldeles
ndwndigt. Konsten r wl dock det dla, som skall frskna lifvet, men
intet r det wackert att hra en skdespelare tala om smuts och sdant
d han i stllet kunde nmna solens up- och nedgng, fglarnes sng samt
den frunderliga alwisheten i naturen.

Utom herr Bckstrm framtrdde fwen tskillige andre comoedianter,
deribland twenne mamseller. Om fwen alle desse woro af mosaisk brd r
oss icke weterligt; men det sg s ut.

Publiquen hade kommit tillstdes i rikt antal, och syntes bland densamme
flere af stadens fruar, en academisk lrare och tskillige studiosi. Det
frnams jmwl att wid hwarje paus flere af desse studiosi reste sig upp
och gingo ut samt terkommo om en liten stund. Nu uppgifwes det att de
gingo ned i en kllare och drucko starka drycker, hwilket oskick fr sed
blifwit. Dock syntes det icke att ngon af dem somnade eller p annat
stt sig oskickligt uppfrde. Men det br allwarligen frgas om icke
procancelleren borde wid ett sdant tillflle wara tillstdes och
frmana de unge att icke lmna sina windsrum efter det mrkret fallit
p. Nu applauderade de flitigt jemte den andra menigheten, hwilket wisar
att de till och med ega wana att bewista publique frlustelser.

Jemvl i dag framtrder skdespelaretruppen med ett lustigt spel,
benmt Frsta fiolen. Det begynner kl. 8 p aftonen och densamme herr
Bckstrm kommer dervid att nno agera, hwilket r gldjande att erfara
d man befinnar att han i gr uppe p teaterscenen drack s mycket att
han flera gnger der ramlade aldeles omkull.

       *       *       *       *       *

_Den trtte Theodor_.

Med anledning av uppfrandet av det bekanta Shakspearska sorgedramat
Den trtte Theodor p vr akademiske teater i gr i aftonstunden hade
s mnga mnniskor infunnit sig att ingen tom plats kunde upptckas och
att somliga medborgare sutto ovanp varandra.

Sedan ridn gtt upp brjade diverse mnniskor inne p scenen att tosas
och galna sig p ett hgst besynnerligt stt. Srskilt utmrkte sig
hrvid en hit nerkommen person vid namn Sjstrm, kallad Victor. Vi
skola icke inlta oss p ngon beskrivning, d denne lille pennen
drtill r fr ringa. Men s mycket vilja vi likvl ha sagt att s som
Sjstrmmen skapade sig ha vi hittills aldrig sett maken till. I sus och
dus skuttade han omkring, bedrog sin hustru och misshandlade ven p
annat stt sin lekamen, vilket vllade en naturlig trtthet. Till fljd
drav snarkade han s frskrckligt att han vckte hela publiken.

Sedan detta var gjort, var spelet frlorat. Den ene tittade p den
andre, och rtt som det var brjade dom skratta, och skratta, och
skratta ... s vidunderligt att mnga blevo alldeles frdrvade. Till
slut jmrade sig hela allmnheten som 6,093 kattor i mars. Och nr
skynket fr sista gngen fll voro flerfaldiga personligheter alldeles
upplsta.

Det kunde dock icke frmrkas att ngon hade ngot ont i sinnet mot herr
Sjstrm. Tvrtom funnos flera som tillknnagvo ett frsonligt sinnelag
och tillnskade honom lycka och framgng i det kommande livet.




NOTISER.


_Vi ro glada_ att i dag kunna meddela vra lsare att _nu_ har
domkapitlet p 1:sta frslagsrummet till kyrkoherdeskapet i Kristianstad
och V uppfrt vr docent i exegetisk teologi Matheus Lundborg. Vi ro,
dess bttre, icke av den sortens folk, att vi vilja skrppa ver vr
andel hri, men s mycket anse vi oss dock i frtroende kunna nmna, att
kyrkoherden Thulin i Skepparslv och lille komminister Lundblad i
Fleninge kommo  andra och tredje frslagsrummen, vartill vi nska dem
lycka och gldje.

Exegetisk r den teologi, som frklarar. Huru ondligt mycket behver nu
icke Kristianstad ha frklarat? Fr att icke tala om V! Begagnen nu
drfr tillfllet, infdingar i Kristianstad och V, och frvissen er om
Lundborg.

Eljes kommer han kanske tillbaka till Lund igen.

       *       *       *       *       *

_Av en huggorm_ blev i gr morse i Holmeja en medelslders, ogift man
biten i det nedersta bakbenet. Som mannen hade trben, vilket ormen
antagligen ej observerade, generade missdet honom icke utan intog han
omedelbart middag hos en person, vilken varit gift med en kusin till
hans faster.

       *       *       *       *       *

_En sannfrdig berttelse_ berttas till rttelse av en notis om en
gris, som i en obevakad stund kommit ner i kryptan i Lund. Svinet--s
berttade malisen--hade rymt frn sin vaktare nr det skulle till sin
slaktare och d frfljts av polisen, en ldre jungfru och en skomakare
samt en organiserad bakare. I kryptan hade blivit kalabalik med sprng
och hopp och skrik tills bagaren huggit grisen i svansen och gjort slut
p dansen...

Det r gruvligt vad folk kan prata nr dom g omkring och  lata och
gra ingenting. Det hela r nonsens frn brjan till slut men tar sig
fr resten inte smre ut n det telegram, som i dag frtlja lt, att hr
Lindqvist, Hans Grnaste Majestt, haft den vergende nesan att bli
hngd och f frikort p resan.

       *       *       *       *       *

_Munsknken, kandidaten och glasrutan_. Ett frargligt missde
intrffade i natt i Lilla Fiskaregatan, dr en strre, till 500 kr.
vrderad butiksruta hoppade ut p en verstemunsknk med pfljd att
rutan gick i bitar men munsknken hll jmfrelsevis vl ihop.

Saken var egentligen den att munsknken A. under nattens timmar
frvrvat en evig vn i kandidaten B., varunder de tittat litet djupt i
kristallglasen. Nr spktimman kom, skulle de ut och beundra mnen och
rkade drvid in i Lilla Fiskaregatan, vilken frargligt nog inte ville
ligga stilla utan rrde sig i bukter med pfljd att munsknken rtt som
det var stp p nsan.

B. skulle nu hjlpa upp A., vilket icke precis var s ltt d gatan
alltjmt var i svr gungning. S kom hndelsevis en chauffr C. och
skyndade till hjlp. Med frenade krafter fingo nu B. och C. upp A. p
det torra igen. Till tack fr hjlpen slog munsknken genast chauffren
p kraniet och ven kandidaten gav chauffren en liten kroppslig
pminnelse om hans ddlighet. Man torde inte frtnka chauffren att han
blev ngot frbluffad ver dessa uttryck av mnniskovnlighet, och som
han inte begrep sig p skoj, s tog han munsknken i ena vingbenet och
hyvade honom mot butiksrutan s att det small.

Epilogen avspelades p poliskontoret, och bland syna vittnen instllde
sig ven mnen. Nu r det blott _en_ frga, som r avgjord, nmligen vem
som skall betala rutan. Som emellertid bde A. och B. och C. ro
millionrer, s r det sprsmlet av en relativt underordnad natur.




BREVLDA.


_Kandidat Olsson!_ Vad menas! Vet ni inte, att det r prof. Rydberg och
inte vi, som uppfunnit elektronerna? Fr vrigt r er teori om dem nog
oriktig. Enligt vr uppfattning ro elektronerna sm astronomiska djur,
som leva, ovanp luften. De livnra sig av atomer samt sakna ben. Vid
intrdande svrare kld gnugga de sig hftigt mot varandra, varigenom
utvecklas vrme, som framkallar norrsken. Pstendet att de skulle
orsaka magnetiska stormar mste dremot vara oriktigt, enr intet vder
rder dr de leva.

Det kan vl hnda, att denna uppfattning i ngon liten obetydlig detalj
kan justeras. Men i regel r det rtt, som vi tro.

       *       *       *       *       *

_D. J.!_ Kra Jnsson, r Jnsson galen? Inte kan Jnsson vcka
tryckfrihetstal mot oss bara genom att skriva till oss. Utan Jnsson
skall sl sig ner vid sin pulpet och skriva p ett papper att Jnsson
yrkar oss respektive halshuggning eller livstids fgelbur. Jnsson gr
hrefter till en kardmakare och blir hyvlad i hr och skgg, sen iklder
sig Jnsson Jnssons sndagsbyxor, varp Jnsson talgar hret vl. Nu r
Jnsson frdig, och Jnsson tager papperet under armen och gr mitt ver
Stortorget upp till borgmstaren, dr Jnsson knackar s ntt. D
Jnsson kommer in bockar Jnsson vackert, lmnar aktstycket och bockar.
Det kostar omtrent tv kronor, varp Jnsson bockar och betalar. (Har
Jnsson ingen kova, fr Jnsson lna hr mot frsta inteckning i
fastighet). Jnsson bockar sen och gr baklnges ut, bockar igen och
frsvinner.

Jnsson kan nstan vara lugn tills han skall sitta av bterna. Det
drjer alltid ett stycke, och ju bttre de bli, dess strre rabatt
lmnas  burtiden.

       *       *       *       *       *

_Narkissos_. Vrpoem! ... sllan! Skall det vara, s m det vara hnt
mot erlggande av dubbel annonsavgift, medlens verlmnande till ngot
hem fr sedligt frsummade eller vanartade barn samt rttighet fr oss
att skriva inledning och marginalanteckningar, allt efter som nden
krver. Endast under dessa villkor infra vi poemen. Skalderna sjlva
utfras genast, utan dom och rannsakning.

       *       *       *       *       *

_E. L._ Poemet Mitt hem kan infras under vissa villkor: 1) att det
betalas som annons; 2) att frfattarens portrtt bifogas och klicheras i
tidningen; 3) intyg av trovrdiga personer att frfattaren verkligen
frfattat poemet; 5) under edlig frpliktelse avgiven frklaring ver
varfr frf. begtt denna grning; samt 5) bindande garanti fr att
frf. omedelbart emigrerar.

I vrigt mter infrandet intet vsentligt hinder.

       *       *       *       *       *

_U--n_. Tack fr det anonyma brevet. Det gr till samlingen, som med
tiden blivit rtt ntt. Att redaktren r en ovanligt stor idiot
glder honom bra; han har alltid tyckt sig vara s liten. Att han till
p kpet har ett sanning att sga mycket dligt huvud erknnes
vlvilligt. Men han tar det som det r; han har icke ngot annat.

       *       *       *       *       *

_Skaldiske frfattaren C. O. O._

Aktade Olzonh!

Du missfrstr mig, vilket gr mig ont. Jag r verkligen ansvarig fr
vad som str i denna tidning, men icke fr vad som ej str dr. Dina
verser ha icke ftt plats i tidningen. De komma aldrig dit. Vi stller
du mig d till svars fr dem som sger mig i prosaisk stil, jag r
vorden en sna.

Olzonh lille! Hon r nu 4 p morgonen. Natten har varit mda och slit.
Men se! Fr dig och mig och oss alla tindra stjrnor upp himlafltet,
och i rappet glimtar dagen ur sterled. Genom rutan ser jag en
nattsudd, som mitt p torget skrlar naturens lov, medan en ensam
poliskonstapel trr sina tysta fjt mot hans nacke.

Olzonh, hr och se nattens sublima sknhet! Vnd d ter till naturen,
kyss moder jorden och snyfta ut vid hennes hjrta, dikta och skalda, men
vad du n gr s fr Guds skull publicera det aldrig.

Olzonh! Nu gr jag och lgger mig, men dessfrinnan ... ett ord! Tillt
mig sga du!

       *       *       *       *       *

_Lic. Lx._ Till svar  rade frfrgan f vi meddela att ni ftt denna
saken alldeles galet fr er.

Obadja var ingalunda ngot fruntimmer eller eljest ngot obestmt utan
en liten profet, som levde under h.m. Jorams tid. Han r srskilt arg p
Nebukadnezar fr det denne frstrde Jerusalem. F.. r det mycket litet
man vet om Obadja. Han skall till det yttre ha varit litet ruggig men
eljest en korrekt gentleman.

Vi hnvisa er i vrigt till en man i Uppsala, som heter Kolmodin och som
skall vara styv p mindre profeter. Rcker inte hans visdom s kom
tillbaks. Ju mindre vi veta, dess mera skola vi med nje meddela.

       *       *       *       *       *

_Fru Helga O.!_ Om man kan odla champinjoner i kk? Jo, alldeles
frtrffligt.

Man tager en korg jord, en kksjungfru samt ett stycke champinjonyngel.
Blandar dem frsiktigt med varandra och begjuter dem rikligt med
diskvatten och matolja. Placerar det hela med hstspillning varvtals i
vasken samt lyfter varje fredagsmorgon varligt p locket och skjuter
alla flugor.

Om sex veckor bra champinjonerna vara uppe. ro de icke det, avskedar
man jungfrun och tager en ny. Experimentet r alldeles lnlst under den
rstid, d jungfrurna aldrig kunna hlla sig stilla.

       *       *       *       *       *

_Herr Patron B.!_ Vad i all vrldens frid r meningen? Vi ha bett Er
skaffa oss en _kopia_ av omskrivna aktstycke, vilken vi omedelbart
skulle anvnda. Kopia betyder avskrift och har icke det ringaste med
_kopiga_ att skaffa, vadan det r oss absolut ofattligt huru Ni i vr
begran kunnat finna ngon rekrnkning mot er arbetspersonal.

Men ... bevars, tar Ni det p det viset, s kom. Ett retjyvaml mer
eller mindre spelar ingen teater.

       *       *       *       *       *

_Poetissan Disa_. Livets intigaste ve--frlt, va ' d' fr slag?

Tag ngra glas punsch jmte kaffe med saltgurkor och snus i samt hrtill
ngra lngder kavring med stekflott p. Frtr detta dagligen p
fastande mage, varp veets intighet dr bort av sig sjlvt inom 8
mnader.

Lyckas det inte s r ni obotlig.

       *       *       *       *       *

_Tacitus_. dle yngling! Kom hit, s skola vi knna dig p huvudet och
se, om du ger frutsttningar fr att plja den vida slttens feta
jord, som tigger starka armar, eller grva de diken, som skola famna
vrens hftiga flden och omsider prydas av Veronica beccabunga, vars
grnska dock r intet mot den, som frgar dina jamber, vilka ljuda ssom
terklang frn grodkvket i den lugna plen eller frn kobenstrampet i
det stilla altrsket.

Bemanna dig, yngling, och kom, och det kanhnda du gr din lycka fr
evigheten!

       *       *       *       *       *

_Herr Patron Johannes Andersson_, Flinkaby!--Nej, fr all del.
Flsktullens borttagande blir ven s tillvida till en vlsignelse fr
vrt land som vi mste ka vr inhemska svinproduktion och framfr allt
gra billigare svin.

Ssom herr Andersson vet, ha vi ju gott om svin i Sverige, stora och
feta. Men de kosta oss fr mycket och bli drigenom fr dyra fr
konsumenterna. Genom en radikal omlggning av vr svinodling skulle vi
genast frbttra situationen. Herr Andersson r mannen att gra't. Hr
ett rd: importera vrtsvinet! Renodla det. Var 6:e vecka lgger dess
hona 22--24 gg. Det blir i lyckligaste fall bortt 200 grisar om ret.
Gr om det, hr Andersson, eller tro oss p vrt ord.

Vrtsvinet r fr vrigt ett bde fint och trevligt svin. Den
omstndigheten att det lever mest om natten mjliggr fr badgsterna en
relativ dagsro. Det trivs helst i gamla termithgar, vilka ro rtt
billiga att uppfra, samt har en trevlig hrkvast p svansen. Det lter
ltt dressera sig till salongsvanor, blser utmrkt occarina och gr i
Afrika upp till 2,000 meters hjd. Som detta r 884 meter mera n
Sveriges hgsta fjll, Kebnekaise, s br allts vrtsvinet ha de
vackraste utsikter att fr Sverige bli vad man i ordets bsta mening
skulle vilja kalla: ett nationellt svin.

       *       *       *       *       *

_Fru A_... Att bemlde unge man utan att ha betalt hyran avflyttat,
kvarlmnande endast 28 tmda punschbuteljer, en sndrig
sodavattensbutelj, en av honom ssom slaskspann anvnd glasskl,
ursprungligen avsedd fr aquarium, samt en halv byxhngsla anse vi vara
mycket ortt gjort. Och det bsta rd vi kunna ge r fljande: hyr ett
centralt belget, stort butiksfnster. Anordna dr en utstllning av
fremlen och stt ut garens namn. Hyran blir tvivelsutan betald.

       *       *       *       *       *

_Herr Reservunderljtnant S. i X._ I besittning av Herr
Reservunderljtnantens rade av den 9 d:s rrande vr uppfattning av det
krigspolitiska lget be vi vrdsamt att vrdsamt f tacka Herr
Reservunderljtnanten fr att Herr Reservunderljtnanten behagat
uppmrksamma bemlda vr uppfattning p samma gng vi bemrka att Herr
Reservunderljtnantens uppfattning om vr uppfattning r att denna r
rent t h----te samt att vi borde skmmas m.m., ssom Herr
Reservunderljtnanten har godheten att meddela oss.

Vi tillta oss samtidigt gra en vrdsam frfrgan om huruledes Herr
Reservunderljtnanten mr. Skulle Herr Reservunderljtnanten mjligen
eventuellt besvras av illamende eller kvljningar eller nervs
oro i Herr Reservunderljtnantens mage eller eljest i Herr
Reservunderljtnantens dlare delar, s tillta vi oss fresl att Herr
Reservunderljtnanten lter bdda ned sig under 7 tcken och 6 filtar
med vtvrmande omslag omkring Herr Reservunderljtnantens frnuft samt
varma flaskor under Herr Reservunderljtnantens personlighet. Desslikes
behagade Herr Reservunderljtnanten vrdsamt intaga ricinolja,
acetylsalicylsyra, vismuthpulver, aspirin, Thielemanns droppar,
Frangulapiller, saltgurkor, levertran och ansjovis, varp Herr
Reservunderljtnanten r vlkommen upp till vren, d solen skiner.
Skulle Herr Reservunderljtnanten drtill vilja ka sin godhet med att
snda oss Herr Reservunderljtnantens fotografi frn dels nu, dels efter
det att Herr Reservunderljtnanten genomlevat nmnda kur, s att vi f
knna och jmfra Herr Reservunderljtnantens srskilda drag, s skulle
vi vara Herr Reservunderljtnanten ytterligare tacksamma.

Vi tillta oss teckna oss ssom Herr Reservunderljtnantens synnerligen
bevgne

_F. T._

       *       *       *       *       *

_Frken kandidat!_ Vi dela hjrtligt edra bekymmer och anse det vara
rysligt styggt av studenterna att spela Uarda utan hjlp av
studentskorna. S till exempel skulle det gjort sig ver hvan vl om
tminstone en av mumierna varit kvinna; p den tiden torkade de som
bekant ven damer, vilka som sdana nstan togo sig bttre ut n mnnen,
hllo sig lngre och krvde mindre utrymme. Och vidare skulle det
onekligen icke skadat om Uarda sjlv spelats av en kvinna. Han var ju
visserligen mycket st; men p scenen kunna ven studentskor bli sta.
Och det skulle nstan gjort sig bttre om _ni_ stultat omkring med en
liten Moses n att se kandidat X. i den mnskligt att dma omjliga
situationen.

Men, en liten trst! Gadda er ihop med kamratskorna, skriv ett spex och
tag revanche. Lt ven de manliga rollerna spelas av studentskor. Och
skall dr ndvndigt vara ett hittebarn med, s lt det fr en gngs
skull vara kristet. Judebarn kunna ju nog vara mycket rara. Men se,
kristna glyttar! Det r nd toppen.

       *       *       *       *       *

_Hr Johansson_, Vxj. N, hr Johansson, det r fel.

Man kan inte skilja giftiga svampar frn tliga genom att lgga en
silversked i anrttningen. Lika grna kan man ditlgga en galoscha. Och
ett skert medel vore visserligen att lta sin svrmor prova
anrttningen, vilket dock icke kan rekommenderas ssom i vissa givna
fall stridande mot lagen och dessutom rtt oridderligt.

Det finns inte mera n en vg fr att lra skilja giftiga svampar frn
tliga. Det r att lra sig de olika svamparnas knnetecken. Kp en
svampbok, ls sig inne i ett rum, rulla ner gardinerna, tnd pipan och
ls s att gonen st p skaft. Nr hr Johansson kan boken utantill,
framifrn och bakifrn, s res till Evedal, g in i djup och de skog,
lp runt dr i en vecka--om ntterna med acetylenlykta--och lr sig alla
dr vxande svampar. Kom s fram en sndagsmorgon, d solen skiner, s
f vi se, hur han ser ut. Kan hr Johansson d skilja Rdltta Fasta
Vitsporiga Kremlan frn Jttestora Klotrunda Rksvampen, s har han
frutsttningar fr god fortsttning. Varom icke, s vilja vi icke i
detta sammanhang tillknnagiva vr ofrytterliga mening.

       *       *       *       *       *

_Seminarieeleven Kalson!_

De schmalkaldiska artiklarna--vad menar ni med det? De ha ju icke ens
varit utstllda och fljaktligen varken kunnat f medalj eller
hedersomnmnande.

Fr vrigt hava vi annat att gra n att besvara all vrldens frgor
frn ster till hger. Vi mste fastmer aktgiva p tidens gng och tnka
de tankar, som, de p livets mo, ensamt berttiga individens existens.

       *       *       *       *       *

_Johanna Olsson, Tostarp!_ Odling av foderbetor fr fnsterdekoration r
synnerligen bermvrd. Man tager en beta och puttar ner den i en kruka
samt tillstter litet jord, krukskrvor och vatten. Till Michaeli str
den frtjusande blomman i full skrud. Klipper man s ut litet
pappersblommor och mlar dem rda och gula samt placerar dem jmte litet
karameller hr och dr p stjlken, s fr man till julafton en mycket
prydlig bordsdekoration.

Obs.! Betan trives bst om den d och d gdslas med litet lsoppa och
vismuthpulver, vilket rekommenderas av vra mest framstende
specialister.

_F. T._

       *       *       *       *       *

_En kaffetrstig ungm!_ Vi tacka fr rade hlsningen och det vackra
poemet, som vi tillta oss bevara fr oss sjlva.

Ni har 1,000 utvgar att klara er i nden. En av dem r att anvnda ett
slags nytt surrogat, som vi rekommendera p det livligaste. Tag hlften
torkad och mald bark av brakveden, en fjrdedel snus (Dahls gamla
vlknda) och en fjrdedel torkade och malda tvestjrtar. Tillstt
hrtill en tesked kaffe, och Ni har den hrligaste Mocka, Ni kan nska.

Om Ni d fortfarande har humor kvar i knoppen, s lycknska vi. Skulle
den flytta sig lngre ner, s meddela benget. Det finns bot ven fr
s'nt.

_F. T._




TANKAR AV FLODQVIST.


(Under storstrejken 1909).

Bedes f infrt denne artikel jag betaler ve mikeli, som att nu det
blivit frbjudet swenska medborgare att ingen fr lov till att kpa en
syp i Sweriges land undantagandes fr sckiuka och ormbittna s will jag
hrmed meddela att jag hawer en Huggorm til almenhetens betinande i
mariagatan 68 till hger p grden venster om porten.

ps. om att ormen r abbonnerat till den 28 i d:s.

Hgaktningsfullt

_G. H. Flodqvist_.

will Redaktren kpa stikelisar s skall jag fnga till hsten nr wi ha
kardeborra.

       *       *       *       *       *

_Herr redacktr Bulo av Folckes Tidning_.

Ssom att det mste tilltas undertecknat att sga ngra ord i det
Almena i anledning utav att de nya skattehistorijerna som folcket intet
jillar utan beror p tidens Hkfrd och flrd;!

I min barndom feck folcket lra sig att arbeta samt togga sirap och
grovt brd i sitt anletes sfett men i vra dagar gr arbetets sner p
dans och deras dttrar blir studentskor,--s krumstomerar dom med hret
s dett str i 7 vderstreck samt hava glasgon p nsan jmte en krt
Kjortel samt bl jacka. Jag har ofta tnkt ver vadfr de ro s rliga
nr de komma i Grnegatan? I min ungdom hade fleckorna krenelin och dett
var intet ngot varkligt noje att mta en fyllefem St. i kattastrtet
vid elli Lungrens. Men tjangs var dr i tsorna, oppspelta var dom och
huven hade di p skaft;--nu fr tiden r dom s lrda s di gr med
klackarna och man fr med smrtsamhet frga sig sjlft att om dessa
studentskor eller andra Luftandar ro Skapelsens mstervrk, s vad r
d undertecknat?

Om en ny professor har di pesjonerat vid Universitetet? drom mnar jag
intet yttra mig! Men nr poliser och professorer frka sig och uppfylla
jorden fast en rlig skomakare intet kan frsrja sig p grund av de
amerikanska maskinerna s vill jag sga som professor Linngren sa p en
kyrkostmma fr 30 r sen nej, hej, gubbar, stopp litta och lt oss
frst se vad det kostar.--!

jag kan hller inte vara med om att desse ngsosalisterna eller s.
kallade folkfrbundet vil stta sig emot att vi f en ny Flotta in i
landet! D Carl den tolfte belgrade Kristijania sjng han bj svea kn
vid Skriften och det s att norrbaggarna di sprang. Fr att intaga
Norje behva vi en ny fltta som att nog statsmenester Linneman stter
ijenom. Men det r intet ngon konst att bliva en Upphgd Man uti ett
land nr man lyftes opp p samhellets hgsta brgstoppar men stt han ve
en hvelbnk med 3 skilling om dagen och till att g efter bir till hans
gesller s fr vi se vat han duger till

hgaktningsfullt
_G. H. Flodqvist_.

Bedes infrt i tidningen.

       *       *       *       *       *

Till allmnheten!

D det nu blivit utspritt att det skulle hava varit undertecknad, som
givit meddelandet om att fyra (5) st. vargar i tisdags kvll varit
synliga vid hospitalet, men att de icke skule ha varit ngra vargar utan
4 (fyra) krodiler, s fr jag hrmed kungra att s icke r
frhllandet. Jag har genom ett mngrigt vistande bland vilda djur lrt
mig s noga knna krokodillens, d. v. s. alligatorns liv och leverne att
jag mycket vl vet att skilja p en krokodill och en varg. Det anser jag
vara en s nkel sak att jag drom icke vill skriva i tidningsspalterna,
isynnerhet d man vet att krokodillerna fder gg men varghonan haver
levande ungar.

Beskyllningen om att det icke skulle hava varit vargar utan snor anser
jag s simpelt att jag icke mer vill sysselstta mig med detta pinsamma
mne.

Hgaktningsfullt
_G. H. Flodqvist_.

Fr undvikande av laga obehag behagade de tidningar, som intagit saken,
att ven infra ovanstende.

       *       *       *       *       *

Till Folkets Tidning, Lund,

Undertecknat fr hrmed frga om att jag icke ger ricktighet att f lov
och g i fred p Lunds gator.

Nmligen d jag hromdagen promonerade vid den solguska instusionen s
kom den dr boende Apan springandes ut igenom fnstret utan att jag
anade det ssom ett rytande Villjur och grep mig uti den ene rocken som
om den ville ta upp mig levandes;--jag frgte vad som stod p och vad
meningen var samt frklarade min person varp att den satte sig p
Skrten p trottoaren samt goppade som en Gummibll samt skallrade med
tnderna och rullade med gonen och skrek som ett fruntimmer och hoppade
mitt opp upp min ena byxa dr det bet mig uti benet s att jag mtte g
till doktorn och bevisa mina omstndigheter.

Nu frgas vnligen vem ger denne Apa eller Rovdjur! r det Academien
eller Lunds stad eller r det mjligtvis en kandidat som har glasgon
och bor i en port. Jag frgar icke efter vilcket men vill grna sga
ifrn att det r simpelt handlat. Om det hade varit ett fruntimmer
eller en studentska som kommit gende, vilken Olycka skulle d ej haft
hnt. Om redaktren knner professoren dr eller ngon av di andra
kandidaterna s kan di grna f veta vad fr slags underordnade som di
har.

Mitt namn r hemligt.

       *       *       *       *       *

ssom som att Undertecknat i Lund bliwit frnekat att kpa spirituosa
genom en del frknor eller kvinspersoner som icke bliwit presnterat fr
mig och alts r oknda Personligheter? Jag har ernrt mig hederlitt i
sextati r och ligger nu p min Sottsng igenom et Maglidande som intet
r friskt nnu.--Men i gamla tidor hade jag mnga goda Ideor samt gick i
Kyrkan alltid d riktiga prster predikade och icke Svrdslukare och
babbianor Och en ra och en Hedor var det nr som Flodqvist infr
sittanes Forsamling blev fresladd till lunds stads Kyrckowrd men
pastorn slog Klubban i bordet s di hoppa, men til sommaren blir det nyt
liv

d sjonger foglarna nr Flodqvist gr ut i sin skogh och fngar en
Huggorm varp at Frknorna r wlkomna i mariagatan--fatti men Stolt r
mit walsprk och lyder intet kommando av Ordfrander eller andra negrer
med hgaktning.

_G. H. Flodqvist_
mariagatan 68 b.

bedes f infrt i tiningen.

       *       *       *       *       *

bedes f infrt denne artikel.

Ssom att det politiska vender uppochner p hela Samhelet s beder jag
f meddela vad som r meningen med at Swerige skal skjydda sina
Neringar;--som jag hromdagen kom till Anatomien i Lund fr at till och
sljja min Personlighet ssom dd fr Kandidaterna efter en Hederlig
begravning samt Christelig Predikan warp at jag vid Sjlwa porten blev
avvisat av en Herre somm jag icket kjnner eller vill tala med mera? dr
kpptes inga lewande Lik sade han nskjnt jag Personligen wet at dr p
en Gng var resanes 6 St. fina Fleckor ifrn malm och slde sig
allihopa helt och hlet efter Dden samt en bokhllare somm dr intet
var mycket met warp at jag mtte g fast jag sitter trngt i det och
behwer peningar--

nu frgas r detta ett stt att behandla en Person, och r det att
oppmuntra Fosterlandskrlek, i amerika dr vet di wad monyn r och dr
kan jag g in och slja mig til vicken anatomi somm jag vill och fr
pengar kntant? det kallar jag fr att oppmuntra neringar och alla som
arbetar i det tonga, men di som har Anatomien i Lund di oppmuntrar
Emegrasjonen fast det gr detsamma fr jag krusar dom intet mera

Hgaktningsfult
_G. H. Flodqvist_.




FRN ALLMNHETEN.


Undertecknad, som r fdd i Uppkra, anhller vrdsamt, att Redaktren
mtte skriva litet om Elefanter.

D det nu, med vad sannolikhetsskl skall jag inte tala om, berttats
frn Norrkping att en elefant vistats uti Skogen drstdes och blivit
infngat s som ett vilt djur. S frgas om detta r i verensstmning
med Lagen? Eller har icke elefanten rtt att g i fred i Nordens
hgskogar? Det synes mig som om att Kongl. Majestts Jaktstadgar
hrutinnan r otydlige enr att elefanten som fder levande ungar och
livnrer sig genom Snabeln icke fr ssom ett skadedjur betraktas utan
br hlsas med gldje varhlst detta stora och gamla djur som
fortplantar sig i det fria mtes eller trffas uti Naturen.

Skulle drfr Redaktren som vl ymmar fr de arma djuren vilja stlla
om att ngon riksdagsman ville Mottjonera, uti Riksdagen om att en
ndring angende elefanterna? Knner Redaktren Herr Jakob Larsson s
skriv till han och sg han att han fr gra ngot s skall alla di som
ro djurens vener rsta p han.

Om frltelse att jag har skrivit: Men jag har gtt igenom Alnarp och
dr hade de tidningen d jag var ledig vilket var sllan.

Med utmrkt hgaktning.
Hgaktningsfullt
_Lars Sjgren_,
Agronom.

Om Redaktren skriver s lgg ett gott ord om dr kunde ble Pension till
oss som gtt igenom Alnarp? En ann kan va s god som en ann sa
lnsmannen och la sig i klaveret.

       *       *       *       *       *

Undertecknad r endast 22 r, vilket egentligen icke hrer hit.
Emellertid har p senare tiden mitt skgg brjat vxa i alldeles orimlig
proportion, vilket pr vecka vllar mig en hgst knnbar utgift till
barberaren. S mycket mera knnbart blir det som far min skriver att det
r dliga tider och att jag skall draga in p staten.

Nu har jag verkligen efter en rtt rundlig tids funderande ftt en id.
Jag mnar lta skgget vxa, bitvis, d. v. s. tills det varje gng nr
en lngd av 3 cm. Drp, menar jag, borde stubben kunna lmpligen
avyttras till t.ex. madrasstagel, en frmn, varigenom vra
militrfrrd skulle kunna vinna en god och billig inhemsk tillkning i
stllet fr att frmja utlndskt otyg.

Nu ber jag vnligen att ngon sakkunnig mtte upplysa om fljande: vem
uppkper varan och hur mycket betalas den?

Redaktren behagade vnligen urskta frgan. Men jag anser den vara ett
nationalekonomiskt sprsml. Om vrt lands mn under blott en enda mnad
slde sina skgg, s skulle ett enormt kapital kunna utvinnas. Och s
rena och fina de skulle bli se'n! Ltom oss var fr sig se oss om i
vnhgen och tnka oss litet exempel!

Jag r tacksam fr svar till p.r., Lund, och tecknar i aktning och frid

_Geo Jackson_,
lib. stud.

       *       *       *       *       *

Herr Redaktr!
The Editor of Folkets Tidning.
Lund (Sweden).

Jag vill sga ifrn i Eder tidning om litet intryck frn min resa. Jag
glder mig att Lund blivit hgt utvecklat, men det gr lngsamt i
Sweden. Jag likar Sweden dock mycket vl. Men det r mycket i old
Sweden som icke r mycket bra.

Fr exempel lkarne. Jag var sjuk i Denver (Colorado), jag gr till en
doctor. Han ser p mig. Well. Han skriver inga papper. Han har sjlv
apotek. Jag fr medikamenter, jag gr--jag r frisk i morgon, i Denver
(Colorado).

Doktorerna i Sweden skulle vara pharmacister. Det behves inga
apotekare. De gda sig p folkets dlighet. Det r intet vll.

Ett annat: Jag vill g till Chicago. Jag kommer till stationen (i
Denver). Jag kper ingen ticket (p engelska biljett). Jag gr ner i
tget. Jag reser. Konduktren sljer sjlv biljett. Jag kommer i Chicago
utan att st vid biljettluckor och trngas. Amerika r bra.

Sweden behver reformeras; demokratiskt. Old boys r dr fr mnga.
Tullfrvaltare, poliskonstaplar och andra mbetsmn bra avsttas vid 50
rs lder. Ungt folk fram, s blir landet kraftigt och rikt.

Hustrun skall icke vara mannens trl. Jag r gift (i Denver, Colorado).
Men i Sweden r det mannen som bankar sin hustru. Gr det i Denver. Upp
p lyktstolpen--adj! Livets svarta saga gr i moln (ddens skugga).

Jag tackar fr ordet; rade editor. Jag vill skriva en bok till swedens
folk.

Eder aktningsfulle
_James Gooseberry_,
fdd Jns Swensson.
Lilla Rby (1864).

       *       *       *       *       *

Folkets Tidnings kontor,
Lund.

D Ola Andersson p Kea och en del framstende personligheter samt
kantor Andersson vid mnga tillfllen upprepade gnger sagt att jag
borde varit riksdagsman fr lngesedan samt detta sledes skulle betyda
att jag borde bliva vald i r fr Frs hrad, s fr jag hrmed avsga
mig det. Jag har visserligen gtt i skola och ftt mycket upplysning men
s simpel r jag icke att jag vill uttrnga vr gamle vrdade
riksdagsman som jag icke r hemma p politiken. Dock anser jag att
fruntimmer icke behva komma i riksdagen. Vem skall mjlka! Vem skall
skta barnen! Jag bara frgar. Och i det fall att dr kan komma nya
barn, vart skola de uppfdas! Nej lt oss lska vrt fosterland men icke
gra riksdagen till en barnkammare, det r tminstone min mening, herr
redaktr. Sen fr di regera som di vill.

Var nu s snll och stt detta i tidningen eller smit in en strof. Vill
redaktren ha litet granna skrbnor, d jag kommer till staden s
generar det intet.

Vnligen

_Anders Andersson_,
p Veingetorp n:r 7,
adressen p Stationen.

       *       *       *       *       *

Till Folkets Tidnings redaktion.

D i min gata ryktet utkommit att undertecknad skulle hava ddat eller
eljest p ett grymt och mot etiketten stridande bruk hava avlivat en
drstdes tillhrig katt, fr jag hrmed offentligen tillknnagiva att
detta gemena rykte r fullkomligt oriktigt. Jag haver aldrig ngonsin
ddat ngon katt, s mycket mindre som jag dagen efter detta ryktes
utslppande p aftonen mtte den ifrgavarande katten, vilken nu fr
ovanlighetens skull gick mitt p gatan.

Huruvida en studentska eller mjligen ngon annan mindre vl kldd
person utslppt detta rykte vet jag icke, men jag hller det dock ej fr
otroligt. Det vore bra om redaktionen ville namngiva dessa, fr
exemplets skull och varnagel.

Lund den 6 april 1898.

_J. Johansson_,
f. lantbrukare.

Snlle hr Johansson!

Var vnlig kom hit, medfrande ryktet, katten och studentskan eller den
andra personen, s skola vi se om vi kunna gra ngot av'et.

_Red._

       *       *       *       *       *

_Kungrelse_.

Hrmed mste det tillknnagivas att det rykte och osanning som blivit
spritt ut att undertecknat r gift som fyller 30 r den 17 nstlidna
Nov:br r icke med sanningsenligheten korrekt! att min syster har en
svger som kallas fr lrd och doktor det r sin sak, men att han skall
hava rttikhet att ogenera hederligt folk och taga heder och ran utav
dem det tror jag intet. Fr ville de lrde skta sin sak s fanns hr
inte s mycket elnde till som jag intet vill taga uti med en lng tng
om di s slnger han efter mig p en lansvg. heller att jag vill sga
ett andans ord om en sdan person drtill hller undertecknad sig fr
god.

ps om att namnet icke bliver utsatt hgaktningsfullt

_Er. Is. Johansson_,
Frlv.

       *       *       *       *       *

Under de snart 63 r, under vilka undertecknad varit stationerad
hrstdes, har det mngfaldiga gnger intrffat att jag nattetid blivit
p olika stt hyllad av allmnheten. S ha vid upprepade tillfllen
studentmssor placerats p mitt huvud. Dremot har jag ver huvud taget
icke mycket att invnda, frutsatt att mssorna ro ngot s nr rena.
Likaledes har jag rtt ofta uppvaktats med blommor och ven ngra gnger
med hela granar. Det m ocks vara hnt. Mindre smickrad har jag dremot
knt mig d man hromret ifrde mig en underkjol. Och absolut
protesterar jag emot att man--ssom hrom natten hnde--placerar en tom
kruka ovanp mitt huvud.

Infr detta ofog anhller jag vrdsamt om skydd fr min person och
kommer i vidrigaste fall att g min vg.

Lund den 19 maj 1916.

_Esaias Tegnr_,
staty.








End of the Project Gutenberg EBook of Allvarsord om allting och ingenting
by Waldemar Blow

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ALLVARSORD OM ALLTING OCH ***

***** This file should be named 15731-8.txt or 15731-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.net/1/5/7/3/15731/

Produced by Martin Agren, Tapio Riikonen and PG Distributed Proofreaders

Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.

Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research.  They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.



*** START: FULL LICENSE ***

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
http://gutenberg.net/license).


Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works

1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement.  See
paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works.  See paragraph 1.E below.

1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States.  If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.

1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
a constant state of change.  If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.

1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.net

1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.

1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.

1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.net),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that

- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
     must be paid within 60 days following each date on which you
     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
     address specified in Section 4, "Information about donations to
     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
     License.  You must require such a user to return or
     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
     and discontinue all use of and all access to other copies of
     Project Gutenberg-tm works.

- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
     of receipt of the work.

- You comply with all other terms of this agreement for free
     distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.

1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH F3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from.  If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation.  The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund.  If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.

1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.

1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.


Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need, is critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.


Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations.  Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at http://pglaf.org

For additional contact information:
     Dr. Gregory B. Newby
     Chief Executive and Director
     gbnewby@pglaf.org


Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements.  We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance.  To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit http://pglaf.org

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
ways including including checks, online payments and credit card
donations.  To donate, please visit: http://pglaf.org/donate


Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.

Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.


Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.


Most people start at our Web site which has the main PG search facility:

     http://www.gutenberg.net

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
