The Project Gutenberg EBook of Polarforskningen, by A. G. Nathorst

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.net


Title: Polarforskningen

Author: A. G. Nathorst

Release Date: April 26, 2009 [EBook #28611]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK POLARFORSKNINGEN ***




Produced by Ronnie Sahlberg and Project Runeberg (www.runeberg.org)




=Transcribers note:= This e-text was produced from Project Runeberg's
digital facsimile edition, printed in 1902, available at
http://runeberg.org/polarforsk/

Project Runeberg publishes free digital editions of Nordic literature.
Learn more at http://runeberg.org/




POLARFORSKNINGEN

AF

A. G. NATHORST

MED EN KARTA

FRENINGEN HEIMDALS
FOLKSKRIFTER; N:R 74.
P. A. NORSTEDT &
SNERS FRLAG,
STOCKHOLM.

PRIS: 25 RE




=Freningen Heimdals folkskrifter.=

=Anmlan.=


Freningen Heimdal, stiftad och upprtthllen af studenter i Uppsala,
strfvar ett verka fr folkupplysningens sak genom ett efter dess krafter
afpassadt opartiskt folkupplysningsarbete utan politisk innebrd. I detta
syfte har freningen sedan 1893 utgifvit folkskrifter -- smrre populrt
skrifna uppsatser i skilda mnen -- fr hvilkas halt och vrde den knner
sig kunna bra ansvaret, utan att den drfr gr till sitt hvarje i dem
frefintligt omdme eller frslag.

Sex a tio folkskrifter berknas rligen utkomma. Hvarje skrift utgr ett
afslutadt helt. Omfnget vxlar i allmnhet mellan 1 och 5 tryckark och
priset mellan 10 och 50 re.

Skrifterna, hvilka hittills utgifvits af F. & G. Beijers
bokfrlagsaktiebolag, Stockholm, utkomma frn och med 1899  P. A.
Norstedt & Sners frlag, Stockholm.

Utom genom bokhandeln kunna skrifterna fven erhllas genom freningen
eller frlggarne -- numren 1--60 genom F. & G. Beijer, nummer 61 och
fljande genom P. A. Norstedt & Sner -- hvilka vid direkt
partirekvisition lmna rabatt.




FRENINGEN HEIMDALS FOLKSKRIFTER. 74.


POLARFORSKNINGEN


AF

A. G. NATHORST

MED EN KARTA

STOCKHOLM

P. A. NORSTEDT & SNERS FRLAG




STOCKHOLM

KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SNER

1902




r efter r hafva frn Sverige eller andra lnder strre eller mindre
expeditioner till det norra polaromrdet blifvit utsnda. Nrmare och
nrmare polen har mnniskan satt sin fot, frut obekanta trakter ha
blifvit underskta och knda. Framtrngandet mot polen gr dock lngsamt,
vanligen har det fordrats flera expeditioner fr att n en breddgrad
lngre n frut, men undantag hafva dock gifvits, ssom d Nansen 1895,
p tio bgminuter nr, ndde tre breddgrader nordligare n amerikanen
Lockwood, som 1882 vid Grnlands nordspets slagit nrmast fregende
rekord med 83 24'. Och fven Nansen kom endast vid pass 3 1/2
breddgrader nordligare n E. Parry nra sjutti r tidigare (1827). Nu har
den italienske kaptenen U. Cagni, p hertig Luigis af Abruzzerna
expedition till Frans Josefs land 1900, hunnit 86 33' 49" n. br., det
vill sga ungefr tre och tre fjrdedels nymil lngre n Nansen, men dr
han mste vnda terstodo nnu vid pass trettiotta och en half nymil
till polen.

nnu r polen slunda lngt ifrn ndd, och de svrigheter, som ett
framtrngande fver isen visat sig erbjuda, gfvo anledning till S. A.
Andres frsk 1897 att hinna den efterstrfvade punkten medelst
luftballong, ett frsk som kostade honom och hans fljeslagare lifvet.

De expeditioner, som skt n polen eller en hg nordlig breddgrad, hafva
tilldragit sig den stora allmnhetens hufvudsakliga intresse. t hvarje
om n s dumdristigt och illa planeradt fretag i denna riktning gna
tidningarna den allra strsta uppmrksamhet. Strfvandet att frst hinna
dit har blifvit en tflingskamp, vid hvilken de vetenskapliga intressena
skjutas t sidan eller p sin hjd komma i andra rummet.

Mera obemrkt fortg andra arbeten inom polaromrdet. De expeditioner,
hvilka hafva dettas vetenskapliga utforskning till ml, gra mindre vsen
af sig, deras framgngar uppmrksammas mindre af allmnheten. Och dock r
det just genom dem, som vrt vetande om polartrakterna blifvit vidgadt,
det r genom dem, som polarforskningen erhllit en varaktig och
vetenskaplig betydelse.

Ofta nog hr man framstllas frgan, hvartill polarexpeditionerna tjna
och om de verkligen ro vrda de summor, som offras p desamma. Svaret p
denna frga skall jag i det fljande ska lmna.

Skulle vi vinna ngot drigenom, att sjlfva polen blefve uppndd?
Troligen intet annat n att det d blefve slut p denna tflingskamp, som
slukar stora penningsummor, hvilka kunna anvndas bttre till andra
ndaml, denna kamp som kostat mnga mnniskors lif och frorsakat mycket
lidande bde fr mnniskor och djur. Ty efter allt hvad man nu vet, mste
man antaga, att omrdet kring polen r ett djupt, af drifis betckt haf.
r detta fallet, s har uppnendet af polen ingen strre betydelse i
vetenskapligt hnseende, om det ock frn sportsmannens synpunkt m vara
en djrf och vacker bragd att hafva ntt dit. Helt visst kommer ocks den
man, som frst lyckas framtrnga till den s efterstrfvade punkten, att
firas p ett stt, som aldrig kommit ngon af vetenskapens heroer till
del. Ty fr allmnheten gller det blott att ett lnge efterstrfvadt ml
blifvit vunnet, och den nation, som den lycklige vinnaren tillhr, skall
helt visst rkna hans grning ssom en af sina frmsta bragder, om ock
dess vetenskapliga betydelse blir s godt som ingen.

Det r ju mnniskans skyldighet att s omfattande som mjligt ska lra
knna den jord hon bebor. De hvita flckarna p kartan blifva ocks r
efter r allt mindre, men de bda Polarregionerna (se kartan) visa
alltjmt de strsta omrden af jorden, som nnu ro fullstndigt oknda.
Icke underligt drfr, att just mot dessa vnda sig ej blott den
allvarliga forskningens mn utan fven sdana, som strfva efter att
genom ett djrft framtrngande inom dessa oknda regioner vinna rykte och
ra.

                  *       *       *       *       *

Det nmndes ofvan, att omrdet nrmast polen med all sannolikhet r ett
djupt af drifis betckt haf. Ssom bekant, r Atlanten fver 3 000 meter
djup ett stycke vster om Norge, och detta djup fortstter norrut vster
om Spetsbergen. fven norr om Spetsbergen trffade Nordenskild 1868 vid
81 42' n. br., 17 30' o. l. ett djup af 2 440 meter. Under Frams
drift fann Nansen, att hafsbottnen snkte sig ganska hastigt norr om de
Nysibiriska arna, s att djupet dr uppgick till 3 800 meter, och under
den fortsatta driften nda upp till 86 n. br. trffade han och Sverdrup
ingenstdes mindre djup n 3 000 meter, oftast betydligt mera.
Atlanterdjupet fortstter fljaktligen mot ster genom Ishafvet norr om
Spetsbergen och Frans Josefs land, och d det ej r sannolikt, att det
endast bildar en smal rnna, kan man med Nansen, som drtill fven stder
sig p isens drift och andra frhllanden, antaga ssom tmligen skert,
att intet land finnes p denna sidan polen eller vid denna sjlf. En
vandring dit, exempelvis frn Frans Josefs land, skulle slunda icke
erbjuda ngot vsentligt nytt utfver hvad man redan knner om den
isken, som Nansen beskrifvit. Vinsten i vetenskapligt hnseende skulle
blifva inskrnkt till rent meteorologiska rn, iakttagelser fver isen m.
m. Med ett drifvande fartyg ssom Fram, hvarifrn lodningar och
hydrografiska arbeten kunde utfras, skulle ju resultaten blifva ngot
strre. Men i intetdera fallet har polen sjlf ngon srskild
vetenskaplig betydelse utfver andra observationspunkter inom det hgsta
polaromrdet.

Hade dremot funnits land vid polen, d skulle frhllandet gestaltat sig
annorlunda. Detta lands geologiska byggnad, dess fauna och flora m. m.
skulle kunnat gifva oss ytterligt viktiga lrdomar i frga om jordens
forna klimat, vxternas och djurens vandringar, biologiska frhllanden
m. m. Men fr att dessa resultat skulle st att vinna, fordrades
visserligen, att det antagna landet undersktes af naturforskare och icke
blott af ngon sportsman, hvilken saknade vetenskaplig underbyggnad.

Den sida af polarforskningen, som uppstller ett uppnende af nordpolen
ssom ml, har fljaktligen endast i de fall ngon strre betydelse, nr
den r frenad med vetenskapliga underskningar, och detta i samma mn
mera, ju allsidigare dessa underskningar ro.

Det har redan i det fregende omnmnts, att engelsmannen E. Parry 1827
ndde 82 45' n. br. Detta skedde under en vandring p isen norr om
Spetsbergen, fretagen under sommaren frn Hecla Cove i Treurenbergbay p
Vstspetsbergens nordkust. Det drjde sedan nra femtio r, innan ngon
kom nnu nrmare polen, denna gng p vstra halfklotet, d engelsmannen
A. H. Markham 1876 lyckades framtrnga norr om Grinnell land p isen till
83 20'. Markham deltog i den engelska polarexpeditionen under Nares,
som med de tv fartygen Discovery och Alert fvervintrade p Grinnell
land 1875--76, det frra vid 81 42', det senare vid 82 26' n. br.
Denna expedition var rik p vetenskapliga resultat och har i hg grad
vidgat knnedomen om Grinnell land samt den grnlndska kusten p andra
sidan Robesons kanal. nnu ngot lngre n Markham hann amerikanen
ljtnant J. B. Lockwood p den grnlndska sidan 1882, dr han
framtrngde till 83 24'. Lockwood var deltagare i Greelys expedition,
hvilken fvervintrade vid Fort Conger p Grinnell land 1881--83. Denna
expedition var amerikansk och utgjorde en af de internationella
meteorologiska stationer inom polaromrdet, som voro i verksamhet
1882--83. P grund af ishinder i Smiths sund blef den icke ssom
berknadt var afhmtad vid Fort Conger, utan deltagarne mste i augusti
1883 i btar begifva sig sder ut till Kap Sabine vid Smiths sund, dr de
flesta (aderton af tjugufem), bland dem fven Lockwood, under
fvervintringen 1883--84 ledo hungersdden. fven de friga sju, bland
hvilka Greely sjlf, voro nra att duka under, d ndtligen den 22 juni
1884 dvarande commander, sedermera amiral W. S. Schley ombord p
Thetis kom till deras undsttning. En af de fverlefvande dog likvisst
p hemvgen.

Efter Lockwood ndde Nansen den hgsta nordligaste punkten 1895, d han
p sin vandring frn Fram med H. Johansen hann nda till 86 14'.
Nansens plan med Fram var helt olik de frut anvnda och gick som bekant
ut drp, att fartyget skulle, inneslutet i isen, drifvas af den strm,
som han antog framg fver polen frn trakten norr om de Nysibiriska
arna mot Grnlandshavet. Att en sdan strm, eller rttare af vindarna
franledd isdrift, verkligen r fr handen, dagalades genom Frams drift,
och hade Nansen kommit in i isen lngre mot ster, eller hade han i
enlighet med sin frsta plan gtt till Polarhafvet genom Berings sund, s
r det ganska sannolikt, att Fram passerat helt nra polen. Nansens och
Johansens djrfva  vandring frn fartyget norr ut och deras
fvervintring p Frans Josefs land ro nnu i s friskt minne, att jag ej
behfver uppehlla mig drvid. Men det torde bra ppekas, att frn ett
p detta stt drifvande fartyg, frsedt med ndamlsenlig utrustning,
vetenskapliga observationer af allahanda slag, ssom nmndt, kunna
utfras, hvarfr en dylik frd, liksom under Frams drift, kan blifva af
omfattande vetenskaplig betydelse, frutsatt naturligtvis, att kursen ej
sammanfaller med Frams.

Att kapten U. Cagni lyckades n 86 33' 49" nordlig bredd, den hgsta
punkt, som hittills blifvit uppndd, berodde till stor del drp, att
hertig Luigi af Abruzzerna, den italienska expeditionens ledare, med
fartyget Stella Polare lyckades trnga nda till 81 47' p Frans
Josefs land och dr fvervintra. Vandringen norr ut var i alla fall
betydligt lngre n Nansens, ty denne brjade sin frd frn Fram nra tv
breddgrader nordligare. I vetenskapligt hnseende blef fga vunnet genom
Cagnis raska frd, emedan vandringen endast gick fver is. Dock kunde
pvisas, att de ar, som Payer trott sig se norr om Frans Josefs land och
hvilka han kallat Konung Oskars land och Petermanns land, i verkligheten
icke existera.

Till denna korta fversikt af de expeditioner, som sedan Parrys dagar
slagit rekord vid frsken att n polen, m fogas ngra ord dels om S. A.
Andres ballongfrd, dels om pgende expeditioner med polen ssom ml.
Andre uppsteg som bekant den 11 juli 1897 frn Danskn och har sedan
dess jmte sina kamrater varit frsvunnen. Af de tillvaratagna
flytbojarna blir det sannolikt, att ballongen, sedan den frst gtt i
nordnordostlig riktning till ungefr 82 n. br., tagit kosan mot
ostsydost och gtt sder om Frans Josefs land, hvarp den nedfallit i
hafvet ngonstdes sydost eller ster om detta.

Denna strcka r s lng, att om kursen varit nordlig, s skulle ej blott
polen blifvit ndd, utan ballongen skulle fortsatt sin frd ett stycke p
andra sidan draf. Ballongens brkraft var slunda tillrcklig fr att
under gynnsamma frhllanden fra densamma till och frbi polen, men den
rckte icke till fr en terfrd ur polaromrdet. Hade allt gtt vl,
hade man passerat i nrheten af polen, hade vdret d varit klart och
hade man lyckats komma ut ur polaromrdet, s borde man hafva erhllit
ett definitivt svar p frgan om frekomsten af land i polens nrhet och
drigenom mjligen inbesparat mycket ondigt arbete, som nu utfres af
andra expeditioner. Huru Andre-expeditionen omkom r nnu ovisst,
mjligen blir dess slutliga de aldrig kndt.

Fr nrvarande pg tre expeditioner, af hvilka tminstone de tv hafva
till uppgift att ska n nordpolen. Otto Sverdrup, Nansens bermde
fljeslagare, afgick 1898 med Fram till nordvstra Grnland, dr han
mnade framtrnga genom Smiths sund och Robesons-kanalen till Grnlands
nordspets, dubblera denna och nga sder ut lngs ostkusten. Dock r det
antagligt, att han fven haft andra ml i sikte och att han, om han
lyckats framtrnga norr om Grnland, mjligen drifrn frskt en
vandring mot polen. Hvar Sverdrup nu finnes, vet man dock ej.
Isfrhllandena 1898 voro ej gynnsamma i Smiths sund, och Sverdrup kunde
drfr ej framtrnga s lngt norr ut, som han hoppats, hvarfr han under
vintern sysselsatte sig med underskning af Ellesmere land. Sedan
sommaren 1899 har man ej hrt ngot af honom, och hans fartyg lr d
hafva varit synligt i Smiths sund, styrande mot sder. Om detta r
riktigt, s torde han mjligen fvergifvit sin ursprungliga plan att
framtrnga genom Robesons kanal och i stllet vndt sig mot Jones sund
och de nnu outforskade trakterna vster drom. Han skulle d till
fventyrs komma till det omrde, dr de engelska expeditioner, som
strfvat att n nordvstpassagen, p sin tid arbetat, och om lyckan r
god, kunde han tnkas framkomma till Berings sund. Som Sverdrup hade
proviant fr fem r, r det fr nrvarande (februari 1902) ingen
anledning att hysa strre oro fr hans uteblifvande, frutsatt att hans
fartyg nnu finnes i behll. Skulle detta dremot hafva frolyckats, s
mste man ju befara, att en del af provianten fven gtt frlorad, om den
ock sedan delvis kunnat ersttas genom jaktbyte. D Sverdrups expedition
medfr flera naturforskare, br densamma hafva vunnit viktiga
vetenskapliga resultat.

Amerikanen R. Peary arbetar fr nrvarande med nordligaste Grnland och
Grinnell land som utgngspunkt fr att, understdd af eskimer, genom
vandring fver isen ska n nordpolen. Han blef bekant genom sin djrfva
bragd 1892, d han jmte norrmannen Eivind Astrup frn M'Cormick Bay vid
77 43' n. br. vandrade fver inlandsisen till nordstra kusten af
Grnland vid 81 37' n. br., en strcka, som, inberknadt krokvgarna,
fram och ter belper sig till vid pass 1 800 a 1 900 kilometer. Pearys
fortsatta arbeten i nordvstra Grnland hafva dremot icke varit lika
framgngsrika, och hans brist p vetenskaplig underbyggnad har gjort dem
mindre resultatrika, n annars skulle varit fallet, ehuru ju visserligen
tskilligt blifvit vunnet. Hr vill jag endast erinra om hemfrandet till
Amerika af de stora jrnblocken vid Kap York, af hvilka det strsta vger
90 a 100 tons, slunda nra fyra gnger s mycket som det strsta
nordenskildska blocket frn Ovifak, samt om hans studier fver
eskimstammen norr om Kap York. Sommaren 1900 ndde Peary 83 50' n. br.
p isen norr om Grnland, men dr hindrades han af rkar att komma
vidare. Han r dock fortfarande dr uppe och mnar fortstta sina frsk.
Genom sin lngvariga vistelse drstdes har han fullstndigt vant sig
vid eskimernas lefnadsstt.

Amerikanen E. B. Baldwin, hvilken ssom meteorolog deltog i Pearys andra
expedition 1893--94 och hvilken sedermera fvervintrade med amerikanen
Wellman p Frans Josefs land 1898--99, har upptagit frsket att n
nordpolen frn detta land, dr han nu fvervintrar. Expeditionen bekostas
af en amerikansk millionr Ziegler, som stllt obegrnsade medel till
Baldwins disposition. Med skotska hvalfngstfartyget Esquimaux, som af
Baldwin inkpts och omdpts till America, har han sommaren 1901
begifvit sig till Frans Josefs land, dit ett annat fartyg fr hans
rkning frt fver 400 hundar samt ett antal ponies. Baldwins mening r
att tidigt p vren 1902 antrda frden mot nordpolen, och om denna ns,
mnar han icke tervnda till Frans Josefs land utan fortstta mot
Grnland, p hvars ostkust, i nrheten af 75 n. br., ett par deper fr
hans expedition sommaren 1901 blifvit upplagda och dr ett fartyg skall
ska honom redan 1902. Expeditionen har fr oss ett srskildt intresse,
emedan fartygets befl och besttning till stor del utgres af svenskar;
en af styrmnnen har deltagit i frfattarens bda polarexpeditioner 1898
och 1899.

Ngon utfrlig framstllning af polarforskningens historia ingr icke i
planen fr denna uppsats, och den korta ofvan lmnade fversikt af de
frder, som sedan brjan af frra rhundradet fretagits med sjlfva
nordpolen eller en mjligast hgsta nordliga breddgrad ssom ml, torde
hr vara fullt tillrcklig. Vi skola nu vnda oss till den andra, vida
viktigare sidan af polarforskningen, nmligen den vetenskapliga, eller
polaromrdets allsidiga underskning i vetenskapligt hnseende.

De ldre expeditionerna till polaromrdet, srskildt de engelska, hade i
allmnhet geografiska upptckter ssom ml. En vetenskaplig utforskning
af de lnder, som ptrffades och besktes, ingick icke i dessa
expeditioners plan, men det oaktadt har dock vetenskapen skrdat mnga
frukter af desamma genom de iakttagelser, som utfrts af fartygens
officerare och lkare. fven genom hvalfngarne, srskildt William
Scoresby den yngre, hade knnedomen om polaromrdets naturbeskaffenhet
samt framfr allt om dess hgre djurvrld bragts tskilligt framt. Men
frnse vi det, som angr en del af de hgre djuren, voro iakttagelserna i
det stora hela spridda och bristflliga, helt naturligt d de utfrts vid
sidan af andra arbeten.

Det blef svenskarne frbehllet att infra en annan tingens ordning, ty
det r frn dem, som den vetenskapliga polarforskningen stammar. Nr Otto
Torell utrustade sin expedition till Spetsbergen 1861, satte han
nmligen en allsidig vetenskaplig utforskning af landet och omgifvande
farvatten ssom ml jmte de rent geografiska arbetena. Utom chefen
deltogo i denna expedition sju andra naturforskare, och den kunde drfr
tervnda med mycket omfattande resultat p de olika vetenskapernas
omrden, ja s omfattande, att ingen fregende expedition i detta
hnseende ens tillnrmelsevis kunde jmfras med densamma. A. E.
Nordenskild, hvilken ssom Torells nrmaste man deltog i denna
expedition, efter att redan 1858 hafva tfljt honom p hans frsta
spetsbergsfrd, har planerat alla sina expeditioner p samma stt, och
s har i allmnhet fven varit fallet med friga svenska expeditioner,
bde strre och mindre. Astronomer, geodeter, kartografer, mineraloger,
geologer, fysici, meteorologer, hydrografer, zoologer, botanister,
bakteriologer och fotografikunniga hafva slunda haft tillflle att
arbeta inom skilda trakter af polaromrdet, och de delar af detta, som
fretrdesvis utgjort mlet fr svenskarnes forskningar, ro drfr bst
knda. Af andra nationer r det i synnerhet danskarne, som adopterat
den svenska forskningsmetoden, och danska Grnland har genom de af
kommissionen fr Grnlands geologiska och geografiska underskning (frn
1876) utsnda expeditionerna blifvit ganska grundligt utforskadt. Dessa
underskningar hafva, ssom rimligt r, d det gller en till Danmark
hrande besittning, bekostats af danska staten, p senare tid dock
fven med bidrag frn den under danska vetenskapsakademien stende
Carlsbergsfonden. Betrffande andra nationer m vi erinra om tyskarnes
arbeten p nordstra Grnland 1869--70, resultatrika drfr att denna
under K. Koldeweys ledning stende expedition medfrde flera naturforskare
liksom de svenska. Den engelska expeditionen under Nares r redan nmnd,
likas Nansens frd med Fram. P senare r hafva fven ryssarne utfrt
ett erknnansvrdt arbete inom polaromrdet, ssom p Novaja Semlja och
stra Spetsbergen, fr att nu icke tala om de Nysibiriska arna och
fastlandet sder om Ishafvet.

Mindre resultatrik i vetenskapligt hnseende var engelmannen F. Jacksons
treriga vistelse p Frans Josefs land 1894--97, helt visst drfr, att
ledaren sjlf ej gde vetenskaplig underbyggnad. Men doktor Koettlitz och
andra af deltagarne hafva dock gjort mnga vackra iakttagelser, och
Nansens korta vistelse p Frans Josefs land gaf relativt mycket goda
resultat. P grund draf att de mnga engelska franklinexpeditionerna
icke medfrde egentliga naturforskare, terstr nnu ofantligt mycket
arbete, innan Nordamerikas arktiska arkipelag kan anses ngorlunda
fullstndigt utforskad i vetenskapligt hnseende. Hvad man redan drom
har sig bekant, lofvar mycket intressanta resultat.

Vr knnedom om polaromrdet str fljaktligen i samband med
expeditionernas sammansttning och arbetsmetod. Dr den svenska metoden
fljts, r sagda knnedom fullstndigast, dr vetenskapen kommit i andra
rummet, r den dremot, trots fven ett stort antal expeditioner,
fortfarande bristfllig. Vi skola nu taga i betraktande ngra sidor af de
vetenskapliga arbetena dr uppe samt skrskda deras betydelse.

Vi vnda oss drvid i frsta rummet till gradmtningen p Spetsbergen,
som de senaste ren varit s mycket p tal och till hvars utfrande
svenska staten beviljat ansenliga bidrag. Afsikten med densamma r att
erhlla ett viktigt bidrag till knnedomen om jordens storlek och form.
Hade jorden varit fullstndigt klotrund, s kunde man genom att uppmta
hvilken som helst del af en meridianbge eller af ekvatorn erhlla det
nskade resultatet. Hvarje meridianbge omfattar ju 360 latitudgrader,
och om t. ex. en latitudgrad uppmttes, lika mycket hvar, s blefve
jordens hela omfng 360 gnger s stort som det erhllna resultatet;
mttes tre latitudgrader, mste resultatet multipliceras med 120 o. s. v.
Sedan emellertid Newton pvisat, att jorden icke r klotrund utan i stort
sedt en rotationsellipsoid, d. v. s. afplattad mot polerna, mste det
mta betydligt strre svrigheter att bestmma jordens form. Helst borde
en gradmtning fretagas frn ekvatorn nda till polen, men d
frdelningen af land och haf lgger hinder i vgen fr detta, mste man i
stllet nja sig med s stora delar af bgen, som kunna erhllas. Om en
afplattning r fr handen, mste meridianbgen visa en mindre krkning
nrmare polen n vid ekvatorn. Fr att utrna, om s verkligen vore
fallet, anordnades af franska vetenskapsakademien redan 1735--43 en
gradmtning vid ekvatorn i Peru och 1736--37 en annan i Tornedalen, vid
66 latitud. Dessa mtningar bekrftade den antagna tillplattningen,
lngden af en breddgrad i Lappland befanns strre n vid ekvatorn, d. v.
s. krkningen var p frstnmnda stlle minst. Det r tydligt, att ju
nrmare polen en dylik gradmtning kan utfras, dess bttre, och redan
1826 framkastade engelsmannen E. Sabine tanken drp, att en sdan borde
fretagas p Spetsbergen. Torell upptog en frberedande rekognosering af
denna plans utfrbarhet i programmet fr expeditionen till Spetsbergen
1861, och norra delen af gradmtningsntet blef d af Chydenius och Dunr
till sina hufvuddrag utstakad, medan den sdra delen rekognoserades af
Nordenskild och Dunr under en srskild expedition 1864.

Till definitivt utfrande kom planen, p grund af de stora kostnaderna,
frst 1899, d Sverige och Ryssland gemensamt pbrjade arbetena, efter
det att en svensk expedition under E. Jderin utfrt en del frberedande
arbeten 1898. Ryssarnes underskningar voro fullbordade 1901, men af
Svenskarnes arbeten terstr, p grund af ogynnsamma isfrhllanden vid
Spetsbergens nordkust, en obetydlig del, som dock antages kunna
fullbordas sommaren 1902. Den meridianbge, som d blifvit uppmtt, r
visserligen endast omkring 4 20' lng, men resultatet af mtningen
antages blifva af stor betydelse. Dock anses numera, att gradmtningar
icke ensamt ro tillrckliga fr att bestmma jordytans form i stort,
emedan denna r oregelbundnare, n man frr antagit. Man anvnder drfr
fven underskningar fver pendelns svngningar, hvilka p grund af
tyngdkraften ro hastigare, ju nrmare jordens medelpunkt det stlle r
belget, dr pendelobservationen utfres. Och d jordradiens lngd
minskas mot polerna, blir pendelns svngningshastighet drstdes
gifvetvis strre n nrmare ekvatorn. Emellertid tillkomma en mngd
stringar, beroende af lokala omstndigheter, ssom bergarternas olika
tthet, lokala terrngfrhllanden m. m. Alla dessa omstndigheter hafva
under gradmtningsexpeditionerna blifvit beaktade och underskta, och
drfr komma dessa jmte sitt hufvudresultat att medfra en mngd andra
viktiga sdana, hvilket hr endast kunnat antydas.

Efter att slunda hafva vidrrt en srskildt viktig uppgift fr
geodesien, hvilken endast str att vinna i polaromrdet, skola vi nmna
ngra ord om de rent kartografiska arbetena. Om dessa hafva de svenska
polarexpeditionerna gjort sig i hg grad frtjnta. Redan efter
expeditionerna 1861 och 1864 kunde Dunr och Nordenskild utgifva en
karta fver Spetsbergen, hvilken i hgst vsentlig grad korrigerade de
frut befintliga och fr frsta gngen visade landet ssom det till sina
hufvuddrag ser ut. Sedermera har denna karta genom fljande expeditioner
blifvit mer och mer kompletterad, och detta ej blott genom topografiska
arbeten utan fven genom en stor mngd astronomiska ortsbestmningar.
Intet polarland kan i detta hnseende anses s noggrant kartlagdt som
Spetsbergen. Men vr insats i denna riktning stannar ej hrvid. Beeren
Eiland och Kung Karls land hafva blifvit noggrant uppmtta och kartlagda,
en stor del af Asiens nordkust har genom Vegafrden blifvit till sitt
lge riktigare bestmd, Kejsar Frans Josefs fjord och Kung Oskars fjord i
nordstra Grnland ro uppmtta och kartlagda genom svenska expeditioner,
s ock Kung Oskars hamn (Angmagsalik) lngre sder ut och likas ngra
spridda omrden p vstkusten. Det r naturligtvis danskarne, som fr
frigt utfrt mest omfattande kartarbeten p Grnland, om ock i allmnhet
mindre detaljerade n Svenskarnes. Engelsmn och amerikaner hafva arbetat
i nordvstra Grnland, p Grinnell land och i Amerikas arktiska
arkipelag, ryssarne p Novaja Semlja och i arktiska Sibirien.

Nu kan man frga, hvartill allt detta arbete tjnar. Det r nog sant, att
de fartyg, som g hit, kunna reda sig med mindre noggranna kartor, ssom
sjkorten, p hvilka endast kustkonturerna ngorlunda riktigt angifvas.
Men fr en mngd vetenskapliga arbeten, srskildt de geologiska, r ett
noggrant kartografiskt  underlag absolut ndvndigt, och ett land kan
fr frigt icke anses fullstndigt kndt, frrn hufvuddragen af dess
topografiska frhllanden blifvit faststllda. De kartografiska arbetena
frsvara drfr vl sin plats och ro p samma gng en mttstock p den
grundlighet, hvarmed landets underskning frsiggtt.

Geologien torde kanske mer n ngon annan vetenskap, detta svl direkt
som indirekt, hafva profiterat af polarforskningen, och det var fr
frigt geologiska sprsml, hvilka gfvo anledningen till den
vetenskapliga polarforskning, som utgtt frn Sverige. Nr O. Torell
brjade studera de lsa jordaflagringarna och bergens afslipningsfenomen
hos oss samt (1856) lrde knna glacierernas verkningar i Schweiz, fann
han det nskvrdt att utstrcka sina forskningar till polarlnderna, dr
glacirerna ro utvecklade efter en helt annan mttstock n i Alperna.
Det var detta, som gaf anledning till hans frsta resa till Spetsbergen
1858, hvarefter han beskte Grnland 1859 -- p Island hade han varit
redan 1857. Hemkommen frn Grnland planerade han den stora expeditionen
1861, i hvilken ssom nmndt sju andra naturforskare deltogo,
representerande geologi och mineralogi, geografi och geodesi, astronomi,
fysik, botanik, zoologi och p stt och vis fven hydrografi.

Nr vi nu ssom ett geologiskt faktum kunna anfra, att Sverige under
istiden, i analogi med det nutida Grnlands inre, var betckt af en
vldig inlandsis af kanske ett par tusen meters mktighet och att denna
inlandsis strckte sig fver norra Tyskland och en stor del af Ryssland,
s kan detta sakfrhllande sgas hafva framgtt genom jmfrelser med
frhllandena inom polaromrdet. Och sedan vi nu veta, att vrt
krosstensgrus r den forna inlandsisens morner och att den hvarfviga
leran, som utbreder sig fver en s stor del af sdra och mellersta
Sverige och dr utgr en viktig kerjord, r afsatt i det haf, som
omedelbart efter isens afsmltning inkrktade p landet, d frstr man
utan vidare, att man, fr att f inblick i dessa jordarters rtta
bildningsstt, mste utfra jmfrande studier inom polarlnderna. Och
det r fven dr, som man fr lra knna beskaffenheten af det djur- och
vxtlif, som efter isens afsmltning frst tog vrt land i besittning.
Lovn hade redan 1839 och 1846 pvisat, att de mollusker, hvilkas skal
bilda de bekanta Kapellbackarna vid Uddevalla, tillhra arter, som nu
lefva i Ishafvet, och fven i stra Sverige, srskildt i Stockholms
omgifningar, har man i den hvarfviga leran, glacialleran eller
ishafsleran, ssom den numera kallas, funnit skal af den ishafsmussla,
_Yoldia arctica_, som lefver under mera ytterligt arktiska frhllanden
n ngon annan molluskart. I fullstndig fverensstmmelse hrmed
tillhra de dggdjurslmningar, som i sdra Sverige funnits i
ishafsleran, fven arktiska arter, af hvilka srskildt m nmnas
grnlandshval (_Balaena mysticetus_), hvitfisk eller hvithval
(_Delphinapterus leucas_), narhval (_Monodon monoceros_), grnlandssl
(_Phoca groenlandica_), storsal (_Phoca barbata_) m. fl.

Af landdjur m erinras om renen, som r funnen i istidens aflagringar i
Skne, och vi se slunda, att man frst inom polartrakterna finner
motsvarighet till den djurvrld, som vid isens afsmltning lefde p
Sveriges och angrnsande omrdens land samt i nrbelgna haf. Alldeles
detsamma gller om vxtvrlden. Den flora, som frst tog landet i
besittning, i den mn som isen smlte undan, utgjordes ej blott i Sverige
utan fven i Danmark, norra Tyskland, Ryssland samt till och med i
Skottland och England af till stor del samma rent arktiska arter, som nu
bilda vxtligheten p Spetsbergen, Frans Josefs land, Grnland o. s. v.
eller i arktiska Sibirien. Detta knna vi genom de fynd, som blifvit
gjorda i stvattensaflagningar, afsatta i  dammar och sjar efter isens
afsmltning, fretrdesvis i Skne och Danmark men fven i Ryssland,
norra Tyskland nda ned till Dresden, England och Skottland. Ssom
exempel p dessa vxter erinras om sm dvrgviden (_Salix polaris,
herbacea_ och _reticulata_), fjllsippan (_Dryas octopetala_),
dvrgbjrken (_Betula nana_), saxifragor (_Saxifraga oppositifolia,
hirculus_ och _cspitosa_), fjllsyran (_Oxyria digyna_) m. fl. Dessa
vxter finnas ju visserligen fven p vra fjll, men frst inom
polartrakterna fr man en full inblick i de frhllanden, under hvilka
istidens flora lefvat.

Det r slunda fretrdesvis dr vi hafva att lra oss, huru rfflorna p
vra berg och andra afslipningsfenomen under istiden hafva uppsttt, huru
vra glaciala grus- och lerlager hafva bildats samt huru den vxt- och
djurvrld var beskaffad, som efter isens afsmltning frst tog land och
haf i besittning. Och man kan drfr tryggt pst, att polarforskningen
varit absolut ndvndig fr en riktig uppfattning af istiden och i
samband med denna stende frhllanden. Dr ha vi slunda en frukt af
denna forskning, som srskildt fr vrt lands geologi varit af oskattbar
betydelse.

Men fven fr mnga andra geologiska sprsml hafva de geologiska
arbetena i polartrakterna varit fruktbringande. D utrymmet frbjuder mig
att stanna vid dem alla, skall jag endast i frbigende erinra om deras
viktiga bidrag till frgan om frdelningen af land och haf under forna
geologiska perioder och i omedelbart samband drmed om de forna
nivfrndringarna och frgan om fastlandens rrelser. Dremot kan jag ej
underlta att ngot stanna vid ett annat resultat af de geologiska
forskningarna inom polaromrdet, hvilket varit af genomgripande betydelse
fr knnedomen om jordens forna klimat.

Vid studium af de fossilfrande formationerna i Europa hade man snart nog
kommit till insikt drom, att de i allmnhet, frnsedt istidens
aflagningar, talade fr ett klimat, betydligt varmare n det, som nu p
samma stllen r rdande. Detta vare sig det var frga om aflagringar
frn den paleoziska (med undantag fr perm), mesozoiska eller tertira
tiden. Fr att nu endast tala om tertirtiden, s funnos t. ex. palmer
under densamma ej blott i Schweiz, Frankrike och England utan till och
med s lngt norr ut som vid det nutida Preussens stersjkust. Det var
ju hraf gifvet, att klimatet under den tiden var betydligt gynnsammare
n det nrvarande, och samma vittnesbrd kan dragas af den dtida
djurvrlden. Medeltemperaturen i Schweiz under den ldre miocena tiden
uppskattas af Heer till ungefr 20,5 grader Celsius, eller ungefr
detsamma som nu p Kanariearna, medan den nutida medeltemperaturen p
frstnmnda stlle r 11,66 grader.

Man frskte frklara detta p olika stt, och s lnge man ej knde
ngra tertira aflagringar norr om Tyskland, kunde man ju alltid ska
orsaken till det forntida mildare klimatet i lokala frhllanden,
beroende p olika frdelning af land och haf m. m. Men underskningarna
inom polartrakterna gjorde en gng fr alla slut p dylika
frklaringsfrsk, ty de dagalade, att fenomenet var af en allmn natur,
som hade gjort sig gllande fver hela jordklotet. I polartrakterna fann
man nmligen mngenstdes vxtfrande tertira aflagringar, och de
vxtlmningar de innehlla bra vittnesbrd om ofantligt mycket
gynnsammare klimatfrhllanden n nutidens. I Grnland har man vid
omkring 70 n. br., slunda vid nra nog samma breddgrad som Nordkap,
funnit lmningar af en rik skogsflora, som sammansttes af mnga olika
barrtrd, ssom sumpcypresser och mammutstrd, ginkgo, granar, tallar,
tujor m. fl. samt ett nnu strre antal lftrd, ssom popplar, alar,
bjrkar, valntstrd, lnnar, magnolier, plataner, lagerarter och en stor
mngd andra. Af valntter har man till och med funnit de frstenade
frukterna, som slunda dr ndde full mognad. P Spetsbergen, vid 78 och
79 n. br., finnas likaledes tertira aflagringar med en stor mngd barr-
och lftrd, ehuru en del af de p Grnland frekommande mest sydliga
formerna saknas. I alla fall funnos dr sumpcypresser, sequoior, granar,
tallar, tujaliknande trd eller buskar, popplar, almar, bjrkar, alar,
lindar, lnnar, magnolier, plataner, hasslar och mnga andra, i allmnhet
utmrkta genom stora blad. Dessutom funnos ormbunkar, bland dem en
storbladig _Osmunda_, samt frkenarter m. fl.

Men nnu lngre norr ut har man vittnesbrd om ett gynnsamt klimat under
den tertira tiden. Vid Discovery Bay p Grinnell land insamlades under
den engelska expeditionen 1875--76 vid 81 42' n. br. tskilliga
tertira vxtfrsteningar. Hr frekomma visserligen af lftrd endast
storbladiga bjrkar samt hasslar, popplar, almar, lindar m. fl., men af
barrtrd finnas alltjmt sumpcypresser och sequoior. Ehuru denna flora
tyder p ett mindre varmt klimat n det, som samtidigt var rdande tio
breddgrader lngre mot sder, r dock motsatsen mot nutiden icke mindre
stor n frut. Ty sumpcypressen (_Taxodium distichum_) r i vra dagar
inskrnkt till sdra delarna af Frenta staterna. D man fven p de
Nysibiriska arna funnit en tertir flora med sumpcypresser och lftrd,
blir det utan vidare tydligt, att klimatet under den tertira tiden varit
varmare fver hela jorden och att detta mste bero af hela jorden
betrffande frhllanden.

G vi lngre tillbaka i tiden, skola vi finna vittnesbrd om liknande
frhllanden. P Grnlands vstkust vid 70 n. latitud finnas aflagringar
frn kritsystemet, rika p vxtlmningar af mngahanda slag, bland hvilka
till och med mrkas trdartade ormbunkar, cycasarter samt brdfruktstrd,
nrstende det p Sderhafsarna lefvande kta brdfruktstrdet
(_Artocarpus incisa_). Under  kritperioden var klimatet fljaktligen
nnu varmare drstdes n under den tertira, antagligen tropiskt. Och g
vi s lngt tillbaka i tiden som till stenkolsperioden, s mrka vi ingen
skillnad mellan de fossila vxter, som finnas i de under denna tid p
Spetsbergen afsatta aflagringarna, och dem, som frekomma i motsvarande
aflagringar i Europa.

Hade vi vndt oss till de fossila djuren i stllet fr till vxtfossilen,
skulle vi kommit till samma resultat, och det r drfr ondigt att
uppehlla oss vid dem. Af det sagda torde det vara tydligt, att man frst
genom de geologiska underskningarna i polartrakterna kunnat komma under
fund med forna tiders klimatfrhllanden och p samma gng komma till
insikt drom, att klimatfrndringarna varit gllande fver hela jorden
och icke berott af lokala frhllanden. Huru dessa frndringar skola
frklaras, kan nnu icke med skerhet sgas, ehuru frklaringsfrsk icke
saknats, ssom att de skulle bero p rent kosmiska frhllanden, p
frndringar af polernas lge, af jordbanans excentricitet o. s. v. P
senaste tid har man skt frklaringen i vxlingar af atmosfrens
kolsyremngd; en kning af denna medfr nmligen en stegrad temperatur.
Hr r dock icke stllet att ing p ngon diskussion angende det ena
eller det andra frklaringsfrskets strre eller mindre sannolikhet.

Utom hvad de fossilfrande aflagringarna i polartrakterna lra oss i
frga om jordens forna klimat, f vi af dem en mycket viktig inblick
betrffande organismernas forna geografiska utbredning, och srskildt
hafva mnga vxtgeografiska frgor genom underskningarna af desamma
vunnit sin lsning. Vnda vi oss till de nutida organismerna drstdes,
till fremlen fr de zoologiska och botaniska studierna, s finna vi ej
mindre betydelsefulla uppslag. Fr att frst tala om de zoologiska
forskningarna, s innebr ju knnedomen om  polaromrdets djurvrld en
vsentlig kning af det zoologiska materialet, en kning som redan i
frga om de hgre djuren genom mnga egendomliga typer -- hvalarna,
narhvalen, hvalrossen, slarna, myskoxen, isbjrnen och tskilliga fglar
-- r beaktansvrd nog. Det gller hrvid ej blott knnedomen om dessa
djurs byggnad utan fven om deras lefnadsfrhllanden, hvarvid det icke
r minst mrkligt, att s stora djur som hval- och sldjuren  ena sidan,
myskoxen och renen  den andra kunna finna nring och frodas under de
mest utprgladt arktiska frhllanden. Ej mindre resultatrik r
underskningen af den lgre djurvrlden i hafvet, hvilken, tvrtemot hvad
man p frhand kunnat frmoda, r srdeles rik nnu vid mycket lg
temperatur, ja exempelvis utanfr glacirerna visar en fast otrolig
lifaktighet och individrikedom. Att ing p ngon redogrelse fr detta
djurlif kan naturligtvis icke hr komma i frga, det r nog med att sga,
att det ej blott har lmnat ett ytterst vrdefullt allmnt zoologiskt och
biologiskt material utan drjmte gifvit uppslag till mnga
djurgeografiska frgors lsning och p samma gng, ssom frut nmnts,
lrt oss knna beskaffenheten af djurlifvet under istiden.

I samband med djurlifvet i hafvet m fven nmnas ngot om plankton, de
mestadels sm och fr blotta gat nstan osknjbara organismer, djur och
vxter, hvilka frekomma fritt kringdrifvande i hafsvattnet och hvilka,
oaktadt sin litenhet, kunna blifva af betydelse p grund af individernas
talrikhet. De utgra nmligen fda t hgre djur, speciellt fiskarna.
Beskaffenheten af plankton str i det nrmaste samband med vattnets
temperatur och salthalt, och d dessa ro olika i olika hafsstrmmar, ro
planktonorganismerna till viss grad bundna vid olika sdana.
Underskningarna af plankton ro drfr ej blott fr biologen utan fven
fr hydrografen af betydelse och ro slutligen i praktiskt hnseende af
vikt, p grund draf att plankton ssom nmndt tjnar till fda t
fiskar, dribland fven sillen.

D vi nu kommit in p det hydrografiska omrdet, m nmnas, att fr att
kunna riktigt uppfatta hafsstrmmarna i Atlanten, r det ndvndigt att
fven studera de hydrografiska frhllandena inom polaromrdet. D de
frra hafva stort inflytande p vrt lands klimat och fven, ssom
antydts, ro af stor betydelse fr hafsfisket, torde vikten af dylika
underskningar utan vidare inses. Det m p tal om de
hydrografisk-zoologiska underskningarna icke frgtas, att de
djupdraggningar, som utfrdes under den svenska polarexpeditionen 1861,
i hgst vsentlig mn bidrogo att dagalgga oriktigheten af den dittills
omfattade meningen, att ngot djurlif p de stora hafsdjupen icke skulle
kunna existera. Hydrografiska underskningar, upphmtande af vattenprof
samt lodningar hafva utfrts under flertalet svenska expeditioner och
medfrt viktiga rn.

De botaniska forskningarna inom polaromrdet hafva gifvit mycket
beaktansvrda resultat. Den arktiska floran r nu ganska vl knd, och
drmed hafva vi fven kunnat bilda oss frestllning om istidens flora i
Europa. Viktiga vxtgeografiska slutsatser i frga om den arktiska
florans historia hafva drvid blifvit vunna. Ej mindre betydelsefulla ro
underskningarna af de arktiska vxternas biologi. Huru ro de byggda fr
att kunna motst de i polartrakterna rdande ogynnsamma frhllandena?
Detta r en frga, som genom noggranna underskningar i naturen jmte
anatomiska underskningar af det hemfrda materialet fr en stor del af
dem redan blifvit besvarad, hvarvid mnga nya uppslag blifvit vunna. Ej
mindre intressanta ro iakttagelserna fver vxternas fvervintring och
hastiga utveckling, nr sommaren brjar, fver det inflytande, som
utfvas af sommarens stndiga dager, samt fver det stt, hvarp
befruktningen frsiggr, ehuru drvid frmedlande insekter fr mnga
arter saknas. Detta i frga om de hgre vxterna. Rrande de lgre erinra
vi srskildt om hafsalgernas yppiga utveckling i det kalla vattnet, deras
mrkliga fruktsttning under vintermrkret samt vidare om sn- och
isalgerna, som lefva p sndrifvor, glacirer och inlandisar, dr ngra
af dem ro knda som rd och grn sn.

Den arktiska luftens hlsosamhet r en gammal erfarenhet, och frnvaron
af mikroorganismer i densamma har lnge varit anad. Under senare
expeditioner hafva omfattande bakteriologiska underskningar enligt
nyaste metoder blifvit utfrda, hvilka konstatera, att bakterier
fullstndigt saknas i luften inom det hgarktiska omrdet och att
jstsvampar frekomma ytterligt sparsamt. fven andra bakteriologiska
resultat af intresse hafva genom dessa forskningar blifvit vunna.

De botaniska underskningarna af drifveden, som trffas s allmnt
uppkastad p strnderna inom det arktiska omrdet, hafva visat sig vara
af stor betydelse fr knnedomen om hafsstrmmarna och isens drift. Genom
dessa underskningar har nmligen kunnat bestmmas, att drifveden till
strsta delen hrstammar frn Sibirien, med hvars floder den frn
skogsomrdet frts ut i hafvet och vidare med hafsstrmmarna. Fr
knnedomen om isens drift hafva fven underskningarna af p drifisen
frekommande lerslam och mikroskopiska alger visat sig vara af betydelse.
En del af detta slam hrstammar frn Sibiriens floder. Det var delvis p
resultaten af dylika underskningar, som Nansen grundade sin teori om
isdriften i polarhafvet, hvilken till fullo bekrftades af
Framexpeditionen.

Af de fysikaliska arbetena inom polaromrdet m erinras om betydelsen af
magnetiska underskningar af allahanda slag, om studier af elektriska
frhllanden och af norrskensfenomenet, ebb- och flodfenomenen samt om
de meteorologiska observationerna. Man erknner ju numera, att
vderlekens vxlingar p en viss trakt str i nrmaste samband med
vderleksfrhllandena inom friga delar af jorden. Hade vi fasta
stationer fver hela jordklotet, skulle vderleken utan tvifvel p
frhand fullt skert kunna bestmmas, men som det nu r, kan detta endast
ske till en viss grad. Vderleksfrhllandena inom polartrakterna ro af
stor betydelse fr friga delar af norra halfklotet, och det var insikten
drom, som franledde upprttandet af de samtidigt arbetande
meteorologiska stationerna inom en stor del af polaromrdet 1882--83. I
detta internationella fretag deltogo de flesta civiliserade nationer,
Sverige p Spetsbergen, s att icke mindre n femton stationer samtidigt
arbetade inom norra polaromrdet, medan tre voro verksamma vid det sdra.
Att ett s omfattande och kostsamt fretag kunde vgabringas,
dagalgger allra bst dess stora betydelse.

Till det meteorologiska omrdet, ingripande i det geologiska, kan man
fven rkna underskningarna af glacirer och deras uppkomst, deras
morner, deras periodiska vxlingar o. s. v. Dessa underskningar inom
polarlanden ro srdeles viktiga, ej blott drfr att glacirerna dr ro
utvecklade i betydligt strre mttstock n i Alperna och andra berg utan
fven emedan de upptrda under delvis andra former, af hvilka srskildt
de stora inlandsisarna ro af betydelse fr en riktig uppfattning af
frhllandena under istiden.

Jag har i det fregende p grund af utrymmeshnsyn endast kunnat antyda
de allra viktigaste uppgifterna fr den vetenskapliga polarforskningen,
en detaljerad framstllning skulle krfva en volym. Af det anfrda torde
emellertid denna forsknings oerhrdt stora vetenskapliga betydelse vara
klar, och p samma gng torde tillrckligt vara visadt, att den vl r
vrd de penningsummor, som offrats p densamma. n  tydligare framtrder
dess inflytande p naturvetenskapernas hela utveckling, om man sker gra
sig en frestllning om den stndpunkt, som dessa nu skulle intaga, om
ngon vetenskaplig polarforskning icke gt rum.

Vi skulle d icke p lngt nr kunnat f en s noggrann frestllning om
jordens verkliga form som nu, knnedomen om frdelningen af land och haf
under forna geologiska perioder skulle varit i hg grad bristfllig, vi
skulle aldrig kunnat bilda oss ngon riktig frestllning om jordens
forna klimat. Vi skulle helt visst hyst den oriktiga meningen, att ett
rikt djur- och vxtlif icke vore frenligt med ett arktiskt klimat, vi
skulle aldrig kunnat bilda oss ngot riktigt begrepp om istiden eller om
uppkomsten af vra lsa jordaflagringar, knnedomen om en mngfald vxter
och djur skulle saknas eller vara bristfllig, mnga vxt- och
djurgeografiska frgor skulle vara olsta, vr uppfattning af
organismernas lifsbetingelser skulle vara mycket inskrnkt och delvis
oriktig, knnedomen om hafsstrmmarna och friga hydrografiska
frhllanden likas, o. s. v., o. s. v. Nr vi drfr se, huru det nu r,
emot hvad det sannolikt varit, om icke den vetenskapliga polarforskningen
gt rum, d kunna vi ej annat n med tacksamhet erknna, att denna varit
en oskattbar vinst af omfattande och ingripande betydelse fr
naturvetenskapens utveckling under det nittonde seklet. Och det r med
stolthet vi erinra oss, att denna forskning utgtt frn Sverige.

Infr dessa resultat r det tydligt, att vetenskapsmannen med ganska stor
likgiltighet mste se kapplpningen om att frst hinna till polen.
Lsningen af de vetenskapliga uppgifter, som polaromrdet erbjuder, r i
hans tanke af ofantligt mycket strre vikt och betydelse n ett
framtrngande till den af mngen s efterstrfvade punkten.

                  *       *       *       *       *

Hvad jag om polarforskningen hittills yttrat har afsett det norra
polaromrdet. Men det r tydligt, att i samma mn som detta blifvit mer
och mer kndt, i samma mn har man brjat rikta uppmrksamheten mot det
sdra. S har srskildt skett i vra dagar, och det r ett gldjande
vittnesbrd drom, att den vetenskapliga forskningens betydelse blifvit
alltmera insedd, att s mnga expeditioner till det sdra eller
antarktiska polaromrdet, bland dessa fven en svensk, nu kommit till
stnd. Af dessa expeditioner g de engelska och tyska lst p millioner
kronor. Och dock kunna de endast anses ssom brjan till ett mera
allvarligt upptagande af sydpolarforskningen.

Det obekanta omrdet inom det sdra polaromrdet (se kartan) r nmligen
flera gnger strre n inom det norra och gr p sina strckor till och
med utanfr den sdra polcirkeln. Det sdra polarhafvet r ocks
betydligt olika det norra s till vida, som det rundt om r ppet, medan
det norra kan anses ssom ett till stor del afstngdt bcken, som p alla
sidor, utom mot Atlanten, omslutes af land, s att endast Berings sund
och sunden till Baffins Bay dr lmna tilltrde till detsamma.

Hr r icke platsen att lmna ngon skildring af hvad man hittills knner
om det antarktiska omrdet. Men dremot m ngra ord gnas t arten af de
forskningar, som dr bra utfras. Om desamma kan jag dock fatta mig
kort, ty de ro i det stora hela af samma art som i det norra
polaromrdet, ehuru naturligtvis vissa olikheter, betingade af de olika
frhllandena, mste uppst. Om ngon gradmtning i sydpolaromrdet kan
det gifvetvis nnu icke blifva tal, man vet icke, om ngot omrde, som
lmpar sig fr en dylik, dr r fr handen. S mycket viktigare blifva
drfr pendelobservationerna, ty ngra sdana hafva hittills icke utfrts
drstdes, och man saknar fljaktligen nnu hvarje som helst kunskap om
jordens afplattning mot den sdra polen. Huruvida de geologiska
forskningarna skola gifva lika viktiga dokument fr bedmande af jordens
forna klimat, som de, hvilka vunnits i det norra polaromrdet, r nnu
ovisst. Man vet dock, att frstenadt tr och fossila musslor finnas p
Sydshetlandsarna, och detta lofvar tminstone godt fr afgrandet af
frgan om huru klimatet under den tertira tiden drstdes var
beskaffadt. Ett viktigt studiefreml blifva de antarktiska ismassorna,
de strsta som finnas p jorden, samt utredningen om huru de bildats;
detsamma gller om de frn dessa ismassor hrstammande kolossala
isbergen. Att rent geografiska arbeten till en brjan komma att trda i
frgrunden inom ett hittills s fga kndt omrde r en gifven sak, och
de ro fven ndvndiga ssom underlag fr forskningarna p andra
omrden. Af stor betydelse blifva de hydrografiska arbetena, srskildt
fr frgan om den kalla strm, som sder ifrn framtrnger lngs
hafsbottnen mot ekvatorn. Af de meteorologiska iakttagelserna vntar man
sig viktiga rn, likas af de jordmagnetiska observationerna och andra i
samband drmed stende. Sydskenets natur r fven en frga, som str p
dagordningen, i all synnerhet som det, enligt uppgifter af Ross,
upptrder under andra former n norrskenet.

Floran inom detta omrde r nnu ytterligt litet knd, och inom en stor
del af detsamma psts hgre vxter till och med helt och hllet saknas,
ngot som skulle innebra en vsentlig olikhet mot det norra
polaromrdet, dr fanerogamer frekomma nnu vid de hgsta breddgrader,
dr mnniskofot trampat land. Zoologen har ett ytterligt rikt arbetsflt.
Hvaldjuren ro nnu obetydligt knda, och de mnga slarterna samt
fglarna -- srskildt pingvinerna -- komma att lmna honom ett intressant
och vrdefullt material. Men viktigast blifva kanske hans underskningar
af de lgre djuren, hvarvid det bland annat gller att ska lsa frgan
om bipolariteten. Hrmed frsts frhllandet, att det antarktiska
omrdet innehller tskilliga arter, hvilka ro identiska med sdana, som
finnas i det arktiska, ehuru de saknas i de mellanliggande hafven. Hur
skall denna fverensstmmelse frklaras? Somliga mena, att dessa arter
ro afkomlingar af en fauna, som under forna tider varit likformigt
frdelad fver hela jordklotet och hvilka nu endast skulle bibehllit sig
i de bda polaromrdena. Andra hlla fre, att djuren under larvstadiet
med kalla djupstrmmar kunnat passera ekvatorialbltet, en sikt som af
andra forskare bestmdt frnekas. Man skulle kanske kunna tnka sig, att
en sdan spridning gt rum under istiden, hvilken efter allt att dma
infallit samtidigt p bda halfkloten. De nuvarande arktiska och
antarktiska faunorna funnos d samtidigt betydligt nrmare ekvatorn, och
man vet genom fynd af stenblock p hafsbottnen, att isbergen d drefvo
mycket lngre mot ekvatorn n nu. Vare hrmed huru som helst, denna
bipolaritet i hafsdjurens utbredning r en frga, som tilldragit sig
forskarnes synnerliga uppmrksamhet och som fr sin slutliga frklaring
ovillkorligen fordrar, att den antarktiska hafsfaunan blir noggrant knd.
fven planktonunderskningar samt bakteriologiska underskningar hra
till sydpolarforskningens uppgifter. Det r att hoppas, att denna
forskning under det tjugonde rhundradet skall bringa lika vackra frukter
t vetenskapen som den arktiska forskningen medfrt under det nittonde,
samt att de omrden, som nnu ro oknda inom de norra Polarregionerna,
under tiden fven skola blifva utforskade.




Frklaring till kartan.


Kartan framstller det norra polaromrdet ned till 60 n. br. Den obrutna
rda linien omsluter det omrde inom detsamma, som nnu r outforskadt.

Fr jmfrelses skull har hr fven angifvits storleken och begrnsningen
af det outforskade omrdet inom den sdra polarregionen, med nordpolen
tnkt ssom sydpol. Det utmrkes genom den rda brutna linien med
vidfogade fina streck. Enligt Supan, efter hvilkens karta 1897 dessa
grnser ro inlagda, var den geografiska knnedomen om det sdra
polaromrdet vid slutet af nittonde rhundradet ungefr af samma
omfattning som knnedomen om det norra vid slutet af det sextonde.

[Illustration: Karta ver Arktis]




_Af Freningen Heimdals folkskrifter hafva hittills utkommit:_

1. =Unionen=, sdan den skapades och sdan den blifvit. I. Den
ursprungliga  unionen. Af Doc. _Rudolf Kjelln_, 25 re.

2. =Om Engelbrekt Engelbrektsson= och betydelsen af hans verk. Af Prof.
_S, J. Bothius_. 20 re.

3. =Om lungsot och tuberkulos=. Af Prof. _S. B. Henschen_. 20 re.

4. =Upsala mte 1593=. Ett 300-rsminne. Tecknadt af Fil. Kand. _Karl
Hildebrand_. 2 uppl. 25 re.

5--6. =Vrnpliktssoldaten=. Lsning fr vra vrnpliktige, srskildt fre
inskrifningen. Af Ljtnant _C. G. W. Hammarskjld_. 30 re.

7. =Om Kp, Frstrckning och Borgen=. Af v. Hradshfding _Johan Widn_.
25 re.

8--9. =Om solen=. Trenne frelsningar vid sommarkurserna i Upsala 1898.
Af Prof. _N. C. Dunr_, 30 re.

10. =Underjordiska inflytelser p jordytan=. Om nivfrndringar,
jordbfningar o. vulkaniska freteelser. Af Doc. _R. Kjelln_. 25 re.

11. =Olaus Petri=, hans reformatoriska verksamhet och karakter. Af
Komminister _Karl Hult_. 20 re.

12. =Om vderleksmrken=, deras betydelse och ursprung. Af Prof. _H. H.
Hildebrandsson_. 20 re.

13. =Ur folklifvet=, berttelser af _P. K. Rosegger_, fversttning af
Fil. Kand. _E. N. Sderberg_. 25 re.

14--15. =Unionen=, sdan den skapades och sdan den blifvit, II. Unionens
historia (1814--1891). Af Doc. _R. Kjelln_. 40 re.

16--17. =Gustaf II Adolf=, hans personlighet och hans betydelse. Af Doc.
_Ludvig Starenow_. 2 uppl. 30 re.

18--19. =Unionen=, sdan den skapades och sdan den blifvit. III. Den
nuvarande unionen. Af Doc. _Rudolf Kjelln_. 40 re.

20. =Om lmpliga reformer i den svenska landtbefolkningens kosthll=. Af
Prof. _Seved Ribbing_. 20 re.

21. =Kina= och dess frbindelser vsterut. Af Fil. Kand. _S. Lnborg_.
25 re.

22. =Vr kttfda=, de faror, som hota oss dri, samt ngra af
skyddsmedlen mot desamma. Af Stadsveterinren _Gust. Kjerrulf_. 20 re.

23. =Ur folklifvet=. II. Berttelser af _Alphonse Daudet_. fversttning
af Fil. Kand. _H. Sdersten_. 20 re.

24. =Om vra skogar och skogsfrgorna=. At Lektorn m. m. D:r _A. N.
Lundstrm_. 25 re.

25. =Mnniskans inflytande p vrt lands vegetation=. Fredrag vid
ppnande af sommarkurserna i Upsala 1895. Af Prof. _Th. M. Fries_.
20 re.

26. =Om engelska sjukan hos barn=. Af Prof. _O. V. Petersson_. 25 re.

27. =Alexander den store=. At D:r _Richard Nordin_. 25 re.

28. =Indianerna= i norra och mellersta Nordamerika. Af Fil, Kand. _O. A.
Wetterling_. 20 re.

29--30. =Den svenska flottan= och dess uppgift vid fosterlandets frsvar.
Af Ljtnant _J. Schneidler_. 50 re.

31. =Om nordens vrvxter=. Af Prof. _F. R. Kjellman_. 10 re.

32. =Om koksaltets betydelse fr mnnisko- och djurkroppen=. Af Prof. _O.
Hammarsten_. 15 re.

33--34. =Om samhllsklasser och lefnadsstt under frra hlften af
1600-talet=. Af Bibliotekarien _Claes Annerstedt_. 40 re.

35. =Ett frslag till svenska nationalfester=. Af Doc. _V. Lundstrm_.
10 re.

36. =Gustaf Vasa=, hans personlighet och hans betydelse. Af Lektor _E.
Hildebrand_. 20 re.

37. =Hvad torfmossarna frtlja=. Af Prof. _Aug. Quennerstedt_. 15 re.

38. =Skyddsympningens utveckling= och ett hundrarsminne. Af Prof. _Carl
Sundberg_. 20 re.

39. =Om folklig fvertro=. Af Fil. Kand. _Sven M. Lampa_. 20 re.

40. =Den unisona sngen=. Af Rektor _K. E. Palmgren_. 20 re.

41. =Vra minnen frn hednatiden=. Af Fil. D:r _Bernhard Salin_.
40 re.

42. =Karl XI:s personlighet och lifsgrning=. Af Fil. D:r _Rudolf
Fhrus_. 20 re.

43. =Om arbetarefrskring genom konsumtionsbeskattning=. Af Amanuensen
_I.  Flodstrm_. 15 re.

44. =En resa genom Sverige r 1586=. 25 re.

45. =Den svenska folkhgskolan=. Af Folkhgskolefrestndaren _Teodor
Holmberg_. 30 re.

46. =Den medeltida religionsuppfattningen=. Frelsningar vid
sommarkurserna i Upsala 1897. Af Doc. _J. A. Eklund_. 20 re.

47--48, =De norrbottniska grufflten och Ofoten-banan=. Af D:r _Fredr.
Svenonius_. 80 re.

49. =Om fotografering och ljustryck=. Af Doc. _N. A. Langlet_. 25 re.

50. =Ur folklifvet=. III. Berttelser af _Anatole France, Paul Bourget_
m. fl. fversttning af Fil. Kand. _Hugo Hultenberg_. 20 re.

51. =Om Rntgenstrlarna=, deras framstllning och frhistoria. Af Prof.
_Knut  ngstrm_. 25 re.

52. =Vasco da Gama= och upptckten af sjvgen till Indien. Af Doc. _J.
Fr. Nystrm_. 30 re.

53. =Fosterlandskrlek=. Af _Helena Nyblom_. 10 re.

54--55. =Om vxternas nring=. Af Fil. Kand. _J. F. Nordwall_. 40 re.

56. =Om de indiska inskrifterna=, deras upptckande och tolkning. Ett
blad ur Indiens historia. Av Prof. _K. F. Johansson_. 15 re.

57. =Betydelsen fr Sveriges utveckling af 1600-talets krigspolitik=. Af
Fil. D:r _Ellen Fries_. 25 re.

58. =Om oljevxterna= och deras anvndning inom industrien. Af Direktr
_Tom von Post_. 20 re.

59. =I ryska kloster=. Af Fil. Kand. _Valdemar Langlet_. 25 re.

60. =Ur konung Gustaf II Adolfs skrifter=. 35 re.

61. =Ferdinand Magellan= och den frsta vrldsomseglingen. Af Fil. Lic.
_Erik Falk_. 45 re.

62. =Om det gamla och det nya krutet=. Af Prof. _Oskar Widman_. 15 re.

63. =Konsten och skolan och konsten i hemmet=. Af _Carl G. Laurin_.
15 re.

64. =Erik Dahlberg=. Af _Hjalmar Nilsson Heden_. 50 re.

65. =Hollndare och engelsmn i Sydafrika=. Af Fil. Kand, _Verner
Sderberg_. 25 re.

66. =Luthers etiska skdning=. Populra frelsningar hllna vid 1899
rs  sommarkurser i Uppsala af Prof. _Hj. Danell_. 20 re.

67. =Djurens blodomlopps- och andningsorgan=. Af Lektor _Ludv.
Johansson_. 40 re.

68. =Helsingelif under helsingelag=. Af Prof. _Harald Hjrne_. 20 re.

69. =Sveriges sockenbibliotek= och friga anstalter fr folklsning, Av
Fil. Kand. _V. Sderberg_. 45 re.

70. =Ngra blad ur sagans historia=. Av Prof. _Henrik Schck_. 80 re.

71. =Om Kalevala=, finnarnes nationalepos och forskningarna rrande
detsamma. Af Doc. _K. B. Wiklund_. 25 re.

72. =Om anfalls- och frsvarsmedel inom djurriket=. Af Doc. _Einar
Lnnberg_. Med 7 planscher. 50 re.

73. =Fredrika Bremer=. Med portrtt. Af Doc. _J. Mortensen_. 35 re.

74. =Polarforskningen= af _A. G. Nathorst_. Med en karta. 25 re.

Stockholm 1902. Kungl. Boktryckeriet.






End of the Project Gutenberg EBook of Polarforskningen, by A. G. Nathorst

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK POLARFORSKNINGEN ***

***** This file should be named 28611-8.txt or 28611-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/2/8/6/1/28611/

Produced by Ronnie Sahlberg and Project Runeberg (www.runeberg.org)

Updated editions will replace the previous one--the old editions
will be renamed.

Creating the works from public domain print editions means that no
one owns a United States copyright in these works, so the Foundation
(and you!) can copy and distribute it in the United States without
permission and without paying copyright royalties.  Special rules,
set forth in the General Terms of Use part of this license, apply to
copying and distributing Project Gutenberg-tm electronic works to
protect the PROJECT GUTENBERG-tm concept and trademark.  Project
Gutenberg is a registered trademark, and may not be used if you
charge for the eBooks, unless you receive specific permission.  If you
do not charge anything for copies of this eBook, complying with the
rules is very easy.  You may use this eBook for nearly any purpose
such as creation of derivative works, reports, performances and
research.  They may be modified and printed and given away--you may do
practically ANYTHING with public domain eBooks.  Redistribution is
subject to the trademark license, especially commercial
redistribution.



*** START: FULL LICENSE ***

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full Project
Gutenberg-tm License (available with this file or online at
http://gutenberg.net/license).


Section 1.  General Terms of Use and Redistributing Project Gutenberg-tm
electronic works

1.A.  By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement.  If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or destroy
all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your possession.
If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a Project
Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound by the
terms of this agreement, you may obtain a refund from the person or
entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph 1.E.8.

1.B.  "Project Gutenberg" is a registered trademark.  It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement.  There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement.  See
paragraph 1.C below.  There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this agreement
and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm electronic
works.  See paragraph 1.E below.

1.C.  The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the Foundation"
or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection of Project
Gutenberg-tm electronic works.  Nearly all the individual works in the
collection are in the public domain in the United States.  If an
individual work is in the public domain in the United States and you are
located in the United States, we do not claim a right to prevent you from
copying, distributing, performing, displaying or creating derivative
works based on the work as long as all references to Project Gutenberg
are removed.  Of course, we hope that you will support the Project
Gutenberg-tm mission of promoting free access to electronic works by
freely sharing Project Gutenberg-tm works in compliance with the terms of
this agreement for keeping the Project Gutenberg-tm name associated with
the work.  You can easily comply with the terms of this agreement by
keeping this work in the same format with its attached full Project
Gutenberg-tm License when you share it without charge with others.

1.D.  The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work.  Copyright laws in most countries are in
a constant state of change.  If you are outside the United States, check
the laws of your country in addition to the terms of this agreement
before downloading, copying, displaying, performing, distributing or
creating derivative works based on this work or any other Project
Gutenberg-tm work.  The Foundation makes no representations concerning
the copyright status of any work in any country outside the United
States.

1.E.  Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1.  The following sentence, with active links to, or other immediate
access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear prominently
whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work on which the
phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the phrase "Project
Gutenberg" is associated) is accessed, displayed, performed, viewed,
copied or distributed:

This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever.  You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.net

1.E.2.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is derived
from the public domain (does not contain a notice indicating that it is
posted with permission of the copyright holder), the work can be copied
and distributed to anyone in the United States without paying any fees
or charges.  If you are redistributing or providing access to a work
with the phrase "Project Gutenberg" associated with or appearing on the
work, you must comply either with the requirements of paragraphs 1.E.1
through 1.E.7 or obtain permission for the use of the work and the
Project Gutenberg-tm trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or
1.E.9.

1.E.3.  If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any additional
terms imposed by the copyright holder.  Additional terms will be linked
to the Project Gutenberg-tm License for all works posted with the
permission of the copyright holder found at the beginning of this work.

1.E.4.  Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5.  Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6.  You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including any
word processing or hypertext form.  However, if you provide access to or
distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format other than
"Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official version
posted on the official Project Gutenberg-tm web site (www.gutenberg.net),
you must, at no additional cost, fee or expense to the user, provide a
copy, a means of exporting a copy, or a means of obtaining a copy upon
request, of the work in its original "Plain Vanilla ASCII" or other
form.  Any alternate format must include the full Project Gutenberg-tm
License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7.  Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8.  You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works provided
that

- You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
     the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
     you already use to calculate your applicable taxes.  The fee is
     owed to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he
     has agreed to donate royalties under this paragraph to the
     Project Gutenberg Literary Archive Foundation.  Royalty payments
     must be paid within 60 days following each date on which you
     prepare (or are legally required to prepare) your periodic tax
     returns.  Royalty payments should be clearly marked as such and
     sent to the Project Gutenberg Literary Archive Foundation at the
     address specified in Section 4, "Information about donations to
     the Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

- You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
     you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
     does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
     License.  You must require such a user to return or
     destroy all copies of the works possessed in a physical medium
     and discontinue all use of and all access to other copies of
     Project Gutenberg-tm works.

- You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of any
     money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
     electronic work is discovered and reported to you within 90 days
     of receipt of the work.

- You comply with all other terms of this agreement for free
     distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9.  If you wish to charge a fee or distribute a Project Gutenberg-tm
electronic work or group of works on different terms than are set
forth in this agreement, you must obtain permission in writing from
both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and Michael
Hart, the owner of the Project Gutenberg-tm trademark.  Contact the
Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1.  Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
public domain works in creating the Project Gutenberg-tm
collection.  Despite these efforts, Project Gutenberg-tm electronic
works, and the medium on which they may be stored, may contain
"Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other intellectual
property infringement, a defective or damaged disk or other medium, a
computer virus, or computer codes that damage or cannot be read by
your equipment.

1.F.2.  LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees.  YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH F3.  YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3.  LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from.  If you
received the work on a physical medium, you must return the medium with
your written explanation.  The person or entity that provided you with
the defective work may elect to provide a replacement copy in lieu of a
refund.  If you received the work electronically, the person or entity
providing it to you may choose to give you a second opportunity to
receive the work electronically in lieu of a refund.  If the second copy
is also defective, you may demand a refund in writing without further
opportunities to fix the problem.

1.F.4.  Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS' WITH NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT LIMITED TO
WARRANTIES OF MERCHANTIBILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5.  Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of damages.
If any disclaimer or limitation set forth in this agreement violates the
law of the state applicable to this agreement, the agreement shall be
interpreted to make the maximum disclaimer or limitation permitted by
the applicable state law.  The invalidity or unenforceability of any
provision of this agreement shall not void the remaining provisions.

1.F.6.  INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in accordance
with this agreement, and any volunteers associated with the production,
promotion and distribution of Project Gutenberg-tm electronic works,
harmless from all liability, costs and expenses, including legal fees,
that arise directly or indirectly from any of the following which you do
or cause to occur: (a) distribution of this or any Project Gutenberg-tm
work, (b) alteration, modification, or additions or deletions to any
Project Gutenberg-tm work, and (c) any Defect you cause.


Section  2.  Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of computers
including obsolete, old, middle-aged and new computers.  It exists
because of the efforts of hundreds of volunteers and donations from
people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come.  In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future generations.
To learn more about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation
and how your efforts and donations can help, see Sections 3 and 4
and the Foundation web page at http://www.pglaf.org.


Section 3.  Information about the Project Gutenberg Literary Archive
Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service.  The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541.  Its 501(c)(3) letter is posted at
http://pglaf.org/fundraising.  Contributions to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation are tax deductible to the full extent
permitted by U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is located at 4557 Melan Dr. S.
Fairbanks, AK, 99712., but its volunteers and employees are scattered
throughout numerous locations.  Its business office is located at
809 North 1500 West, Salt Lake City, UT 84116, (801) 596-1887, email
business@pglaf.org.  Email contact links and up to date contact
information can be found at the Foundation's web site and official
page at http://pglaf.org

For additional contact information:
     Dr. Gregory B. Newby
     Chief Executive and Director
     gbnewby@pglaf.org


Section 4.  Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment.  Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States.  Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements.  We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance.  To
SEND DONATIONS or determine the status of compliance for any
particular state visit http://pglaf.org

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States.  U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses.  Donations are accepted in a number of other
ways including including checks, online payments and credit card
donations.  To donate, please visit: http://pglaf.org/donate


Section 5.  General Information About Project Gutenberg-tm electronic
works.

Professor Michael S. Hart is the originator of the Project Gutenberg-tm
concept of a library of electronic works that could be freely shared
with anyone.  For thirty years, he produced and distributed Project
Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of volunteer support.


Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the U.S.
unless a copyright notice is included.  Thus, we do not necessarily
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.


Most people start at our Web site which has the main PG search facility:

     http://www.gutenberg.net

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.
