The Project Gutenberg EBook of Anmrkningar och ndvndiga Upplysningar
vid Herr C. J. Holms Anteckningar fver Flttgen emot Ryssland ren 1808 och 1809, by Gustav Magnus Adlercreutz

This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and most
other parts of the world at no cost and with almost no restrictions
whatsoever.  You may copy it, give it away or re-use it under the terms of
the Project Gutenberg License included with this eBook or online at
www.gutenberg.org.  If you are not located in the United States, you'll have
to check the laws of the country where you are located before using this ebook.

Title: Anmrkningar och ndvndiga Upplysningar vid Herr C. J. Holms Anteckningar fver Flttgen emot Ryssland ren 1808 och 1809

Author: Gustav Magnus Adlercreutz

Release Date: January 16, 2017 [EBook #53971]

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ANMARKNINGAR OCH NONVANDIGA ***




Produced by Ronnie Sahlberg, Jens Sadowski, and the Online
Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net. This
book was produced from scanned images of public domain
material from the Google Books project.









                              ANMRKNINGAR
                             OCH NDVNDIGA
                              UPPLYSNINGAR
                                  VID
                            Herr C. J. HOLMS
     Anteckningar fver Flttgen emot Ryssland ren 1808 och 1809;


                                   af
                            G. ADLERCREUTZ,
                     ssom Medlem af Finska Armen.

                               STOCKHOLM,
                         H. G. NORDSTRM, 1836.







Uti N:o 102 af det fjerde Aftonbladet den 26 Maj 1836, under rubrik:
Litteratur, lses en recension af anteckningar fver Flttgen emot
Ryssland ren 1808 och 1809 af Carl Johan Holm, tjenstfrrttande
Regements-Pastor vid Savolax Jgare-Regemente. Denna recension r bland
de vrdigaste och mest hugnande belningar fr qvarlefvorne af Finska
Armen, fr fverstndne faror och uthrdade mdor. I synnerhet om bland
dessa ngon skulle finnas, som, genom en eller annan hndelse, orttvist
blifvit frbigngen vid utdelningen af Militaire belningar, hvilket s
ltt kan hnda fven den bsta -- den mest opartiska Beflhafvare.

Detta uttryck af nationlig erknsla och vlvilja, uppvger i sanning
bde stjernor, band och titlar; tminstone fr den kloke mannen. Fr
honom mste det vara mer tillfredsstllande, att med godt samvete kunna
af en sdan belning tillegna sig den vederbrliga andelen, n om han
utan srdeles utmrkelse erhllit en Tapperhets-medaille eller en
Svrds-Ordensstjerna, -- hvilken sednare icke alltid utdelas fr
krigsfrtjenster och sledes ej alltid bevisar mycket.

Den slunda gifna belningen tillkommer ej endast de decorerade af
Finska Armen, den tillhr ifrn och med Trumslagaren till och med
Beflhafvaren, om icke fr gjorde Storverk, tminstone fr stndaktig
tro och ihrdighet i fosterjordens frsvar. Den tillhr alla, utom de f
svaga, hvilka som sjukliga odugor, fverlemnade sig i fiendens vld och
dymedelst fr evigt brnnmrkte sine namn.

En Nation, som ger offentliga uttryck af aktning och erknsla fr
krigarens bemdande att uppfylla sina pligter, skall aldrig sakna en god
-- en tapper arme. Derigenom lifvas ynglingens krlek till ra -- han
kan ej nska sig en sknare lott, n att f gna lif och blod fr Konung
och Medborgare. Men ingalunda sker det derigenom, att man fr en ringa
och fga ovntad fverilning sker nedsmutsa den militaira ynglingen med
trycksvrtan. Kanske man borde dermed vara mera sparsam och nogrknad i
vrt land, i afseende p dess inflytande p sjelfva National-lynnet,
som, i hnseende till vrt geografiska lge, br vara krigiskt. Den
sansade Medborgaren kan i alla fall icke undg att se, hvarifrn
stridsorsaken utgtt -- och fverilningen straffad efter landets, icke
efter utlndska lagar, mste tillfredsstlla alla.

Men denna, fr Finska armen s smickrande recension, r framkallad af
en skrift, som skulle kasta en mrk skugga p denna Arme, om
Frfattaren dertill varit en af dess Militaira medlemmar.
Skriften upphjer Armens frtjenster till skyarne, i synnerhet
Savolax-Brigadens, hvartill Frfattaren varit en sorts bihang under det
att ett gement klander riktas emot dess Hgre Beflhafvare. En lghet s
vanlig hos de store Fltherrar, som efter krigens slut framst, sedan
alla faror, alla svrigheter och bekymmer ro frbi, fr att ifrn sina
skrifbord med pennan utbasuna huru mycket visligare och tapprare de
skulle handlat, om de frt Beflet och ordnat fretagen.

Ja, tjenstfrrttande Regements-Pastorn C. J. Holm, viste nog huru
Finland kunde med Finska hren frsvaras emot Ryska fvermagten; huru
det ltt kunnat tertagas, fven sedan det var frloradt. Men fga
krleksrikt var det af Herr Holm emot Fderneslandet, att hlla sin
stora frmga frborgad, medan nnu tid var.

Jag tackar emedlertid Frsynen att denna lumpne Frfattare icke hrer
till mina Vapenbrder. dlare tnkestt lifvade dem, n att de skulle
tillta sig kasta smuts p dessa Beflhafvare, som s mngen gng hade
frt oss till ra och heder, som delade med oss mdor, frsakelser och
faror. -- Frfattaren hrer till ett stnd af hvilket man vntat
fverseelsens mildare sprk, emot mensklighetens ofullkomligheter, fven
hos en Beflhafvare. Men han har nedltit sig till smdelsens tungoml.

Gerna skulle jag med tystnad lemnat Herr Holms anteckningar t deras
frtjenta de, om han icke med s ovanlig ofrsynthet pbrdat min
aflidne Broder Hans Exellence m. m. Grefve Adlercreutz och alla Armens
hgre Beflhafvare: att hafva afgifvit falska rapporter, att hafva
anstllt gyckelspel, der det gllde menniskolif och att p andras
bekostnad hafva skt upphja sin ra.

Den respectiva Allmnheten m urskta: att jag icke med tillrcklig
kallsinnighet kan se en Broders minne slunda angripas; och ehuru ringa
jag erknner min stilistiska frmga vara, fr att mtas med Herr Holms,
hvilken synes vara lika stor i det militra som i det evangeliska
vetandet, s ndgas jag likvl vga mig till strids med denna Buse, och
slunda blottstlla mig fr alla de obehag Herr Holm frmr stadkomma
p ett stridsflt, der han redan r mera hemmastadd n jag, och som han
nyligen med ngra s vackra recognosceringar ecclairerat.

Jag brjar mitt anfall med den frgan:

Hvarfr har Herr Holm s sorgflligt recelerat sina anteckningar och
sitt vetande nda till nu?

Nu, med Generalen m. m. Grefve J. A. Cronstedts frnflle, ro alla de
mn nedstigne i grafven som Herr Holm genom sina anteckningar och
omdmen angriper till heder och ra. -- De kunna ej mera uppst att
frsvara den och tillrttavisa angriparen, som med sitt Stnds vrdighet
ansett frenligt, att i grafven stra de ddas hvila. -- Han har
frmodat att de bortgngne icke mera i lifvet gde ngra vnner som
kunde eller ville frsvara deras hittills obeflckade namn.

Se der det enda svar, som den vrde Frfattaren kan gifva p min frga.

Ty frgfves beropar han sin krlek fr sanningen. Den hade vunnit mer
om han utgifvit sina anteckningar medan de deri angripne lefde och
fullstndigt kunnat utreda hvarje klandrat frhllande. Nu mste dessa
anteckningar rknas till smdelsens utgjutelser.

P skriftens frsta och andra sida sger Frfattaren: "_Med en styrka
20,000 man skulle i ett s genomskuret land som Finland, mycket kunnat
utrttas; vid de mnga frdelaktiga passen, kan en liten styrka ltt
hindra och uppehlla fverlgsna fiender._" (Nu var det likvl vinter),
men p femte sidan sger Frfattaren redan:

"_Ehuru Fienden vintertiden, d isarne fverallt voro farbare, kunde p
fem srskilte vgar intrnga i Savolax._"

Hvartill tjente d de frdelaktige passen och vattendragen, hvaraf
Finland var genomskurit?

Passen kunde nu p isarne kringgs och vattendragen fverridas bde med
Cavalleri och Artilleri.

Redan denna inconsequense i yttranden s nra inp hvarann, ger ngot
nra tillknna Frfattarens halt och vrde och hvad tillit man kan fsta
vid dess omdmen. Om honom kan man med skl sga, att han mrkte grandet
i Beflhafvarens ga men icke bjelken i sitt eget.

P andra sidan brjar Herr Holm utveckla sina vackra militaira sigter,
med den frgan: "_Hvem har kunnat klandra Finska hren om den, seende de
usla anstalterne etc. -- om den frlorat modet, ledsnat och tervndt
till sina hemvist?_"

Derp svarar jag  egne och mine vapenbrders vgnar: att vi blifvit af
vra fiender begabbade och hade frtjent det. De medborgare, som nu s
vlvilligt emot Finska Armen recenserat Herr Holms skrift, hade d med
rttvisa fraktadt och kallat oss uslingar -- och Herr Holm sjelf hade i
sdant fall icke nu sutit vid ett godt brdstycke och Kongl. Wasa-Orden
inom detta Fderneslands omrde, hvilket bordt tysta munnen p hans
relystnad som Frfattare och skona qvarlefvorne af Finska hren frn s
lumpna frgor som denna.

Hans ytterligare raisonnement p samma och fljande sidor dagalgger
Herr Holms fullkomliga obekantskap med rans och en riktig
militair-esprits fordringar. Han anfr att intet annat n "_Finska
folkets trohet och medfdda tapperhet -- -- Armens frn barndomen
inplantade vrdnad och tillgifvenhet fr Konung samt ett med
modersmjlken insupit hat till Ryssarne_" skall qvarhllit Finska hren
under sina fanor.

Finska Armen hade likvl svurit sina fanor att med lif och blod
frsvara dem -- att icke frr n i dden fvergifva dem -- Fanorne voro
Svenska och Sverige var vrt fdernesland. -- Men Frfattaren,
tjenstfrrttande Regements-Presten, tillter sig nd frga om ngon
kunnat klandra Armen, i fall den svikit sin ed och frrdiskt lemnat
sig i fiendens vld! Det var icke det gifna lftet, med ed bekrftadt,
som frbandt Armen vid sina Fanor, det var frugtan fr Finska Folkets
tro och tapperhet som hll Finska Armen till sina pligter. Bevare Gud,
fr slika Predikanter!

Finska Beflet visste att Armen hade en Krigsra att bevara, hmtad
frn Ltzens sltter, och jag hoppas man medger att detta befl uppbudit
all sin frmga att frsvara den. Detta r allt hvad Finska Armen
utrttadt. Men denna bevarade Krigsra r en klenod, om hvars vrde Herr
Holm icke synes ga ngot begrepp.

Herr Holm pstr: att Savolax-Brigaden, till hvars bedrifter han uppger
sig hafva varit syna vittne (frmodeligen likvl alltid utom
skotthll), skall varit Finska Armens krna. Hrom kan jag med full
visshet frskra att Herr Holm betydligt frnrmar sanningen. Vl var
Savolax-Brigaden en del af krnan, emedan Finska Armen fr det mesta
bestod af krna.

Att Savolax-Brigaden alltid vid tertget skall utgjort Armens
eftertroupp, r en uppenbar osanning, enr denna Brigad icke frr n
efter den 27 April 1808 sttte till den friga hren, som d redan hade
gjort ett betydligt tertg, och derunder flera gnger slagits med
fienden.

Att samma Brigad deltagit i den stora Finska Hrens (om den s kan
kallas) alla hufvudsakliga strider r fven en dito osanning. Affairen
vid Sikajocki anses af alla dem som frst ngot, vara en af de
hufvudsakligaste af flera skl; men i synnerhet, emedan den tergaf
Finska Armen initiativen eller frndrade dess frhllande frn
defensift till offensift; emedan Finska Armen hr fr frsta gngen
fick gra Ryssarne ett alfvarligt motstnd; emedan hr gjordes ett
betydligt antal fngar, tropher m. m.

Dessa betydliga oriktigheter i uppgifter br upplysa Herr Holm, att det
icke r s ltt att vara Militair-frfattare och Krigsdomare, samt att
man icke ger snille fast man r galen, ssom en af Sveriges stora
frfattare sagt.

Den totala bristen p arrangement till ett alfvarligt krig, som i
Finland frefanns 1808, r s allmnt knd, att Frfattaren vl kunnat
spara sin svaga tekning deraf, likasom jag besparar mina anmrkningar
fver den.

Savolax-Brigadens enskilta frhllanden, rrelser och drabbningar,
knner jag fr ofullstndigt, fr att derom tillta mig ngot yttrande;
men det klander frfattaren Holm ansett sig vrdigt att allestdes lta
pskina mot sin Brigad-Chef och Armens Hgre Beflhafvare, skall jag,
om icke till fullo vederlgga, tminstone i betydlig mn frringa.

Frfattaren framstller Magazins-anlggningen i St. Michel, som alltfr
obetnksam, men r likvl s samvetsgrann att han t andra fverlter
bedmandet, frmodeligen ssom klandervrdt, tr hnda till och med
fven ssom egennyttigt, emedan Magazinet kort derefter brndes; men
huru mycket af de skna Spannemls- och H-frrderna som lemnades t
lgorna, har frfattaren ansett fr obeqvmt att uppge. Saken var
emedlertid vlkommen. Den gaf anledning klandra Beflhafvaren.

Frhllandet hrmed r likvl sdant: att d Uppbrotts-Orderne fr
Finska Armen utfrdades, uppmanades derjemte Rust- och Rothllare i
hela Landet att af krlek fr allmnt vl frse sitt manskap, Cavalleri-
och Tross-hstar med Proviant och Fourage fr en mnad, hvilket de med
beredvillighet allestdes fullgjorde p Trouppernes samlingsstllen. Det
r nu denna lefverering jemte en ringa upphandling fr de vrfvade
Corpserne, som frfattaren gr till en stor Magazins-formering, hvartill
i Finland vid krigets utbrott icke fanns ngra penningar, Kongl. Maj:t
och Kronan tillhrige.

Lngre fram i skriften skriker likvl frfattaren som en rn fver brist
p fda i de f och spridda qvarteren, oaktadt s mycket medfrdes ifrn
Magazinet i S:t Michel. Mnne bristen p fda, om man icke haft ngot
med sig -- om man uraktltit all omtanka i detta afseende, blifvit
mindre?

Att Savolax-Brigaden samlad lg qvar s lnge i S:t Michel, tills man
med ngon skerhet kunde frese, huru och hvar fienden ville inbryta i
Landet, lrer icke klandras af ngon annan n frfattaren Holm. Man vet
att en samlad styrka imponerar aktning, d deremot en fiende icke kan
nska sig bttre n att f sin motstndares Hr spridd i Detachementer
lngs grnsen, likt den Svenska mot Norrige 1808. Dessutom synes
tjenstfrrttande Regements-Presten Holm icke hafva ftt ngon del i
Brigad-Chefens frtroende om de skra kunskapare hvarmed han hade
omgifvit Brigaden, efter Holm r s orolig fver dess qvarliggande, och
i sin himmelska vishet frutser hndelser som likvl icke intrffa.

P ett annat stlle klandras Brigad-Chefen fr det han fr hastigt och
utom drabbning fvergaf Brigadens hembygd och hr fr det han icke
genast rakade bort. Hvilket mische-masche i tankar och omdmen?

Brigad-Chefens pligt var att stlla Brigadens rrelser i samband med den
friga hrens, hvilket han gjorde till Hgste Beflhafvarens
tillfredsstllelse, hvarmed Holm fven kunnat lta sig tnjas.

Hans yttrande i dessa afseenden r ett gta Holmiskt skryt, med sitt
bttre vetande.

Att Brigad-Chefen Grefve Cronstedt skall ltit Brigaden, i fljd af ett
falskt rykte, st hela natten under Gevr, s att folket strtade till
marken af kld, tillter jag mig icke att tro; vl mste man gilla
Grefvens frsigtighetsmtt att hlla Brigaden samlad, i synnerhet d det
kunde hnda att han ibland fick vnta p en Bataillon en hel timma,
ssom det hnde i Paavola; fven att han icke tillt Bivouaqueeldar. Men
deremot kan man med skl lgga Herrar Bataillons-Chefs till last, om
manskapet icke bakom Bataillonens kopplade Gevr fick rra och hoppa sig
varma. Savolax-Brigaden, som skulle vara Armens krna, borde vl icke
varit klemmigare n vi friga, som utan vakteldar ofta fingo st p
fltvakt i lika kld. Det var sledes icke vrdt att Frfattaren tnker
frbluffa alla lsare med sdane underverk. Grefve Cronstedt, om han
nnu lefvat, skulle skerligen vederlagt Frfattaren med nnu kraftigare
skl; men fr Frfattarens eget anseende hade det varit bttre att han
hade hllit sig nrmare sannolikheten.

Hr lrer det nu vara i ordningen anmrka: att den Corps, som ville
anses fr krnan af Finska Armen, icke bordt knota, nnu mindre att
hgt yttra sitt missnje fver de tgrder Brigad-Chefen vidtog i fljd
af ordres och instruction. Sdant kallas eljest brott emot tuckt och
krigslydnad.

Brigad-Chefen sjelf liksom vi friga af Armen hade ndgats fverge hem,
maka och barn. Vi stridde nr som s fordrades, men vi voro ej s
fvertappra att vi knotade och hgt yttrade missnje d vi ndgades
retirera. Vr egenkrlek tilltrodde sig icke att bttre frst Armens
och Fderneslandets bsta, n vra hgre Beflhafvare.

Pstendet att Grefve Cronstedt afgifvit falsk rapport om den obetydliga
affairen vid Lppvirta r, lindrigast sagt, en ofrsynt skamlshet.
Grefve Cronstedts instruction att icke inlta sig i ngon afgrande
strid eller att ondigt blottstlla sina troupper, utan g norr ut och
betcka vgen t Uleborg, satte honom utom allt behof att med en
osanning bemantla sin retraite frn Lppvirta och det ringa motstnd
han der gjorde. Det r sledes alldeles otroligt att en hgre
Beflhafvare utan ngot behof, skulle blottstlla sitt anseende, genom
anfrande af en s lumpen osanning.

Frfattaren har ocks blott calculationsvis uppgjort berkningen fver
Brigadens styrka i och omkring Lppvirta, d deremot Grefve Cronstedt i
rapporten endast upptagit de troupper som deltogo i striden, dit
Brigadens syna vittne troligen icke vgade sig fram, att rkna rotarne.
Hvad frtroende kan d sttas till _syna vittnets_ bestridande af
rapportens riktighet.

Af lika halt och vrde r Frfattarens berttelse angende den
bortglmda posteringen i Jyngkkby.

D denna postering utsattes, erhll den frhllnings-ordres.

Jag kan icke ens se: att d Brigad-Chefen ansg denna instruction
tillrcklig fr alla hndelser, att han p ngot stt hade af nden att
underrtta Posterings-Chefen det Brigaden gick frn Kuopio fver sundet
till Toivola  mil, blott fr att bevisa Herr Holm att han icke glmt
densamma.

Men efter Herr Holms framstllning synes att Capitaine Dunker uraktltit
sin pligt att inrapportera s snart posteringen af fienden blef
angripen, och sledes i betydligare mohn brustit i de freskrifna
iakttagelserna, n Brigad-Beflet. Utgngen visar ock att ngon vidare
ordres ej var af nden.

Men bland de mnga ljligheter, som i denna skrift nstan fverallt
frekomma, m hr nmnas Frfattarens uttryck: _Vr Kanon_. Vi
presterskap, sade klockaren, eller mnne kanonen kunde frkunna
Evangelii lra och sledes var en Presterlig kanon?

Tapperhet fordrades visserligen hr, ssom vid alla tillfllen, der det
gller frlusten af armar, ben eller lifvet; men ngon srdeles rdighet
-- ngot hjeltemod, ser jag icke hr kunde dagalggas, i synnerhet d
frfattaren medger att snn, som betckte isarne, var s djup att
Cavalleri-attacken frlorade allt inflytande; icke eller har Frfattaren
frskt uppgifva ngon hjeltedat som dervid blifvit utfvad, utom
Cornett Dunkers, hvarfre han ocks blef decorerad.

Ingen af Finska Armen missaktar eller frnekar Capitainerne Dunkers och
Malms egenskap och frtjenster. Med hgaktning och vnskap hedras deras
minnen af Finska Armens qvarlefvor. Hr br ter icke frgtas huru
Frfattaren uppger att Cavalleri-anfallen p isen afslogos med
drufhagels-_Salvor_, ehuru detachementet endast hade en enda Canon med
sig.

Den dle frfattaren yttrar p sidan 13: "_Ingen br frundra sig
derfver att Grefve Cronstedt i sin rapport icke upptager: att han och
hans Adjutanter vid Brigadens aftg frn Kuopio glmde hela
fltvakten._"

r detta sprk vrdigt en religionens tjenare, som uppger sig nitlska
fr sanningen? ssom sanning sker han ptruga Lsaren sina egna
enfaldiga misstankar, hvilka han icke med ringaste bevis frmr styrka.
Han borde hafva pmint sig att han nu icke talade i Predikostolen.

Vidare anfr frfattaren att Grefve Cronstedt, fr att frringa Dunkers
och Malms frtjenster, uppger det Fltvakten fick till understd utom
Artilleri och Cavallerie 2:ne Batailloner.

Efter sig sjelf, dmer man andra, det r en erknd och obestridlig
sanning. -- Ngot bevis att motivet fr en sdan Grefve Cronstedts
framstllning, var, att frdunkla sina underhafvandes frtjenst, har
sanningsvnnen Holm icke frmtt lta framskymta.

Han pbrdar Grefve Cronstedt hr en nedrighet till hvilken han sjelf
varit capable. Och hvad skl kunde vl en Beflhafvare ga till en sdan
afund mot underlydande Befls skicklighet, duglighet och frtjenst, som
vanligen plgar utgra en Beflhafvares tillfredsstllelse och strsta
gldje; men att Grefve Cronstedt af en ganska vanlig sak icke gjort ett
underverk, det kan Herr Holm icke s ltt frlta.

Vid den af Herr Holm upprttade marchroute fver Brigadens Tg till och
ifrn Uleborg, r ej srdeles att anmrka; men det eviga knotet, som
Herr Holm ifrn denna Brigad lter genljuda fver allt, skulle verkligen
kunna frringa den, ifrn krna, till en, af egenkrlek och
missbeltenhet med allt, maskstungen och brcklig yta, om de militaire
medlemmarne deraf deltagit i en s dlig esprit, som likvl aldrig
frmrktes frr n Herr Holms skrift sg dagsljuset.

Sedan han med srdeles fverdrift beskrifvit sina fltmdor under
Brigadens tertg, yttrar han p 16:de sidan: "_Vr prknade och
utlofvade hvila i Uleborg blef ganska kort._"

Hvem hade lofvat och hvem kunde lofva en lngre hvila? Det har
frfattaren icke uppgifvit.

Hdanefter fster Herr Holm sitt skarpsynta ga och sitt genomtrngande
omdme emot General Adlercreutz, medan Grefve Cronstedt ngot fr hmta
andan; men ssom vanligt brjar bekantskapen med ett misstag eller
osanning.

Kl. 8 f. m. den 26 April afgick Ordres frn Hgqvarteret i Limmingo,
till Grefve Cronstedt i Paavola, beklagligtvis, icke ssom Herr Holm
sger, med Courier, utan, genom misstag, af en Adjutant vid Staben, med
brefposter. -- Denna Ordres hade dock med skerhet bordt vara framme kl.
2 eller 3 eft. m., d emellan Hg-qvarteret och Paavola icke r mera n
4 mil, d tiden bordt vara tillrcklig fr Brigaden, att p tid och ort
kunna intrffa.

Herr Holm medger att fjerde Brigaden hrde mellan klockan 3 och 4 att
strid vid Refvola frn annat hll var brjad, men oaktadt Brigaden d
bordt pskynda marschen, tminstone fortsattes den utan uppehll och
sledes p ngra timar hade bordt nrma sig betydligt, frmdde Herr
Holm likvl icke hra att den brjade striden var hftigast emellan kl.
6 och 7. Vdan fr hans t Himmelen helgade lif och rddhgan, hade
troligen redan d tilltppt hrsel-organerna.

Utan annat bevis, n sitt eget inskrnkta omdme, tillter frfattaren
sig beskylla General-Adjutant Adlercreutz att hafva afgifvit falsk
rapport -- ja han anser sig tvungen dertill, genom hvad, r svrt att
frst -- om ej af sin smdelust.

P 18 sidan yttrar Frfattaren: "_Vid ringaste besinning mste det ock
synas omjligt, att med 150 man, som angripa nra 3,000, fortstta
striden i fyra timmar utan att innehafva ngon srdeles stark
stllning._"

Men det r ock en bestmd osanning att Ryssarnes styrka i Revolax
fversteg 2,500 man, och det medgifves gerna, att det varit en
orimlighet med 150 man angripa den, om det icke hade skett i frening
med 4:de Brigaden, som skulle gra det verkliga anfallet.

Ehuru motbjudande det r, att gra en framstllning som kan hafva ngot
utseende af skryt, ndgas jag hr undertrycka fven denna
grannlagenhets-knsla fr att tillrttavisa den ofrsynta Presten.

Med posteringen i Lankinen under Lieutenanten Blums vid Bjrneborgs
Regemente Befl, bestende af 100 man utaf nmnde Regemente och 50 man
af Tavastehus Regemente med ndigt fver- och Under-Befl, uppbrt
General-Adjutant Adlercreutz omkring kl. 2 om morgonen den 27 April
1808. Under tyst och sakta marsch nalkades vi Revolax, gjorde ofta
halter fr att hra om Fjerde Brigadens anfall hade brjat. Klockan
omkring 3 upptcktes vi af en Cosack-Patrull helt nra Cosack-vakten. --
Valet emellan att tervnda eller attaquera, var hastigt tagit. Jag och
Lieutenant Blum, med 40 man hvardera, beordrades att genast rusa p
Cosack-vakten, hvilken flydde med sadlarne i hand. Vi formerade
Jgarekedja och fortsatte marschen framt circa 1,600 alnar genom en
gles smskog. Framkomne till sltten sttte vi p Ryssarnes Infanteri
Fltvakt omkring 100 man stark. Betckta i skogsbrynet, der vi stadnade,
underhlls hr en liflig eld nra en timma, allt i frvntan p 4:de
Brigadens ankomst, eller ock att Ryssarne tminstone med ngon
betydligare styrka skulle vnda sig emot oss och vi slunda kunde ltta
4:de Brigadens anfall. Men d ingendera intrffade, beordrades jag och
Lieutenant Blum att med bajonetten bemgtiga oss de Rijbyggnader,
hvarifrn Ryssarne underhllo en ganska hftig eld emot vr troupp;
detta verkstlldes med vanligt hurrarop och lyckades vl. Ryssarne
fvergfvo sin frdelaktiga stllning; uti Rijan togs ngra och 30
fngar, hvaraf flera blesserade, hvilka dock i brjan ville frsvara
sig; men sedan ngra blifvit nedskjutne in i Rijan strckte de friga
gevr.

nnu skiljde oss en skogstrakt ifrn kerflten som omgifva Prestgrden,
och vi erhllo ordres att genast framtrnga dit. Uti skogen sttte vi p
en stark Jgar-kedja, som 2:ne gngor repousserade oss. -- Vi hade redan
icke obetydligt blesserade, d vi erhllo en frstrkning af 30 man
Bjrneborgare, hvarefter vi med bajonetten och med de muntra hurraropen
hastigt nog rensade skogen; tskilliga Ryska blesserade tillfngatogos
hr. -- Ankomne till skogsbrynet gjorde vi halt, och rapport insndes
att hela Ryska styrkan var under gevr, uppstlld framfr Prestgrden,
d vi genast med frnyad ammunition, fingo ordres att frn skogsbrynet
underhlla en liflig eld med Ryssarnes Jgarkedja, men att ingalunda
framrycka p sltten.

Till hger om mig hade jag en liten i kern utskjutande skogsbacke,
hvarifrn jag trodde kunna derigera min troupps eld med bttre frdel
och fven bttre observera fiendens fretag p andra sidan backen.
Sltten, som skiljde mig ifrn backen, hade icke fver 30 alnars bredd,
men vid fvergngen deraf erhll jag en svr blessur som afbrt min
vidare verksamhet hrstdes. -- Jag har sledes med min blod besannat
denna enkla berttelse och att kl. nu var nra sju kan jag med godt
samvete intyga, Herr Holm till fga heder, som sedan min broder 21 r
hvilat i grafven, vill belasta honom med vanran att hafva gifvit falsk
rapport.

Sedan jag genom badning med kallt vatten fr att hindra frbldning,
enr ingen frbindning hr kunde ga rum i brist af Fltskr, dragit mig
ur striden, affrdes jag af min broders betjent uti hans slde till
Lumijocki. D jag under vgen hrde frsta kanonskottet, frgade jag min
brors betjent, hvad klockan var, och han svarade  till 9. Om man afdrar
den halfva timman fr ljudet att hinna mitt ra och ngon skillnad
mellan urens gng medgifves, s var kl. tminstone 8 d 4:de Brigaden
brjade sitt anfall. Herr Holm har dock hr visat ngon sorts
hedersknsla, d han skt urskulda den Brigads lngsamhet till hvilken
han var ett bihang, men det r likvl fult att p sanningens bekostnad
ska tillvgabringa excusen.

Herr Holm sger: "_Det skra r, att Ryssarne, sedan de _slagit_ och
_frfljt_ Adlercreutz, tertagit sina qvarter och frukosterade som
bst._"

ter 2:ne stora osanningar, hvarken var Detachement under Adlercreutz
slagit, eller frfljde Ryssarne honom ett enda steg. De voro kanske
glada att slippa hans phlsning. Likvl torde hnda att General
Gearnault var utsnd i ndaml att frflja Adlercreutz; men han gick,
utan att lossa ett skott, raka vgen till Sikajocki med sina 500 man.
Adlercreutz deremot, sedan han i 4 timmar hade fortsatt striden mot en
s fverlgsen styrka, fr att invnta Cronstedts ankomst, trodde d att
orderne till honom icke hade framkommit, och ansg derfre ndamlslst
att vidare fortstta striden, hvarfre han, utan anfall af Ryssarne,
drog sig tillbaka.

P 19 sidan heter det vidare: "_Lika s mste jag bestrida hvad Grefve
Klingsporr och fverste Adlercreutz i sina rapporter uppgifva: det
fverstens anfall kl. mellan 3 och 4 bidrog till den seger som Grefve
Cronstedt med 4:de Brigaden sedermera tillkmpade sig._"

De fngar som om morgonen togos, de ddskjutne och blesserade som
Ryssarne fingo under den tidigare striden, men i synnerhet General
Gearnaults tertg till Sikajocki som fullkomligt var en fljd af
fverste Adlercreutz anfall, lrer icke ringa bidragit till Grefve
Cronstedts seger; om hrtill berknas den moraliska inverkan som en
fregende djerf attaque frn alldeles motsatt sida stadkom, s lrer
Herr Holm bra medgifva att Adlercreutz i ngon mohn bidragit till den
sednare segern, hvilket skulle bevisas.

Att det skulle varit Adlercreutz's afsigt: frringa Svgerns, Grefve
Cronstedts och 4:de Brigadens verkliga frtjenst, fr att derigenom
upphja sin egen, r, lindrigast sagt, en Holmisk uselhet, alstrad i
hans medelmttiga hjerna, eller ock under samtal med de yngsta af
Beflet. Brigadens bermvrda frhllande vill och kan ingen bestrida,
men som derfr icke med skl fr upphjas till rang och vrdighet med
under- och storverk, ssom Herr Holm synes hafva pretenderat, lrer den
upplyste Allmnheten urskta.

"_Att Brigad-Chefen, d han skulle gra anordningen till anfall,
sannerligen var i en svr belgenhet_," sger Herr Holm. Han vill dermed
locka oss det vi tro skole: att han stod vid Brigad-Chefens sida,
sledes i tten, der Grefve Cronstedt vanligen tog sin plats; men i vr
upplysta tid tror man icke p Jesuiter.

Att Grefve Cronstedt icke gde den ringaste knnedom om fiendens styrka
i Revolax, r en ytterligare osanning. Orderna till honom af den 26
April 1808, contrasignerade af Baron v. Knorring, innehllo att General
Bulatoffs styrka var omkring 2,500 man, hvarp Grefven gde att frlita
sig, utan vidare bekymmer. Fiendens stllning var han skyldig sjelf
inhmta och p stllet fverskda. Om jag skulle tillta mig ngon
anmrkning mot denne redbare mannens tgrder vid Revolax, grundad p
Holms beskrifning, skulle jag tro att han begick ett vsendtligt fel, d
han delade sin styrka frr n p slagfltet. Utgngen visade ock, att
han deraf hade mera olgenhet n nytta, men jag erhindrar mig att det r
ltt klandra en Generals tgrder med ett om hr, och ett dito der, det
kan hvar torpare och skrddare, men gra bttre nr det gller, skall
vara svrare; derfre tiger jag.

Att hela utgngen skulle berott p Collonne- och Bataillons-Chefernes
kld och rdighet, som frfattaren sger, derfre att Cronstedt i sin
rapport yttrade det han hade att tacka Frsynens skickelse fr den
lyckliga utgngen. Menar d tjenstfrrttande Regements-Presten, att man
icke alltid har att tacka Frsynens skickelse fr en lycklig utgng,
fven d den icke beror af Colonne- och Bataillons-Chefs kld och
rdighet? Att General Gearnault med sitt uppstllda Regemente p
kanonskotts afstnd frn Revolax skall hafva afhrt striden i afbidan p
ordres, ssom Herr Holm anfr, kar nnu hans syndaregister med en
osanning.

Under det jag ssom blesserad lg uti Uleborg hade jag ran gra
General Bulatoffs bekantskap. Han sjelf uppgaf sin styrka i Revolax,
efter Gearnaults aftg, hafva varit 1,500 man. Om sledes Herr Holm
aldrig s mnga gngor frnyar sitt pstende och sina uppgifter, att
Ryssarne voro 3,000, mste jag anse sdant fr blott frnyade
osanningar.

"_Hade stormningen skett en timma sednare, skulle den sannolikt hafva
misslyckats_," sger Herr Holm. Deremot tillter jag mig anmrka: att om
den skett en timma frr, som den kunnat och bordt, s hade den
skerligen gtt bttre n nu, och d hade troligen hela Ryska
frdelningen blifvit tagen.

Det anstr verkligen f. d. tjenstfrrttande Regements-Presten Holm, att
med alla sina om, men, och i hndelse etc. bedma Adlercreutz ssom en
oklok anfrare och att anropa bde samtid och efterverld att bedma
honom som sdan. r det slunda som en rlig mans bemdande att tjena
fderneslandet efter sin bsta frmga skall belnas? Frsynen hade
kanske icke begfvat honom med s stora egenskaper som Herr Holm, men
han lskade ran, fderneslandet och sanningen fver allting annat, och
hvarje gonblick var han, frdig att uppoffra lifvet fr dem, derp gaf
han sina medborgare flera bevis. Att han icke var ngon stor Statsman --
blott en djerf Soldat, det har den store Capten Lindeberg skrifvit --
och hvem kan vidare derp tvifla? Men det felades nnu att Finnen,
tjenstfrrttande Regements-Presten Holm, skulle lgga lk p laxen.

_Om Adlercreutz haft ngra Batailloner med sig, s hade han kunnat
uthrda striden till dess Savolax-Brigaden_ (den 4:de menar Herr Holm,
ehuru han icke har ngon reda p sig) _hunnit anlnda, och d skulle
ovilkorligt hela den vid Revolax befintliga Ryska frdelningen blifvit
tagen_, sger Frfattaren. Hade detsamma icke intrffat om 4:de Brigaden
i rtter tid infunnit sig p stridsfltet? Det var sledes icke
Adlercreutz's, utan 4:de Brigadens fel, att alla Ryssar i Revolax icke
blefvo tagne. Att Adlercreutz hade hos sig tre hela syslolsa Brigader
r icke sant, och om dessa icke behfdes att betcka stora vgen,
tillter jag mig icke att bedma. Men hade Ryssarne p densamma erhllit
en strre frstrkning och angripit, s hade det varit farligare, om
Adlercreutz hade begagnat troupperne frn denna sida, fr hela Armen,
n om 4:de Brigaden hade blifvit afslagen. I alla fall visar utgngen
att den mot Revolax anvnda styrkan var tillrcklig. Herr Holm hade
sledes bordt frlta Adlercreutz att han hruti handlade efter sitt,
och icke efter Herr Holms hufvud. Visserligen tror jag ocks att
Adlercreutz, utan allt bitrde af 4:de Brigaden, kunnat sl Ryssarne vid
Revolax; men 4:de Brigaden hade icke sett ngon fiende sedan retraiten
frn Toivola den 15 Mars; deremot hade de andre 3:ne Brigaderne slagits
den 16 April vid Kalajocki och den 18 vid Sikajocki. Herr Holm har
dessutom sjelf berttat att enr Brigaden hgt yttrat sitt missnje
fver att ej hafva ftt slss, samt fven yppat deras brinnande lust att
mta sig med Ryssarne, s hade det varit hrdt hindra Brigaden frtjena
den Lager, hvilken den nu frvrfvade.

Men att General en Chef Grefve Klingsporr derfre blef Fltmarskalk,
Adlercreutz General-Major (hvilket likvl skedde fr Sikajocki-affairen)
och Grefve Cronstedt Riddare af Svrds-Ordens Stora Kors, utan att Herr
Holm fr sitt syna vittnesml och sin rdighet icke en gng fick en
Cardinals-hatt, var bra hrdsmlt.

Herr Holms resonnement p 28 sidan r af s lg beskaffenhet, att det
icke frn ngot Svenskt Boktryckeri bordt utg. Han gr Finska
General-Beflet, Fltmarskalk Grefve Klingsporr, General-Adjutant
Adlercreutz, icke till mindre n Fderneslands frrdare. Mnner som
intill sin dd likvl tnjto Konungens och Nationens aktning samt
vlvilja, som hedrades med deras frnmsta utmrkelser, hvars handlingar
voro gillade af bde Konung och Folk; men f. d. tjenstfrrttande
Regements-Presten Holm berfvar dem nu lnen fr hela lefnadens mdor --
NB utan andra bevis mot dem, n Herr Holms fantasier om motiverna till
deras handlingsstt. Och detta fr ga rum i vrt Fdernesland utan
ansvar infr Lag?

Herr Holm r visserligen en s lumpen Frfattare och dess arbete s utan
all frtjenst, att han icke r vrd en rlig mans afseende. Men
slagdngan, om den utan tillrttavisning finge fortlefva, faller i
hnderne p en kommande generation, som icke kan frestlla sig Rikets
frlgenhet och detresse under perioden af ren 1808 och 1809, och d
skall slagdngan frvilla vra son-sners sners omdmen och vcka deras
frakt fr Fdrens minnen -- och detta tror jag hvarken vi, eller de
mn, som af Herr Holm angripas, frtjena.

_Men vrt General-Befl_ (Fltmarskalken Grefve Klingsporr,
General-Adjutant Adlercreutz) _syntes icke hafva ngon bjelse att
tertaga Finland, hvilket vid denna tidpunct hade varit ltt och hvilket
s tydligt bevisas af Sandels frhllande._ Dessa ro Frfattarens lika
mrkvrdiga, som nedriga, eller mhnda blott ofrstndiga ord.

Att icke hafva hg tertaga Fderneslandet d det ltt kunat ske, kan ej
kallas annat n _frrderi_ och r icke eller annat.

Kastom derfre gat p kartan. Sandels har nda till Kuopio och
Vehmasmcki, blott en enda vg att betcka. Honom kan tertget sledes
icke afskras, s lnge den strre Armen icke r slagen och alldeles
tillbakakastad. Sandels hade i denna Arme alltid en stdjepunct. Hans
styrka utgjorde omkring 2,000 man. Han framtrngde i den mohn han insg
mjlighet att fda sin corps. Der ett fiendtligt frrd eller magazin
fanns, dit framtrngde han. Ingen kan med strre gldje n jag erknna
Hans Exellence Fltmarskalken m. m. Grefve Sandels frtjenster ssom
Beflhafvare; men fven han kunde icke gra omjligheter, hvarfre han
ocks af den dle Frfattaren i sinom tid, fr uppbra andelen af tadlet
-- beskyllning fr falsk Rapport.

Voro nu omstndigheterna lika fr Fltmarskalken Grefve Klingsporrs
Arm-Corps?

Visserligen hade han med all ltthet kunnat rycka fram fr Ryssarnes
Militairestyrka i norra delen af sterbotten, Hans corps utgjorde
omkring 7,000 man stridbare; men hade han alla frndenheter fr denna
hr? kunde han med de utsvultne och utkrde Artilleri- och
Tross-hstarne framskaffa Artilleriet och Ammunition, gde han
transportmedel att framskaffa ndig subsistance i fall sdant icke
funnits i de blifvande qvarteren som vid Finska Armens och Ryssarnes
frammarsch i det hufvudsakligaste var medtagen och som Ryssarne troligen
skulle ytterligare frstrt d de funnit att deras eget vl derp
berodde.

Ehuru frn 1:sta, 2:dra och 3:dje Brigaderne intill denna tid inga
ndrop hade hrts fver bristande fda under tget, s hade sdant
likvl s ltt kunnat hnda, i synnerhet om bristen blifvit alltfr stor
och sedan den otliga tjenstfrrttande Presten hade blifvit ett bihang
till denna Arme-Corps.

Redan i Gamla Karleby skulle Grefve Klingsporr ndgats dela p sin
styrka om han icke velat lpa fram ssom en tjenstfrrttande Prest.

Ju lngre fram Grefve Klingsporr med sin hr hade trngt, ju mer hade
han ndgats dela den, i mohn som communicationsvgarne blifva flera.

I Wasa, bo och vid Hangudd stodo strre och mindre Ryska Corpser utom
den Grefve Klingsporr hade emot sig p sjelfva stridsbanan. -- Grefve
Klingsporr skulle sledes aflgsnat sig ifrn sina med skerhet
prknade och frberedde tillgngar, medan fienden nrmade sig till sina
egna och de frstrkningar han vntade som sedermera intrffade.

Den 25:te April erhll Fltmarskalken underrttelse att Amiral Cronstedt
p Sveaborg hade capitulerat och att Fstningen den 3 Maj skulle t
fienden fverlemnas, i fall icke ett bestmdt antal Linie-Skepp ssom
frstrkning innan den tiden voro i hamnen inlupna. Isarne voro nnu
denna tiden fasta som berg och med sundt frnuft kunde hvar man, utom
Herr Holm, frutse att Fstningen skulle g fver.

Hrigenom blef Ryssarnes belgrings-corps emot Sveaborg fr dem
disponibel, d deremot Grefve Klingsporr icke hade mer att vnta ngon
appui af denna Fstning eller dess Garnizon. Han skulle sledes
framryckt utan att i landet hafva gt en enda stdjepunct, i fall hans
hr lidit ngot nederlag, hvarigenom hela Armen, Grefve Sandels Corps
deri inbegripen, tvrt emot Konungens bestmda instruction, fventyrats.

I Maj mnad, som nu var fr hand, frestod fvergngen frn vinter till
sommar, som i Finland sker med mycken hastighet. Floderna svlla fver
sina brddar och vattnet rusar fram med stormens fart. I och med
detsamma tillfll ocks Ryssarne de stora frdelar, hvarom Frfattaren i
brjan af sin skrift gr s mycket vsende, nemligen de frdelaktiga
passen i det genomskurna Finland, der Frfattaren pstr att en liten
styrka lnge kan hindra och uppehlla fverlgsna fiender.

Kunde vl Grefve Klingsporr hr nu anses Ryssarne s fverlgsen att
dessa icke i de frdelaktiga passen skulle kunnat hindra och uppehlla
honom tills ndiga frstrkningar frn deras operationsbas kunnat utg?

Herr Holm pretenderar nu fven att Finska Armen under fiendens eld
skulle sl bryggor fver de framrusande vattnen som genomskra landet.
Huru skulle de dervid stupande ersttas? Jo, i hndelse Grefve
Klingsporr hade ftt begagna sig af alla Frfattarens om, s skulle det
gtt bra. T. ex. om Armen alltid ftt sina behofver och frstrkning
nr det behfdes, samt blifvit rtt anfrd, s skulle Armen, ssom f.
d. Konungen pstod bordt ske, krt Ryssarne ur Europa. Men d skulle
icke hndt hvad likvl nu intrffat och som Frfattaren sjelf berttar:
att Savolax Jgare vid Lapp-affairen ndgats qvida: voj-voj minum
Jalkanin. Frfattaren har fven velat vara en hnfrande mlare, men har
glmt att utan en riktig hllning ingen mlning duger. Men d
Frfattaren berttar frenmnde anecdot, minnes han icke hvad han hr
sagt.

P samma sida, sger han vidare: "_att vi nesligt fvergifvit landet_."
Det r en skamfull osanning. Hvar gng fienden nalkades, frsvarade vi
oss ssom mn gnar och anstr, men vi retirerade utan knot p vra
frmns ordres, vi lydde -- sdan r krigarens pligt.

Att Frfattaren i Kalajocki fick under islossningen uthvila och roa sig
efter alla sina utstndna fltmdor, klandrar han, men yttrar missnje
derfver att sdant icke fick ske i Uleborg, d Brigaden behfdes p
ett annat stlle. Frfattaren r en fver allt, och med allt,
missbelten man.

Men hvad blef nu slutligen ocks Fltmarskalken Grefve Sandels de? Jo,
att g tillbaka -- rik p ra, men utan nytta fr armen -- fr land och
rike.

Hvad hade vl den strre Finska hrens de blifvit, om den efter Herr
Holms frslag framrusat utan alla berkningar och frsigtighetsmtt?
troligen detsamma som Grefve Sandels, i fall dess tertg icke blifvit
afskuret; men huru mnga olyckor -- huru mycket lidande besparades icke
det olyckliga landet, genom instllandet af ett sdant tg? men hvad rr
sdant en tjenstfrrttande Regements-Prest? blott han fr klandra
General-Beflet.

Hade Sveaborg nnu varit Svenskt och man med skerhet kunnat rkna p en
frstrkning af 12  15,000 man reguliera troupper jemte ndiga gevr
och ammunition till Finska folkets vpning, d hade det varit
ofrltligt att lemna fienden rast eller ro -- d hade man kunnat lemna
ngot mer t hazarden. Men hela verlden, utom Herr Holm, visste att f.
d. Konungen ville leka krig, icke allvarsamt gra det, hvilket ock
fverallt r bevist, d under Finska Armens framtrngande till nrmare
Tammerfors, gjordes ngra landstigningar med 2  3,000 man, som icke
kunde framtrnga 3  4 mil i landet, icke ens f fast fot der.

Herr Holm citerar det Spanska Guerillakriget ssom brckande Napoleons
lycka; m han kasta gonen p de 9,000 Polska och Lithauiska Bnder som
af ett enda Ryskt Regemente sprngdes.

Presten Holm tror icke att stridernas utgng beror af Frsynens
skickelse, men han tror att med platta predikningar kunna sl fiendtliga
hrar och erfra lnder.

Ett enda tillflle lrer gifvits, d Finska Flttget troligen kunnat f
en annan vndning n det nu tog: det var d frsta och andra Brigaderne
i Tavastehus hade sammantrffat.

Till Generalen m. m. Friherre af Klerkers ra och af tacksamhet mot
denne tappre Gubbes minne, m mig tilltas att hr anfra en anecdot,
som af en aktningsvrd man nyligen blifvit mig meddelad, hvilken
verkligen gde tillflle vara tillstdes d General Klingsporr anlnde
till Tavastehus och af Generalen Baron Klerker mottog Beflet, samt att
hra deras frsta samtal.

Innan Grefve Klingsporr anlnde, hade redan General af Klerker vidtagit
alla ndiga anstalter att fljande dagen angripa den fiendtliga styrka,
som hade frfljt oss p vgen t Tavastehus, till och med var ett
betydligt antal hstar och sldar upptagne fr att dermed i hndelse af
en lycklig utgng, framkasta 2  3 Batailloner p vgen till Helsingfors
och slunda afskra fiendens tillflyckt och frening med
Belgrings-Corpsen i Sveaborg.

I och omkring Tavastehus var vr styrka fullt ut lika, om icke strre n
fiendens. Hr skulle troligen Finska krigarens frmga utvecklat all sin
kraft. Det hade gllt hr allt hvad som var oss heligt, ra, maka och
barn. Den moraliska kraften var hr fulkomligt p vr sida.

Hade det lyckats General Klerker att sprnga fiendtliga Corpsen mot
Tavastehus, som icke synes alldeles otroligt, s hade Sveaborg varit
rddadt; en del af dess Garnizon kunnat understdja oss; den Corps som
hade framtrngt p vgen t Hangudd hade fallit i vra hnder utan
svrdsslag, och om ifrn Ryssarnes operationsbas, icke genast nya
krafter kunnat framtrnga, hade deras anfall fr det ret tminstone
echouerat. Men ter r jag en stor Fltherre med mina om, hvarfre jag
tergr till tystnaden.

Emedlertid skall General Klerker hafva erbjudit sig att med sitt
70-riga gra hufvud ansvara fr sakens utgng, men hvar Grefve
Klingsporr skall svarat: Min instruction r bestmd, "Ordres skola
genast utfrdas om Armens marsch i morgon." Hrvid skall tjenstgrande
General-Adjutanten Grefve Lfvenhjelm, som var nrvarande, tilltit sig
flera inkast, men d Grefve Klingsporr pmint honom om Lewenhaupts de
frfll all vidare discussion derom.

Frfattarens raisonnement p 29 sidan r det plattaste man kan lsa.

Han sger t. ex. "_Och utan att veta hvad man flydde fr._" Finska
Armen marcherade alltid med fullstndig ordning; den lydde vid alla
tillfllen ordres; den frsvarade sig nr fienden angrep.

Kallas det att fly? frstr denne frfattare hvad han sger?

"_Men man hade en gng fattat fresats att retirera, och det retirerades
med eller utan skl._"

M man lsa den instruction Konungen hade utfrdat fr General-Beflet i
Finland och dma om General-Beflet fattat fresatsen eller lydde
freskriften. Men hvad frgar bedrifternas syna vittne efter Konungens
freskrift, han lyder ej en gng Evangelii, ty d hade han icke skrifvit
som han gjort.

Finska Armen fortsatte sin marche utan att angripas, utan att
frfljas. Det r sant, den gick sledes fr att uppn, hvad man kallar
en operationsbas, eller en sdan punct, der den icke af en fverlgsen
fiende mer kunde tourneras eller afskras frn Fderneslandet. Detta
kallar den djupsinnige Frfattaren flykt. Hvem rr vl fre, att man vid
Frfattarens bildning lemnat en sdan lucka i hans vetande, att han icke
frmtt uppfatta sdana saker? Likvl tilltror han sig kunna skrifva en
Krigs-historia, att bedma Generalerna lika vl som Soldaten. Ocks har
han riktigt gtt p i ullstrumporna och bedmt allt huller om buller.

Hr upprepar han ter de vackra fraserna: om de mnga utvgar landet
erbd till frsvar, frmodligen ter de frdelaktiga passen -- de
obevpnade tappra bnderne. Han riktigt sker nta sitt eget ofrstnd
p lsaren.

"_Och hvarfre fretogs icke nu genast frsket att tertaga landet?_"

Emedan man icke ville blottstlla Armen, utan all frut synbar nytta,
att frlora hvad den genom s anstrngda marscher och mdor ndteligen
hade upphunnit.

P slutet af 29:de och 30:de sid. yttras:

"_Hrvid kan jag icke undg att gra den anmrkningen, grundad p _alla_
Officerares af stora Armen enstmmiga yttrande: att drabbningen vid
Sikajocki ingalunda fretogs med vrt General-Befls vilja och afsigt._"

Hr kan min vedervilja mot alla smdelser icke lngre terhlla rtta
benmningen  Frfattarens yttrande, neml. att detta var en gta Holmisk
__Lgn__. Frfattaren behagade, s vida benmningen icke skall vinna
vitsord eller laga kraft, uppge vid hvilket tillflle han kunnat inhemta
"_alla_" Officerares af stora Armen enstmmiga yttrande i detta mne.

Att hvarken jag eller ngon annan af mina nrmare bekanta hrt af en
sdan frga, kan jag med godt samvete frskra. Och icke har ngon af
den strre Armens Officerare, som NB. knde frhllandet, mjligen
kunnat ge ett sdant intyg, som Herr Holm uppger, om ej fr att drifva
litet spektakel med _Bedrifternas syna Vittne_.

Hvad General-Beflets afsigt, i afseende p Sikajocki-affairen, var, r
temligen klart, att den lg utom deras berkning, nemligen: att Ryssarne
skulle till sin ofrd komma kande med 3  4 Batailloner fr att
upphinna oss. Men deremot, hvad viljan betrffar, skall fljande korta
relation om affairen dagalgga, att den frn brjan var bestmd att
afsl Ryssarnes anfall.

Den 16 April, sedan Grefve Lfvenhjelm blifvit fngen, kallades
Brigad-Chefen, fverste Adlercreutz, af Excellensen Grefve Klingsporr
att emottaga General-Adjutants-befattningen fr Armen. Han framstllde
genast fr H. E. Grefve Klingsporr, att Armen redan vore s
concentrerad, med Savolax-Brigaden deri inbegripen, och att Armen redan
upphunnit den stndpunct, att ej mer kunna afskras frn Sverige; att
Armen behfde hvila och en reorganisation, efter den vldsamma
marschen, samt att nu ocks vore tid p att frsvara Armens krigsra.

H. E. Grefve Klingsporr gillade och godknde dessa sigter, samt
fverlt till Adlercreutz att bevaka och utfra de militaira affairerne
vid Armen, naturligtvis under Excellensens tillsyn och med hans bifall,
hvilket Adlercreutz aldrig underlt att inhemta.

Den 17 hvilade Armen fver i Brahestad. 2:dra Brigaden (hvarvid jag var
anstlld som Adjutant) i Salo, med Brigadens Hgqvarter i Salo
Prestgrd. fverste Dbeln hade efter Adlercreutz mottagit Beflet fver
denna Brigad, som nu utgjorde frposterna.

Kl. 3 eft. m. inkom rapport, att en betydlig fiendtlig Cavalleri-styrka
syntes p isen, stllande sin direction mot Salo strand. Brigad-Chefen
beordrade mig att genast utrycka med en Sqvadron Nylands Dragoner och
Infanteri-Piquetten, fr att observera fiendens fretag och hindra honom
g i land. S snart jag kom ned p isen, fant jag likvl den stora
fiendtliga styrkan endast best af en Sqvadron Husarer och omkring 50
Cossacker. Fiendens hela ndaml syntes vara att utforska om Svenska
Armen lg stilla. S snart jag avancerade, drog fienden sig tillbaka.
Emedlertid uppehllt han mig till lngt inp aftonen, d han drog sig
tillbaka t Pyhjocki.

Den 18 i dagbrckningen uppbrt Armen fr att g till Sikajocki; 2:dra
Brigaden utgjorde Arrier-Garde.

Ankomne till de frmste grdarna i nrheten af Sikajocki, der Fltvakten
skulle utsttas, och medan jag nnu var sysselsatt att utstlla
vedett-kedjan, visade sig frst ett parti Cossacker och strax derefter
Infanteri, d skottvexlingen brjade; med Fltvakten drefs Ryssarne
genast tillbaka ur en liten skog, som omgaf grden, der Fltvakten var
placerad.

En half timme sedan jag hade insndt Rapport om Ryssarnes annalkande och
frtrouppens ankomst, anlnde General-Adjutanten sjelf till stllet, och
nu syntes p fltet en strre fiendtlig Colonne anrycka med forcerad
marsch. Jag beordrades, att med Fltvakten uppehlla fiendens
framryckande genom skogen, s lnge som mjligt.

Emedlertid hade Brigad-Chefen ltit formera Brigaden p en hjd tvert
fver vgen. 2:ne 6-pund. kanoner placerades venster om den, midt fr en
strre ppning i skogen, der vgen frn fienden framkom. 2:ne strre hus
voro nra vra kanoner som tjenade till ett godt skydd fr den egentliga
kanonbetckningen. Brigadens flyglar stddes p bgge sidor mot en
ganska tt skog. Fltvakten uppryckte p Brigadens bda flyglar. Frst
hr blef affairen allvarsam. Fienden syntes tskilliga gnger mna
angripa med blanka vapen, men hvilket icke ville lyckas, d Bjrneborgs
Regemente alltid visade sig frdigt att mta honom p halfva vgen.
Sedan affairen slunda fortfarit flere timmar, fick Brigaden ordres att
vid Sikajocki genombryta 1:sta Brigaden fr att hemta ngon hvila och
fda, sedan den hade marscherat 2 mil och slagits flere timmar, hvilket
slunda icke var ovlkommet.

Nu striddes  mse sidor om n, mest med Artilleri. Mot aftonen hade
fienden tournerat begge vra flyglar. I det Krigsrd som nu hlls, voro
de fleste rsterne fr en snar retraite sedan man var fverflyglad; men
Adlercreutz frklarade, att han ansg fienden s hafva frsvagat sin
centre, att den troligen icke skulle kunna motst ett hurtigt anfall,
hvarfre han ock genast befallte attaque, som utfrdes af 1:sta
Brigaden, hvarvid numera General-Lieutenanten Grefve Bjrnstjerna och
2:dra Brigad-Adjutanten Carl Ramsay, ssom den dagen tjenstgrande hos
Adlercreutz, srdeles skall hafva utmrkt sig. Utgngen af denna attaque
finnes i officiela rapporten derom detaillerad.

Dmme nu lsaren sjelf, af denna obestridligt sanna berttelse om
affairens gng, huruvida ngon, och aldraminst bedrifternas syna
vittne, som dervid alldeles icke luktade p rken, med skl kan pst:
"_Att drabbningen vid Sikajocki ingalunda fretogs med vrt
General-Befls vilja._"

Men fljom den dle Frfattaren vidare, der han yttrar:

"_Och vi, efter vanligheten, erhllo befallning att draga oss
tillbaka._"

_Vi_ voro alldeles icke med hr. Kanske att presterskapet hade erhllit
ordres draga sig undan, men att Armen icke erhll sdane ordres, synes
af frestende relation.

"_Hindrades sdant af vr stora tross, som var frnspnd och omjligt nu
i hast kunde fs undan._"

Huru Frfattaren, som hrde till Savolax-Brigaden och lg bort kring
Tomme, kunde hafva ngon slarfva med p den s kallade stora Armens
tross, efter han kallar den vr, r verkligen frundransvrdt. Men till
Frfattarens framtida efterrttelse fr jag meddela, att d affairen
flyttades till Sikajocki, eller d 2:dra Brigaden genombrt den 1:sta,
var redan trossen ett godt stycke p vgen till Karinkanda och sledes
icke i vgen fr trouppens rrelse. Vl var bde Excellensen Grefve
Klingsporrs Hgqvarter och trossen blottstllde fr ett anfall af
fiendens Cavalleri och Jgare, som p isen hade kringgtt Armens hgra
flygel; men hvilket hurtigt afslogs af hgqvarters-vakten och
tross-betckningen.

Jag br hgt frklara, att Fltmarskalken m. m. Grefve Klingsporr var en
vrd Beflhafvare fr Finska Armen. Hans lder och sledes mindre
vigueur, hindrade honom vl att sjelf fra troupperna i elden, som hr
alldeles icke var af nden; men han var af hjerta och sjl Konung och
Fdernesland tillgifven. Han bar bekymren fr Armens ra liksom fr
dess oumbrliga behofver med all mjlig drift och omtanka, hans
frtroende fr den activa General-Adjutanten fr Armen, hans
consequence i beslut, hans vrdiga representation vid sammantrffande
med fiendtliga Generaler, hans lnga erfarenhet samt djupa
och genomtrngande frstnd gjorde honom till en vrdig
General-Beflhafvare, utan att likvl kunna vinna nd infr Bragdernas
syna Vittne.

P 36 sidan yttrar Frfattaren: "_Men Sandels var en rlig och plitlig
Beflhafvare, och alla de af Fltmarskalken Grefve Klingsporr och dess
General-Adjutant Adlercreutz beropade hinder fvervunnos af en god
vilja._"

Dessa egenskaper saknades sledes hos Klingsporr och Adlercreutz?

P 37 sidan: "_ngot strre bevis emot Grefve Klingsporr behfves inte
-- -- Efterverlden m dma om han icke frtjente den stmpel Finska
Armen gaf honom och som jag i det fregende uttalat._"

Hr afbrdar Frfattaren rgan p sin lga skamlshet. Han vgar hr
fra ordet i Finska Armens namn. Utom 4:de Brigaden var Holm en oknd
person, som smg fram i mrkret. _Jag_ hoppas framtiden m bedma honom
som den lge belackaren frtjenar.

Jag kan icke tillta mig tro, att inom 4:de Brigaden en s dlig esprit
gt rotfste som Herr Holm vill lta pskina. Det r vl mjligt, att
ngon af de yngsta gossarne, som, lika med Herr Holm, ansett sina
bragder mindre tillrckligt af Grefve Klingsporr belnte, yttrat ngot
missnje; men inom Finska Armen hrde jag aldrig ngot klander emot
Fltmarskalken, hvilket lika mycket hade trffat General Adlercreutz,
och det med all rttvisa, emedan Fltmarskalken, i hvad det militaira
angick, mycket anfrtrodde sig till honom. Jag hade likvl mnga vnner
och relationer i Finska Armen och var dagligen i berring med alla
corpser, fr att ett sdant missnje eller klander skulle kunnat
undfalla mig. Jag r ocks frvissad, att mina gamla Vapenbrder
ingalunda gilla Herr Holms frfarande att i offentligt tryck s nedrigt
angripa Fltmarskalken Grefve Klingsporr och General Adlercreutz.

Fr inbrottstjufven kan man vrna sig med starka ls och bommar, men
emot reskndaren efter dden kan endast nationens frakt freda.

P Samma sida fortfar Herr Holm vidare:

"_Trffande och sant yttras i en r 1809 frfattad visa:_"

   _Man gick nr man borde st stilla,_
   _Man stannade nr man bordt g;_
   _Man segrade alltid -- men illa,_
   _Ty baklnges gick det nd._

I afseende  innehllet af frsta raden, borde man vnda sin bitterhet
mot den instruction Konungen under den 4 Februari 1808 ltit utfrda fr
General-Beflet i Finland, icke emot detta General-Befl.

Angende innehllet af andra raden, s har jag redan derom yttrat mina
tankar, att Armen icke bordt framrycka i landet utan att deraf kunna
vnta ngon frut synbar nytta, men vl blottstlla den fr en pskyndad
upplsning.

Snillets utflykt, i innehllet af de bda sista raderna, br ej sra
ngon, och r ju dessutom en ptaglig sanning, som sjelfva Herr Holm
icke kunnat bestrida, hvilket han eljest s gerna gr.

Men hvarfre segrade Finska Armen s illa?

Emedan den med hvarje seger frsvagades utan att erhlla ngon
frstrkning, och att till krigets utfrande ingenting var frberedt;
emedan gevr icke kunde erhllas fr att bevpna Finska folket, hvarfre
ocks Fltmarskalken Grefve Klingsporr icke kunde begagna sig af det
tappra folkets erbjudande att deltaga i landets frsvar och
tererfring; hvarfre Fltmarskalken af den kortsynte Frfattaren s
grymt angripes och nedsmutsas, _ssom icke gande allvar med landets
tertagande_. Sverige gde icke en gng tillrckligt gevr fr eget
Landtvrn, n mindre fr att fversnda till Finland.

P 57 sidan beskylles ter General-Beflet fr osann rapport.

Frhllandet var likvl sdant, att frsta Brigaden verkligen tergick,
ej till Sarvikka, utan till Kuhalampi, der Brigad-Hgqvarteret utsattes,
men frstrkningen under Major Tujulins Befl frlades till Sarvikka och
sledes var rapporten riktig. Frfattaren har derfre hr nnu ran af
ett ytterligare misstag och oriktig beskyllning emot General-Beflet.

Hans yttrande om det ortta af General-Beflet, som hade utsatt Sarvikka
till posteringsstation, bevisar Frfattarens obekantskap med en
Posterings-Chefs liggande att sjelf recognoscera sin local, och att
derom rapportera till hgsta Beflhafvaren. Dessutom voro de vgar, som
tournerade Sarvikka, endast gngstigar. Infanteri kan trnga genom
skogar och moras och behfva sledes icke en gng gngstigar, ocks
erhll Major Tujulin en allvarsam frestllning fr sitt tertg till
Kuhalampi.

P 58 sidan yttras: "_der bde Befl och Soldater_ (vid Savolax
Regemente) _hade den relystnaden att alltid vilja anses fr ett af de
tappraste Regementer vid Finska Hren_."

Att denna epidemie verkligen starkt graserade inom 4:de Brigaden, s ser
det tminstone ut p Frfattarens alla framstllningar, men i synnerhet
hos Brigadens _syna vittne_. Eljest gde jag flera bekanta och vnner
vid 4:de Brigaden, hgaktade och vrderade fr deras frtjenster och
verkliga tapperhet, som ingalunda bestod i feta ord. Men dessa mrktes
aldrig hafva varit af epidemien angripne.

P samma sida yttras vidare: "_S snart Grefve Cronstedt tervndt,
fverenskom Officers-corpsen fre afmarschen frn stllet med handslag:
att vid Sarvikka ovilkorligen st till sista man, hvilken befallning de
n kunde erhlla om tertg._" I sanning en vacker krigstukt och lydnad!

Det r d besynnerligt, att de icke st der vid Sarvikka nnu? men
handslag betyda icke alltid mycket.

Vid Lappo-affairen omtalas en C. M. v. Fieandt, som utan ordres -- ja
utan tillstnd, skall hafva med sin Pluton bortgtt ur reserven fr att
gra underverk, som i alla fall blifvit en fljd af hufvudstridens
utgng. -- Om man nu skulle tillta sig tro allt detta, s var i sanning
disciplinen och krigslydnaden i rtt bedrfligt skick vid denna Brigad.

I frigt, men med undantag af Frfattarens radoterie om manvern och den
falska rapporten, r hans berttelse om Lappo-affairen den nrmast med
sanningen fverensstmmande af alla hans berttelser. -- Men i manvern
ville Herr Holm att Adlercreutz skulle beg samma fel som Ryssarne vid
Sikajocki, och blottstlla sig fr samma fljd.

Men hvad som skulle frmtt General Adlercreutz att fven om denna
affaire afgifva en falsk rapport, ssom Frfattaren lter pskina eller
tminstone stter i frga, r svrt att begripa.

Att en anfrare under striden, som nnu vger oafgjord, skulle bortsnda
en half Brigad, fr njet att f skrifva en osanning, derom lrer
Frfattaren knappt kunna fvertyga de enfaldigaste.

Deremot afviker Frfattarens berttelse i allt fr mnga delar, om
affairen vid Alavo, frn rtta frhllandet.

Dertill r ocks en naturlig orsak, ty stridsfltet var hr af
beskaffenhet, att icke kunna fverskdas af _gonvittnet_, annorlunda,
n inom skotthll.

Och jag, som i denna affaire var tmmeligen mycket anvnd p alla
stllen, men kunde icke ngonstdes upptcka denne fr sin ofrsynthet
utmrkte man, hvarken hos Grefve Cronstedt, d han blef blesserad, eller
under det han af Archiatern af Bjerkn frbandts p stridsfltet, icke
heller hos fverste-Lieutenanten Lode eller hos Major Tavast, sedan de
hade blifvit blesserade. Trossen, hvilken jag icke hade tillfllen
beska, lrer hr, liksom vid de flesta tillfllen, varit den vrde
Frfattarens tillhll, i fall han ens var med vid Alavo.

Vgen mellan Sarvikka och Alavo gr genom en hg och vacker skogstrakt.
Den 16 Augusti, d Troupperne concentrerades fr att fljande dagen
angripa fienden, intrffade mot aftonen skvder med strtregn.
Troupperne bivuakerade om natten, som var mrk, uti frenmnde skog.

Kl. emellan 11 och 12 om natten hrdes en skottvexling och jag afsndes
fr att inhmta underrttelse om anledningen dertill. Min ridt igenom
bivuakerne lngs vgen, der manskapet plundrade och rengjorde gevren
samt torkade sina klder vid eldarne under de hga trden, utgjorde en
s skn anblick, att den hade frtjent en skicklig mlares pensel.
Skottvexlingen var franledd af en fiendtlig recognoscering p vra
frposter, hvilken tervnde genast utan att ska repoussera dem.

Den 17 Augusti om morgonen i dagbrckningen sattes Troupperna i rrelse,
icke ssom Herr Holm uppger: "_omkring kl. 12 p dagen_." Det var icke
frenligt med General Adlercreutz's lynne att sla med hvad han hade
beslutit och sledes skulle ske; men innan han fretog ngot, betnkte
han sig allvarsamt.

Morgonen var klar, vacker och lugn ifrn dagningen, och kunde sledes
icke _uppklarna_, ssom Frfattaren anfr. Kl. omkring 6 sttte vr
Jgarkedja p fiendtliga vedetterna, icke ssom Herr Holm uppger, _kl. 
till 2 eft. m._ Om mitt minne icke bedrar mig, anfrde nu mera
fverste-Lieutenanten G. Brunow vr Jgarkedja och med hans vanliga
continence repousserade fiendtliga fltvakterne nda tills han af
fiendtliga Artilleri-elden mttes.

Jag ndgas erknna att jag icke under kriget frde ngra anteckningar,
emedan jag dertill hade fga tid, men tilldragelserna st nnu s
lifligt fr mitt minne, s jag vgar tro, att jag skall gra f misstag,
i hvad jag tillter mig anfra. Jag kunde d omjligt frestlla mig,
att 28 r derefter ndgas upptrda p publicitetens stridsbana, att
frsvara mina hgaktade Frmns och Anfrares rliga namn och rykten mot
en s kallad Religionens tjenare.

Ibland Herr Holms domslut och strre misstag rrande Alavo-affairen r:
att en Bataillon af Savolax Regemente, under fverste-Lieutenant Lodes
Befl, p hgra flygeln, skulle afgjort stridens lyckliga utgng, r,
allt fr lindrigt sagt, en osanning.

Ryssarnes frsta stllning var framfr kyrkan, med Artilleriet p den
ngot upphjda kyrkogrden. Hgra flygeln, stdd emot ett djupt krr,
den vnstra mot en liten sj nedom kyrkan; i denna stllning fortsattes
striden ganska lnge, hvarunder Grefve Cronstedt blesserades; men utan
ngon fr oss synbar orsak, gjorde Ryssarne hastigt en frontfrndring
t hger, betckte emot vrt Artilleri, genom ngra sm hjder och
brytningar p fltet samt en skogsdunge. Frmodligen skedde denna
rrelse p underrttelsen om Brigaden Gripenbergs anryckande p vgen
frn Tijs i ryggen p Ryska stllningen.

Ryssarnes andra stllning stdde sin hgra flygel inp stranden af
frenmnde sj med centern och Artilleriet i Hrkelby och vnstra
flygeln mot skogen spckad af Jgare.

Det var ifrn denna stllning Ryssarne repousserade Carelska Jgarnes
anfall, hvilka understddes af fverste-Lieutenanten Lodes Bataillon,
som med bajonetten terdref Ryssarne, hvilka redan hade framtrngt
halfvgs till kyrkan. Hr voro Ryssarne ingalunda betckte af ngon tt
skog, som Frfattaren uppger, men Lodes Bataillon blef under detta
anfall blottstlld fr fiendtliga carteche-elden frn Hrkelby,
hvarigenom hans frlust blef s betydlig. Af en Bataillon
sterbottningar under fverste-Lieutenanten von Otters Befl,
understddes Savolax Infanteri-Bataillon, icke af Tavastehus Regemente,
under Wetterhoffs Befl, ssom Herr Holm behagar att bertta.

Deremot var det bo Lns ltta Bataillon, under fverste-Lieutenanten
Reutercronas Befl, som hade rnsat skogen, p Ryssarnes vnstra flygel
och kringgtt densamma. Det var d denna Bataillon brt ur skogen i
fiendens rygg, som Ryssarne i fullt sprng drogo sig ngra 100:de alnar
tillbaka, men gjorde ter stnd vid ndan af sltten.

I fall det ngonsin vore tilltit anvnda en nskan i en beskrifning:
ack, att vi hade hr haft en vl beriden Esqvadron! hvarje Cavallerist
frstr denna nskan.

Svenska centren intog Hrkelby, der vrt Artilleri nu afbrstade; hgra
flygeln upptog sltten mellan Byn och skogen samt bolns ltta
Bataillon fortsatte att forcera Ryssarnes vnstra flygel, hvarfre de
ocks efter en timmas strid i sin sista stllning brdstrtadt antrdde
sitt tertg p vgen t Wirdojs.

Det var sledes det ihrdiga anfallet p vnstra flygeln af bolns
ltta Bataillon som afgjorde stridens lyckliga utgng, men ingalunda det
p hgra; hvilken flygel fr Sjn icke kunde kringgs, icke heller med
frdel angripas i fronten, emedan den var mycket gynnad af localen.

Herr Holm torde nu af denna framstllning finna, att det fr ett syna
vittne icke duger st vid trossen, der man knappt hr skotten, och
skrifva detailler om frloppet af en strid, efter personers berttelser,
som omjligt kunnat vara i tillflle fverskda hela stridens gng,
emedan hvar och en af de dugliga ro sysselsatte med egna ligganden och
de odugliga alltid se illa.

Endast Beflhafvaren, hvars pligt r att flja det hela med sin
uppmrksamhet, och hans Adjutanter, om de icke taga misste p Savolax
Jgare och Ryssar, ssom Herr Holm vid Lappo-affairen lter s serdeles
qvickt frmoda, ro fven de i tillflle att ngot nr kunna gra reda
fr det helas gng.

Emedlertid r vl Herr Holm det frsta exempel i verlden p en
tjenstfrrttande Regements-Prest, som tilltrott sig frmgan och
rttigheten att bedma bde hgre och lgre krigares mer eller mindre
frtjenster vid hvarje tillflle -- ja bttre n den erknde och erfarne
Beflhafvaren. O, Holmiska egenkrlek! du r i sanning lika stor som
ofrsynt.

P sidan 61 sger Herr Holm: "_Fiendens styrka vid Alavo var,
inberknadt Rytteri_ etc." Vid Alavo syntes icke en enda fiendtelig
Cavallerist, Ryttare eller Cossack.

Att fverste Palmfeldt endast skall frfljt Ryssarne  mil frn Alavo,
r osanning, ty han frfljde dem nda till Wirdojs hvilket Herr Holm
fven sjelf lngre fram berttar; men som jag frut sagt, har denne
Frfattare ingen reda p sig.

Jag br ocks fsta Lsarens uppmrksamhet p inconcequencen af Hr Holms
yttranden och omdmen om Grefve Cronstedt i S:t Michel, vid Lppvirta
och Toivola, samt efter Grefvens nu erhllne blessure vid Alavo och hans
aflgsnande frn Brigaden. -- Herr Holm har p det sednare stllet velat
gra bot fr sina synder och erknna sanningen, samt utfrdar derfre
ett sanningsfullt, rttvist och vackert Prestbevis fr den srade
Grefven.

Jag hade visserligen med min uppmrksamhet mnat flja denna slingrande
och lmska Frfattare till Finska Campagnens slut, men intet menskligt
tlamod kan dermed uthrda. Jag tror mig nu ocks redan hafva
tillrckligt dagalagdt halten och vrdet af Herr Holms anteckningar och
tillter mig endast en observation till, som fullkomligt skall
dagalgga denna Frfattarens nra frndskap med den vidt bekante
Mnchhausen.

fverallt yttrar Herr Holm sig, som om han varit nrvarande vid
tilldragelserne med Dunker och Malm, med Grefve Sandels och 4:de
Brigaden p samma gng. Lsaren behagar erinra sig, att han i brjan af
skriften uppger sig hafva varit syna vittne till alla Savolax-Brigadens
bragder. Till slut afger han en frtekning p dessa bragder, 42 till
antalet, hvaraf han bevisligen icke varit nrvarande vid hlften.

Mina anmrkningar och upplysningar skola visserligen icke komma
Frfattaren anonyma tillhanda: huruvida han vill och fr sig anser
nyttigt att begagna dem vid den nya blifvande upplagan, som han mnar
lta utg fver land och riken, beror p hans egen rdighet.

Men I, unge medborgare! lten edra omdmen icke frvillas af denna
smdefulla Frfattares anda. Hela hans skrift innehller knappt ngon
enda sida utan osanning eller misstag som liknar den -- utan oriktiga
grundsatser och falska omdmen.

Finska Armens s vl hgre och lgre Befl, som troupper, gjorde
visserligen inga underverk -- ingenting mer, n hvad hvar och en del af
Svenska Armen skulle gjort i samma omstndigheter. Den uppbjd hela sin
frmga att uppfylla krigarens pligter. Lten qvarlefvorne af denna
Arme sluta sin bana i den skna fvertygelsen, det I erknnen deras
redliga bemdanden, att uppfylla dessa svra pligter. Det r den enda
belning I kunnen gifva och vi f. dlare och strre mn skola derefter
bland Eder framst att belna Eder rttsinnighet. -- Hvad frtroenden
kunnen I vl fsta vid en Prests radoterier, som vgat framstlla den
frgan: _hvem hade kunnat klandra Finska hren om den frlorat modet,
ledsnat_, _och tervndt till sin hemvist_?




                                Tillgg.


Just som jag hade slutat frestende Anmrkningar och Upplysningar fver
Herr Holms vackra Historia om Finska kriget 1808 och 1809, ankommo
Tidningarne, och i det Fjerde Aftonbladet fr den 29:de Juni, under
Rubrik: De nyaste Utflykterna af Ultra Fanatismen, fr man lsa ett
utdrag af Samlaren, som i anledning af den recension Dagligt Allehanda
skall innehlla fver Herr Holms Anteckningar, uppmanar hvarje
Fderneslandets vn att lsa dem, hvarigenom Samlaren hoppas att hatet
n mera m upplga mot hvarje frrdare.

Deraf ser man smdelsens ltta framgng i vra dagar, och huru skadligt
det vore i historiskt hnseende, att Herr Holms Skrift utan
tillrttavisning finge g framtiden till mte.

D det slunda redan lyckats Herr Holm, genom Daglig Allehandas och
Samlarens bitrde, att uppfra Hans Excellence Fltmarskalken m. m.
Grefve Klingsporrs och Hans Excellence m. m. Grefve Adlercreutz's namn
p Svenska publicitetens chavott, ssom sitt fderneslands frrdare;
hvad kan man d icke vnta af framtiden? Mnne icke d hvarenda Svensk
skall bli Landsfrrdare? O tempora! O mores!

Tiden har ock sedermera utvecklat, huru mycket bttre allting gick fr
Finska Armen, sedan den frrdiske Klingsporr och dito Adlercreutz
aflgsnade sig derifrn. Sedan framkommo de rtta stor- och underverken:
Capitulationen i Kaliks, Frrdernas bortgifvande nda till Ume,
Armens modlshet, dess ledsnad, dess tervndande till sina hemvist,
som Frfattaren Holm pstr, icke br frundra ngon.

Mnne allt detta skulle hafva intrffat, om den frrdiske Klingsporr
och Adlercreutz nnu hade sttt i spetsen fr Finska hren? Hvad menen
I, gamle Vapenbrder, qvarlefvor af den Finska hren, som nnu lefva i
Sverige?

O mitt Fdernesland! Mtte Du alltid till Ditt frsvar finna endast
sdane Frrdare, som Klingsporr och Adlercreutz!

Frgfves m Frfattaren Holm uttmma all sin smdelse p de ddas mull;
man hoppas likvl att den icke skall finna rotfste i nationens
fvertygelse, utan mtas af hvarje rttsinnigs frakt och afsky; p ena
sidan fr sitt plumpa skryt, p andra fr sina frcka osanningar, lgn-
och smdefulla framstllningar mot nstan alla Armens hgre
Beflhafvare.




Noteringar:


Originalets stavning och interpunktion har bibehllits. Ett ftal
uppenbarliga fel har rttats som fljande (innan/efter):

   [s. 13]:
   ... frn Koupio fver sundet till Toifvola  mil, ...
   ... frn Kuopio fver sundet till Toivola  mil, ...

   [s. 14]:
   ... Koupio glmde hela fltvakten." ...
   ... Kuopio glmde hela fltvakten." ...

   [s. 26]:
   ... ngats dela p sin styrka om han icke ...
   ... ndgats dela p sin styrka om han icke ...

   [s. 27]:
   ... Kunde vl Grefve Klingsporrs hr nu anses ...
   ... Kunde vl Grefve Klingsporr hr nu anses ...

   [s. 34]:
   ... Prestgrd. fverste Dbeln hade efter Adlercreuts ...
   ... Prestgrd. fverste Dbeln hade efter Adlercreutz ...

   [s. 46]:
   ... vid Lppvirta och Tojvola, samt efter ...
   ... vid Lppvirta och Toivola, samt efter ...






End of the Project Gutenberg EBook of Anmrkningar och ndvndiga
Upplysningar vid Herr C. J. Holms Anteckningar fver Flttgen emot Ryssland ren 1808 och 1809, by Gustav Magnus Adlercreutz

*** END OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK ANMARKNINGAR OCH NONVANDIGA ***

***** This file should be named 53971-8.txt or 53971-8.zip *****
This and all associated files of various formats will be found in:
        http://www.gutenberg.org/5/3/9/7/53971/

Produced by Ronnie Sahlberg, Jens Sadowski, and the Online
Distributed Proofreading Team at http://www.pgdp.net. This
book was produced from scanned images of public domain
material from the Google Books project.

Updated editions will replace the previous one--the old editions will
be renamed.

Creating the works from print editions not protected by U.S. copyright
law means that no one owns a United States copyright in these works,
so the Foundation (and you!) can copy and distribute it in the United
States without permission and without paying copyright
royalties. Special rules, set forth in the General Terms of Use part
of this license, apply to copying and distributing Project
Gutenberg-tm electronic works to protect the PROJECT GUTENBERG-tm
concept and trademark. Project Gutenberg is a registered trademark,
and may not be used if you charge for the eBooks, unless you receive
specific permission. If you do not charge anything for copies of this
eBook, complying with the rules is very easy. You may use this eBook
for nearly any purpose such as creation of derivative works, reports,
performances and research. They may be modified and printed and given
away--you may do practically ANYTHING in the United States with eBooks
not protected by U.S. copyright law. Redistribution is subject to the
trademark license, especially commercial redistribution.

START: FULL LICENSE

THE FULL PROJECT GUTENBERG LICENSE
PLEASE READ THIS BEFORE YOU DISTRIBUTE OR USE THIS WORK

To protect the Project Gutenberg-tm mission of promoting the free
distribution of electronic works, by using or distributing this work
(or any other work associated in any way with the phrase "Project
Gutenberg"), you agree to comply with all the terms of the Full
Project Gutenberg-tm License available with this file or online at
www.gutenberg.org/license.

Section 1. General Terms of Use and Redistributing Project
Gutenberg-tm electronic works

1.A. By reading or using any part of this Project Gutenberg-tm
electronic work, you indicate that you have read, understand, agree to
and accept all the terms of this license and intellectual property
(trademark/copyright) agreement. If you do not agree to abide by all
the terms of this agreement, you must cease using and return or
destroy all copies of Project Gutenberg-tm electronic works in your
possession. If you paid a fee for obtaining a copy of or access to a
Project Gutenberg-tm electronic work and you do not agree to be bound
by the terms of this agreement, you may obtain a refund from the
person or entity to whom you paid the fee as set forth in paragraph
1.E.8.

1.B. "Project Gutenberg" is a registered trademark. It may only be
used on or associated in any way with an electronic work by people who
agree to be bound by the terms of this agreement. There are a few
things that you can do with most Project Gutenberg-tm electronic works
even without complying with the full terms of this agreement. See
paragraph 1.C below. There are a lot of things you can do with Project
Gutenberg-tm electronic works if you follow the terms of this
agreement and help preserve free future access to Project Gutenberg-tm
electronic works. See paragraph 1.E below.

1.C. The Project Gutenberg Literary Archive Foundation ("the
Foundation" or PGLAF), owns a compilation copyright in the collection
of Project Gutenberg-tm electronic works. Nearly all the individual
works in the collection are in the public domain in the United
States. If an individual work is unprotected by copyright law in the
United States and you are located in the United States, we do not
claim a right to prevent you from copying, distributing, performing,
displaying or creating derivative works based on the work as long as
all references to Project Gutenberg are removed. Of course, we hope
that you will support the Project Gutenberg-tm mission of promoting
free access to electronic works by freely sharing Project Gutenberg-tm
works in compliance with the terms of this agreement for keeping the
Project Gutenberg-tm name associated with the work. You can easily
comply with the terms of this agreement by keeping this work in the
same format with its attached full Project Gutenberg-tm License when
you share it without charge with others.

1.D. The copyright laws of the place where you are located also govern
what you can do with this work. Copyright laws in most countries are
in a constant state of change. If you are outside the United States,
check the laws of your country in addition to the terms of this
agreement before downloading, copying, displaying, performing,
distributing or creating derivative works based on this work or any
other Project Gutenberg-tm work. The Foundation makes no
representations concerning the copyright status of any work in any
country outside the United States.

1.E. Unless you have removed all references to Project Gutenberg:

1.E.1. The following sentence, with active links to, or other
immediate access to, the full Project Gutenberg-tm License must appear
prominently whenever any copy of a Project Gutenberg-tm work (any work
on which the phrase "Project Gutenberg" appears, or with which the
phrase "Project Gutenberg" is associated) is accessed, displayed,
performed, viewed, copied or distributed:

  This eBook is for the use of anyone anywhere in the United States and
  most other parts of the world at no cost and with almost no
  restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or re-use it
  under the terms of the Project Gutenberg License included with this
  eBook or online at www.gutenberg.org. If you are not located in the
  United States, you'll have to check the laws of the country where you
  are located before using this ebook.

1.E.2. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is
derived from texts not protected by U.S. copyright law (does not
contain a notice indicating that it is posted with permission of the
copyright holder), the work can be copied and distributed to anyone in
the United States without paying any fees or charges. If you are
redistributing or providing access to a work with the phrase "Project
Gutenberg" associated with or appearing on the work, you must comply
either with the requirements of paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 or
obtain permission for the use of the work and the Project Gutenberg-tm
trademark as set forth in paragraphs 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.3. If an individual Project Gutenberg-tm electronic work is posted
with the permission of the copyright holder, your use and distribution
must comply with both paragraphs 1.E.1 through 1.E.7 and any
additional terms imposed by the copyright holder. Additional terms
will be linked to the Project Gutenberg-tm License for all works
posted with the permission of the copyright holder found at the
beginning of this work.

1.E.4. Do not unlink or detach or remove the full Project Gutenberg-tm
License terms from this work, or any files containing a part of this
work or any other work associated with Project Gutenberg-tm.

1.E.5. Do not copy, display, perform, distribute or redistribute this
electronic work, or any part of this electronic work, without
prominently displaying the sentence set forth in paragraph 1.E.1 with
active links or immediate access to the full terms of the Project
Gutenberg-tm License.

1.E.6. You may convert to and distribute this work in any binary,
compressed, marked up, nonproprietary or proprietary form, including
any word processing or hypertext form. However, if you provide access
to or distribute copies of a Project Gutenberg-tm work in a format
other than "Plain Vanilla ASCII" or other format used in the official
version posted on the official Project Gutenberg-tm web site
(www.gutenberg.org), you must, at no additional cost, fee or expense
to the user, provide a copy, a means of exporting a copy, or a means
of obtaining a copy upon request, of the work in its original "Plain
Vanilla ASCII" or other form. Any alternate format must include the
full Project Gutenberg-tm License as specified in paragraph 1.E.1.

1.E.7. Do not charge a fee for access to, viewing, displaying,
performing, copying or distributing any Project Gutenberg-tm works
unless you comply with paragraph 1.E.8 or 1.E.9.

1.E.8. You may charge a reasonable fee for copies of or providing
access to or distributing Project Gutenberg-tm electronic works
provided that

* You pay a royalty fee of 20% of the gross profits you derive from
  the use of Project Gutenberg-tm works calculated using the method
  you already use to calculate your applicable taxes. The fee is owed
  to the owner of the Project Gutenberg-tm trademark, but he has
  agreed to donate royalties under this paragraph to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation. Royalty payments must be paid
  within 60 days following each date on which you prepare (or are
  legally required to prepare) your periodic tax returns. Royalty
  payments should be clearly marked as such and sent to the Project
  Gutenberg Literary Archive Foundation at the address specified in
  Section 4, "Information about donations to the Project Gutenberg
  Literary Archive Foundation."

* You provide a full refund of any money paid by a user who notifies
  you in writing (or by e-mail) within 30 days of receipt that s/he
  does not agree to the terms of the full Project Gutenberg-tm
  License. You must require such a user to return or destroy all
  copies of the works possessed in a physical medium and discontinue
  all use of and all access to other copies of Project Gutenberg-tm
  works.

* You provide, in accordance with paragraph 1.F.3, a full refund of
  any money paid for a work or a replacement copy, if a defect in the
  electronic work is discovered and reported to you within 90 days of
  receipt of the work.

* You comply with all other terms of this agreement for free
  distribution of Project Gutenberg-tm works.

1.E.9. If you wish to charge a fee or distribute a Project
Gutenberg-tm electronic work or group of works on different terms than
are set forth in this agreement, you must obtain permission in writing
from both the Project Gutenberg Literary Archive Foundation and The
Project Gutenberg Trademark LLC, the owner of the Project Gutenberg-tm
trademark. Contact the Foundation as set forth in Section 3 below.

1.F.

1.F.1. Project Gutenberg volunteers and employees expend considerable
effort to identify, do copyright research on, transcribe and proofread
works not protected by U.S. copyright law in creating the Project
Gutenberg-tm collection. Despite these efforts, Project Gutenberg-tm
electronic works, and the medium on which they may be stored, may
contain "Defects," such as, but not limited to, incomplete, inaccurate
or corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged disk or
other medium, a computer virus, or computer codes that damage or
cannot be read by your equipment.

1.F.2. LIMITED WARRANTY, DISCLAIMER OF DAMAGES - Except for the "Right
of Replacement or Refund" described in paragraph 1.F.3, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation, the owner of the Project
Gutenberg-tm trademark, and any other party distributing a Project
Gutenberg-tm electronic work under this agreement, disclaim all
liability to you for damages, costs and expenses, including legal
fees. YOU AGREE THAT YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE, STRICT
LIABILITY, BREACH OF WARRANTY OR BREACH OF CONTRACT EXCEPT THOSE
PROVIDED IN PARAGRAPH 1.F.3. YOU AGREE THAT THE FOUNDATION, THE
TRADEMARK OWNER, AND ANY DISTRIBUTOR UNDER THIS AGREEMENT WILL NOT BE
LIABLE TO YOU FOR ACTUAL, DIRECT, INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE OR
INCIDENTAL DAMAGES EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE POSSIBILITY OF SUCH
DAMAGE.

1.F.3. LIMITED RIGHT OF REPLACEMENT OR REFUND - If you discover a
defect in this electronic work within 90 days of receiving it, you can
receive a refund of the money (if any) you paid for it by sending a
written explanation to the person you received the work from. If you
received the work on a physical medium, you must return the medium
with your written explanation. The person or entity that provided you
with the defective work may elect to provide a replacement copy in
lieu of a refund. If you received the work electronically, the person
or entity providing it to you may choose to give you a second
opportunity to receive the work electronically in lieu of a refund. If
the second copy is also defective, you may demand a refund in writing
without further opportunities to fix the problem.

1.F.4. Except for the limited right of replacement or refund set forth
in paragraph 1.F.3, this work is provided to you 'AS-IS', WITH NO
OTHER WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR ANY PURPOSE.

1.F.5. Some states do not allow disclaimers of certain implied
warranties or the exclusion or limitation of certain types of
damages. If any disclaimer or limitation set forth in this agreement
violates the law of the state applicable to this agreement, the
agreement shall be interpreted to make the maximum disclaimer or
limitation permitted by the applicable state law. The invalidity or
unenforceability of any provision of this agreement shall not void the
remaining provisions.

1.F.6. INDEMNITY - You agree to indemnify and hold the Foundation, the
trademark owner, any agent or employee of the Foundation, anyone
providing copies of Project Gutenberg-tm electronic works in
accordance with this agreement, and any volunteers associated with the
production, promotion and distribution of Project Gutenberg-tm
electronic works, harmless from all liability, costs and expenses,
including legal fees, that arise directly or indirectly from any of
the following which you do or cause to occur: (a) distribution of this
or any Project Gutenberg-tm work, (b) alteration, modification, or
additions or deletions to any Project Gutenberg-tm work, and (c) any
Defect you cause.

Section 2. Information about the Mission of Project Gutenberg-tm

Project Gutenberg-tm is synonymous with the free distribution of
electronic works in formats readable by the widest variety of
computers including obsolete, old, middle-aged and new computers. It
exists because of the efforts of hundreds of volunteers and donations
from people in all walks of life.

Volunteers and financial support to provide volunteers with the
assistance they need are critical to reaching Project Gutenberg-tm's
goals and ensuring that the Project Gutenberg-tm collection will
remain freely available for generations to come. In 2001, the Project
Gutenberg Literary Archive Foundation was created to provide a secure
and permanent future for Project Gutenberg-tm and future
generations. To learn more about the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation and how your efforts and donations can help, see
Sections 3 and 4 and the Foundation information page at
www.gutenberg.org



Section 3. Information about the Project Gutenberg Literary Archive Foundation

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation is a non profit
501(c)(3) educational corporation organized under the laws of the
state of Mississippi and granted tax exempt status by the Internal
Revenue Service. The Foundation's EIN or federal tax identification
number is 64-6221541. Contributions to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation are tax deductible to the full extent permitted by
U.S. federal laws and your state's laws.

The Foundation's principal office is in Fairbanks, Alaska, with the
mailing address: PO Box 750175, Fairbanks, AK 99775, but its
volunteers and employees are scattered throughout numerous
locations. Its business office is located at 809 North 1500 West, Salt
Lake City, UT 84116, (801) 596-1887. Email contact links and up to
date contact information can be found at the Foundation's web site and
official page at www.gutenberg.org/contact

For additional contact information:

    Dr. Gregory B. Newby
    Chief Executive and Director
    gbnewby@pglaf.org

Section 4. Information about Donations to the Project Gutenberg
Literary Archive Foundation

Project Gutenberg-tm depends upon and cannot survive without wide
spread public support and donations to carry out its mission of
increasing the number of public domain and licensed works that can be
freely distributed in machine readable form accessible by the widest
array of equipment including outdated equipment. Many small donations
($1 to $5,000) are particularly important to maintaining tax exempt
status with the IRS.

The Foundation is committed to complying with the laws regulating
charities and charitable donations in all 50 states of the United
States. Compliance requirements are not uniform and it takes a
considerable effort, much paperwork and many fees to meet and keep up
with these requirements. We do not solicit donations in locations
where we have not received written confirmation of compliance. To SEND
DONATIONS or determine the status of compliance for any particular
state visit www.gutenberg.org/donate

While we cannot and do not solicit contributions from states where we
have not met the solicitation requirements, we know of no prohibition
against accepting unsolicited donations from donors in such states who
approach us with offers to donate.

International donations are gratefully accepted, but we cannot make
any statements concerning tax treatment of donations received from
outside the United States. U.S. laws alone swamp our small staff.

Please check the Project Gutenberg Web pages for current donation
methods and addresses. Donations are accepted in a number of other
ways including checks, online payments and credit card donations. To
donate, please visit: www.gutenberg.org/donate

Section 5. General Information About Project Gutenberg-tm electronic works.

Professor Michael S. Hart was the originator of the Project
Gutenberg-tm concept of a library of electronic works that could be
freely shared with anyone. For forty years, he produced and
distributed Project Gutenberg-tm eBooks with only a loose network of
volunteer support.

Project Gutenberg-tm eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as not protected by copyright in
the U.S. unless a copyright notice is included. Thus, we do not
necessarily keep eBooks in compliance with any particular paper
edition.

Most people start at our Web site which has the main PG search
facility: www.gutenberg.org

This Web site includes information about Project Gutenberg-tm,
including how to make donations to the Project Gutenberg Literary
Archive Foundation, how to help produce our new eBooks, and how to
subscribe to our email newsletter to hear about new eBooks.

