The Project Gutenberg EBook of Fritiofs Saga, by Esaias Tegner

Copyright laws are changing all over the world. Be sure to check the
copyright laws for your country before downloading or redistributing
this or any other Project Gutenberg eBook.

This header should be the first thing seen when viewing this Project
Gutenberg file.  Please do not remove it.  Do not change or edit the
header without written permission.

Please read the "legal small print," and other information about the
eBook and Project Gutenberg at the bottom of this file.  Included is
important information about your specific rights and restrictions in
how the file may be used.  You can also find out about how to make a
donation to Project Gutenberg, and how to get involved.


**Welcome To The World of Free Plain Vanilla Electronic Texts**

**eBooks Readable By Both Humans and By Computers, Since 1971**

*****These eBooks Were Prepared By Thousands of Volunteers!*****


Title: Fritiofs Saga

Author: Esaias Tegner

Release Date: July, 2005 [EBook #8518]
[Yes, we are more than one year ahead of schedule]
[This file was first posted on July 18, 2003]

Edition: 10

Language: Swedish

Character set encoding: ISO-8859-1

*** START OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK FRITIOFS SAGA ***




Produced by David Starner, Tapio Riikonen
and the Online Distributed Proofreading Team




FRITIOFS SAGA

BY
ESAIAS TEGNR

Introduction, Bibliography, Notes, and Vocabulary _Edited by_
ANDREW A. STOMBERG




PREFACE.


Ever since the establishment, many years ago, of courses in Swedish in a
few American colleges and universities the need of Swedish texts,
supplied with vocabularies and explanatory notes after the model of the
numerous excellent German and French editions, has been keenly felt.
This need has become particularly pressing the last three years during
which Swedish has been added to the curricula of a large number of high
schools. The teachers in Swedish in these high schools as well as in
colleges and universities have been greatly handicapped in their work by
the lack of properly edited texts. It is clearly essential to the success
of their endeavor to create an interest in the Swedish language and its
literature, at the same time maintaining standards of scholarship that
are on a level with those maintained by other modern foreign language
departments, that a plentiful and varied supply of text material be
furnished. The present edition of Tegnr's Fritiofs Saga aims to be a
modest contribution to the series of Swedish texts that in the most
recent years have been published in response to this urgent demand.

Sweden has since the days of Tegnr been prolific in the creation of
virile and wholesome literary masterpieces, but Fritiofs Saga by Tegnr
is still quite generally accorded the foremost place among the literary
products of the nation. Tegnr is still hailed as the prince of Swedish
song by an admiring people and Fritiofs Saga remains, in popular
estimation at least, the grand national epic.

Fritiofs Saga has appeared in a larger number of editions than any other
Scandinavian work with the possible exception of Hans Christian
Andersen's Fairy Tales. It has been translated into fourteen European
languages, and the different English translations alone number
approximately twenty. In German the number is almost as high. Several
school editions having explanatory notes have appeared in Swedish and in
1909 Dr. George T. Flom, Professor of Scandinavian Languages and
Literature of the University of Illinois edited a text with introduction,
bibliography and explanatory notes in English, designed for use in
American colleges and universities, but the present edition is the first
one, as far as the editor is aware, to appear with an English vocabulary.

Fritiofs Saga abounds in mythological names and terms, as well as in
idiomatic expressions, and the preparation of the explanatory notes has
therefore been a perplexing task. A fairly complete statement under each
mythological reference would in the aggregate reach the proportions of a
treatise on Norse mythology, but the limitations of space made such
elaboration impossible. While brevity of expression has thus been the
hard rule imposed by the necessity of keeping within bounds, it is hoped
that the notes may nevertheless be found reasonably adequate in
explaining the text. Many mythological names occur frequently and in
different parts of the text, and as constant cross references in the
notes would likely be found monotonous, an effort has been made to
facilitate the matter of consulting and reviewing explanatory statements
for these terms by adding an index table.

It has not been thought necessary or desirable to translate many
idiomatic expressions in the text, as the vocabulary ought to enable the
student, without the assistance of a lavish supply of notes, to get at
the meaning. It would seem that the study of a foreign text would be most
stimulating and invigorating to a student, if he himself be given a
chance to wrestle with difficult sentences.

The introduction that precedes the text makes no pretension of being
anything more than an attempt to state in broad outline the salient facts
in the life of Tegnr and in the genesis and development of the Fritiofs
Saga theme.

The text in the present edition has been modernized to conform with the
orthography officially adopted in Sweden in 1906.

This new edition of the great masterpiece is accompanied by the editor's
sincere hope that it may in a measure at least serve to create an
increased interest in the study of the sonorous Swedish language and its
rich literature and give a clearer conception of the seriousness and
strength of Swedish character.

The book owes much to the kindly suggestions and corrections of those
who have examined it in proof or manuscript. Special acknowledgment is
due Professor A. Louis Elmquist of Northwestern University, who carefully
revised the vocabulary, and to Mr. E. W. Olson of Rock Island, Ill.,
whose accuracy and scholarship has been of invaluable assistance
throughout.

University of Minnesota, December, 1913.

A. A. S.




INTRODUCTION.


I.

In the personality of Esaias Tegnr the vigor and idealism of the
Swedish people find their completest and most brilliant incarnation. A
deep love of the grandeurs of nature, keen delight in adventure and
daring deeds, a charming juvenility of spirit that at least in the prime
of his life caused him to battle bravely and hopefully for great ideas, a
clearness of perception and integrity of purpose that abhor shams and
narrow prejudices and with reckless frankness denounce evils and abuses,
a disposition tending at times to brooding and melancholy, all these
elements, combined in Tegnr, have made him the idealized type of the
Swedish people. He was cast in a heroic mold and his countrymen continue
to regard him as the completed embodiment of their national ideals. And
in the same measure that Tegnr stands forth as an expression of Swedish
race characteristics it may be said that Fritiofs Saga is the
quintessence of his own sentiments and ideals.

Tegnr, according to his own words, "was born and reared in a remote
mountain region where nature herself composes noble but wild music, and
where the ancient gods apparently still wander about on winter evenings."
His ancestry went back for several generations through the sturdy bonde
class, though his father was a preacher and his mother the daughter of a
preacher. The father's people dwelt in the province of Smland and the
mother's ancestors had lived in the picturesque province of Vrmland. The
future poet was born on the 13 of November, 1782, at Kyrkerud, Vrmland,
his father holding a benefice in that province. While he was yet a mere
child of nine the father died and the family was left in poverty. A
friend of the Tegnr family, the judicial officer Branting, gave the
young Esaias a home in his house. The lad soon wrote a good hand and was
given a desk and a high, three-legged chair in the office. Branting took
a fancy to the young clerk and soon fell into the habit of inviting him
to accompany the master upon the many official journeys that had to be
made through the bailiwick. Thus Esaias came to see the glories of nature
in his native province, and deep and lasting impressions were left upon
his mind. His quick imagination was further stirred by the heroic sagas
of the North, in the reading of which he at times became so absorbed that
the flight of the hours or the passing events were entirely unnoticed by
him.

Branting, who had become convinced that his young clerk was by nature
endowed for a much higher station than a lowly clerkship offered,
generously provided Esaias with an opportunity for systematic study. In
1796 he wrote a good friend in whose home an elder brother of Esaias was
then acting as tutor, suggesting that the younger brother be given a home
there also and thus have the advantage of the brother's tutelage. A ready
acquiescence meeting this proposal, Esaias now went to Malma, the home of
Captain Lwenhjelm, and at once plunged into the study of Latin, French
and Greek under the brother's guidance. Independently of the instructor
he at the same time acquired a knowledge of English and read principally
the poems of Ossian, which greatly delighted him.

The following year the elder brother accepted a more profitable position
as tutor in the family of the great iron manufacturer Myhrman at Rmen in
Vrmland and thither Esaias accompanied him. Here he could drink deep
from the fountain of knowledge for at Rmen he found a fine library of
French, Latin and Greek classics. He worked prodigiously and this,
coupled with a remarkably retentive memory, enabled him to make
remarkably rapid progress in his studies. He would have remained in the
library all the time poring over his dear classic authors but for the
fortunate intervention of the young members of the Myhrman family, seven
in all, who frequently would storm into his room and carry him off by
sheer force to their boisterous frolics. To one of these playmates, Anna
Myhrman, the youngest daughter of the family, he soon became attached by
the tender ties of love.

In 1799 Tegnr was enabled, through the generosity of Branting and
Myhrman, to repair to Lund and enter the university of that place. Here
he made a brilliant record as a student, particularly in the classics,
and after three years he was awarded the master's degree. In recognition
of his remarkable scholarship he was soon after made instructor in
aesthetics, secretary to the faculty of philosophy and assistant
librarian. In 1806 he claimed Anna Myhrman as his bride.

We have the testimony of Tegnr himself that already as a child he began
to write poetry, in fact these efforts began so early in his life that he
could not remember when he for the first time exercised the power that
later was to win him an abiding fame. As early as his clerkship days in
the office of Branting he wrote a poem in Alexandrine verse with the
subject taken from the Old Norse sagas. His numerous productions before
1808 attracted little attention and failed to get any prize for the
young author. But in the above mentioned year he sprang into immediate
popularity by the stirring "War Song of the Scanian Reserves" (Krigssng
fr sknska lantvrnet), the Marseillaise of the Swedish nation. Sweden
had just suffered great reverses in war, her very existence as an
independent power seemed to hang in the balance, and confusion and
discouragement were evident on every hand. Then came Tegnr's patriotic
bugle blast, stirring the nation to renewed hope and courage. Speaking
of this poem Professor Boyesen says: "As long as we have wars we must
have martial bards and with the exception of the German Theodore Krner
I know none who can bear comparison with Tegnr. English literature can
certainly boast no war poem which would not be drowned in the mighty
music of Tegnr's 'Svea', 'The Scanian Reserves', and that magnificent
dithyrambic declamation, 'King Charles, the Young Hero'. Tennyson's
'Charge of the Light Brigade' is technically a finer poem than anything
Tegnr has written, but it lacks the deep, virile bass, the tremendous
volume of breath and voice, and the captivating martial lilt which makes
the heart beat willy nilly to the rhythm of the verse" (Essays on
Scandinavian Literature, 233).

The ability evinced by Tegnr as an instructor, but principally the
enthusiasm aroused by his "Song to the Scanian Reserves", gave him in
1810 a call to the Greek professorship at Lund. He did not, however,
enter into this position until 1812.

In the meantime Tegnr had given to his native land the solemn didactic
poem "Svea". In stately Alexandrine verse he scathingly rebukes his
countrymen for their foolish aping after foreign manners and depending
on foreign goods to satisfy their desires. The people, says the poet, can
become strong again only by a return to the simple life and homely
virtues of the great past. Not on the arena of war but through faithful
endeavor in industry, science and art may the Swedish people restore to
their fatherland its former power and glory. As though transported by
this noble thought into a state of ecstasy, the bard then, in the
concluding portion of the poem, pictures in magnificent dithyrambic song
the titanic struggle that ensues and enthrones Peace as the beneficent
ruler of the land. "Svea" won the prize of the Swedish Academy and firmly
established Tegnr in the affection of his countrymen.

The most productive and brilliant period of Tegnr's literary activity is
contemporaneous with his incumbency of the Greek professorship at Lund
(1812-1824). In this period he enriches Swedish literature with a series
of lyrics which still rank among the best both in point of lucidity of
thought and brilliance of diction. Only a few that stand out most
prominently in a list of about one hundred poems from this period can
receive mention here.

The intolerance and bitterness of the reaction that followed close upon
the downfall of Napoleon and found its cruel instrument of oppression in
the Holy Alliance aroused the bitter opposition of Tegnr. His vision was
not obscured, a fate that befell so many in that day, but he saw clearly
the nobility and necessity of tolerance, freedom and democracy. It is to
the great glory of Tegnr that he consistently used his brilliant powers
in battling against the advancing forces of obscurantism and tyranny. His
enlightened and humanitarian ideas find a beautiful utterance in the
poem "Tolerance" (Frdragsamhet) which dates from 1808, but later was
rewritten and appeared under the title "Voices of Peace" (Fridsrster).
In "The Awakened Eagle" (Den vaknade rnen), 1815, he celebrates the
return of Napoleon from Elba, The Union of Norway and Sweden stirs
Tegnr to write a poem "Nore", a high-minded protest against politics of
aggression and a plea for justice and a spirit of fraternity.

In "The New Year 1816" (Nyret 1816) he scores the Holy Alliance in
bitter and sarcastic terms. The liberal ideas of Tegnr are further
elucidated in a famous address, delivered in 1817 at the celebration of
the three hundredth anniversary of the Lutheran Reformation. In this
event the poet saw the unfolding of the great forces that led to the
spiritual and intellectual emancipation of man, and ushered in a new era
of freedom and progress. The reactionaries in the realm of literature
become the object of his attack in "Epilogue at the Master's
Presentation" (Epilog vid magisterpromotionen). Other poems of this
period, as "The Children of the Lord's Supper" (Nattvardsbarnen),
admirably translated by Longfellow, "Axel", the tragic tale of one of the
warriors of Charles XII., and his fair Russian bride, "Karl XII", which
breathes the defiant spirit not only of the hero king but of the nation,
"Address to the Sun" (Sng till solen), an eloquent eulogy to the
marvelous beauty of the King of Day, merely served to establish Tegnr
more firmly in the affection of the people. But his fame was to be placed
on a still firmer foundation when the greatest creation of his fertile
mind, Fritiofs Saga, appeared.


II.

The genesis of Fritiofs Saga is to be found partly in the renascence of a
strong national sentiment in Sweden after the disastrous wars and loss of
Finland, early in the nineteenth century, partly in Tegnr's personality
and in his profound knowledge and warm admiration of the Old Norse sagas.
We have seen how already as a boy he had read the sagas with keen zest
and even tried his hand at a heroic poem in stately Alexandrine verse.

To the thoughtful minds of that day it seemed clear that the cause of
Sweden's misfortunes was to be found in her loss of a strong manhood, due
to a senseless readiness in adopting enervating foreign customs and to a
fatal relaxation in morals. In 1811 a handful of enthusiastic students,
mostly from Tegnr's native province of Vrmland, formed the Gothic Union
(Gtiska frbundet) for the purpose of working with united efforts for
the regeneration of the nation. This, they believed, could best be
achieved by reviving the memories of the old Goths, merely another name
for the people of the Saga period, which in turn would help to bring back
the vigorous integrity and dauntless courage of the past. The ancient
sagas must therefore be popularized.

Tegnr, who already in his "Svea" had bewailed the loss of national power
and urged his people to become independent and strong again, joined the
Gothic Union, at the same time expressing his disapproval of a too
pronounced and narrow-minded imitation of old Gothic life and thought.
Erik Gustaf Geijer, the great historian and poet, also a native of
Vrmland and in power of mind and loftiness of ideals almost the peer of
Tegnr, published in Iduna, the organ of the Gothic Union, a few poems
that faithfully reproduce the old Northern spirit and in strength and
simplicity stand almost unsurpassed. An extremist in the camp was Per
Henrik Ling, an ardent patriot, who, inspired by Danish and German
Romanticism, would rehabilitate the nation by setting before it in a
series of epics the strong virtues of the past, albeit that these often
appeared in uncouth and brutal forms. For the physical improvement of
his countrymen Ling worked out a scientific system of exercise, and
though his epics were failures, largely because they set up coarse models
for an age that aesthetically had risen superior to them, his system of
physical training entitles him to an honored place among the great men of
Scandinavia.

Tegner had been greatly grieved at Ling's literary mistakes. It seemed
to him deplorable that a worthy cause should be doomed to ignominious
failure just because unskilled hands had undertaken to do the work. This
feeling prompted him to undertake the writing of a great epic based on
the old sagas, but excluding their crudities. But it would be a mistake
to think that this was the only force that impelled him to write. Tegnr
has now reached the heyday of his wonderful poetic powers and he must
give expression to the great ideas that stir his soul. And so he proceeds
to paint a picture of Fritiof the Bold and his times. The great Danish
poet Oehlenschlger had already published "Helge", an Old Norse cycle of
poems which Tegnr warmly admired. This poem revealed to him the
possibilities of the old saga themes in the hands of a master.

Fritiofs Saga did not appear as a completed work at first, but merely in
installments of a certain number of cantos at a time and these not in
consecutive order. In the summer of 1820, cantos 16-19, being the first
installments or "fragments," as Tegnr himself called them, appeared in
Iduna; the five concluding cantos were completed and published two years
later, and not until then did the poet proceed to write the first part.
The work was finally completed in 1825.

Although the first cantos published had received a most enthusiastic
reception on the part of the people and won unstinted praise from most of
the great literary men, even from many who belonged to opposing literary
schools, an enthusiasm that grew in volume and sincerity as the
subsequent portions appeared, Tegnr became increasingly dissatisfied and
discouraged because of the task that confronted him and the serious
defects that he saw in his creation. Tegnr was at all times his own
severest critic and there is found in him an utter absence of vanity or
illusion. "Speaking seriously", he wrote in 1824, "I have never regarded
myself as a poet in the higher significance of the word. -- -- -- I am at
best a John the Baptist who is preparing the way for him who is to come."
[Tegnr, Samlade Skrifter, II, 436.]


III.

As the basis for Tegnr's epic lies the ancient story of Fritiof the
Bold, which was probably put in writing in the thirteenth century,
although the events are supposed to have transpired in the eighth
century. But Tegnr has freely drawn material from other Old Norse sagas
and songs, and this, and not a little of his own personal experience, he
has woven into the story with the consummate skill of a master. He made
full use of his poetic license and eliminated and added, reconstructed
and embellished just as was convenient for his plan. "My object", he
says, "was to represent a poetical image of the old Northern hero age. It
was not Fritiof as an individual whom I would paint; it was the epoch of
which he was chosen as the representative." [Tegnr, Samlade Skrifter,
II, 393.]

It was Tegnr's firm conviction that the poet writes primarily for the
age in which he himself lives, and since he wrote for a civilized
audience he must divest Fritiof of his raw and barbarous attributes,
though still retaining a type of true Northern manhood. On this point
Tegnr says: "It was important not to sacrifice the national, the lively,
the vigorous and the natural. There could, and ought to, blow through the
song that cold winter air, that fresh Northern wind which characterizes
so much both the climate and the temperament of the North. But neither
should the storm howl till the very quicksilver froze and all the more
tender emotions of the breast were extinguished."

"It is properly in the bearing of Fritiof's character that I have sought
the solution of this problem. The noble, the high-minded, the bold--which
is the great feature of all heroism--ought not of course to be missing
there, and sufficient material abounded both in this and many other
sagas. But together with this more general heroism, I have endeavored to
invest the character of Fritiof with something individually Northern--
that fresh-living, insolent, daring rashness which belongs, or at least
formerly belonged to the national temperament. Ingeborg says of Fritiof
(Canto 7):

  'How glad, how daring, how inspired with hope,
  Against the breast of norn he sets the point
  Of his good sword, commanding:
  "Thou shalt yield!"'

These lines contain the key to Fritiof's character and in fact to the
whole poem." [Tegnr, Samlade Skrifter, II, p. 393. The entire treatise
is found in English translation in Andersen's Viking Tales.]

In what manner Tegnr modernizes his story by divesting the original saga
of its grotesque and repugnant features can most readily be illustrated
in a comparison between his account of Fritiof's encounter with king
Helge in Balder's temple (Canto 13) and the original story. The latter
tells how Fritiof unceremoniously enters the temple, having first given
orders that all the king's ships should be broken to pieces, and threw
the tribute purse so violently at the king's nose that two teeth were
broken out of his mouth and he fell into a swoon in his high seat. But as
Fritiof was passing out of the temple, he saw the ring on the hand of
Helge's wife, who was warming an image of Balder by the fire. He seized
the ring on her hand, but it stuck fast and so he dragged her along the
floor toward the door and then the image fell into the fire. The wife of
Halfdan tried to come to her assistance, only to let the image she was
warming by the fire fall into the flames. As the image had previously
been anointed, the flames shot up at once and soon the whole house was
wrapped in fire. Fritiof, however, got the ring before he went away. But
as he walked out of the temple, said the people, he flung a firebrand at
the roof, so that all the house was wrapped in flames. Of the violent
feeling that, according to Tegnr, racked Fritiof's soul as he went into
exile or of the deep sense of guilt that latter hung as a pall over his
life there is no mention in the original. Here we touch upon the most
thoroughgoing change that Tegnr made in the character of his hero. He
invested him with a sentimentality, a disposition towards melancholy, an
accusing voice of conscience that torments his soul until full atonement
has been won, that are modern and Christian in essence and entirely
foreign to the pagan story. On this point Tegnr: "Another peculiarity
common to the people of the North is a certain disposition for melancholy
and heaviness of spirit common to all deeper characters. Like some
elegiac key-note, its sound pervades all our old national melodies, and
generally whatever is expressive in our annals, for it is found in the
depths of the nation's heart. I have somewhere or other said of Bellman,
the most national of our poets:

  'And work the touch of gloom his brow o'shading,
  A Northern minstrel-look, a grief in rosy red!'

For this melancholy, so far from opposing the fresh liveliness and
cheering vigor common to the nation, only gives them yet more strength
and elasticity. There is a certain kind of life-enjoying gladness (and of
this, public opinion has accused the French) which finally reposes on
frivolity; that of the North is built on seriousness. And therefore I
have also endeavored to develop in Fritiof somewhat of this meditative
gloom. His repentant regret at the unwilling temple fire, his scrupulous
fear of Balder (Canto 15) who--

  'Sits in the sky, cloudy thoughts sending down,
  Ever veiling my spirit in gloom',

and his longing for the final reconciliation and for calm within
him, are proofs not only of a religious craving, but also and still more
of a national tendency to sorrowfulness common to every serious mind, at
least in the North of Europe." [Tegnr, Samlade Skrifter, II, p. 394.]

Tegnr thus found it easy to justify the sentimentality that
characterizes Fritiof's love for Ingeborg, an element in Fritiofs Saga
that has been most severely condemned by the critics. To the criticism
that this love is too modern and Platonic, Tegnr correctly answers that
reverence for the sex was from the earliest times a characteristic of the
German people so that the light and coarse view that prevailed among the
most cultivated nations of antiquity was a thing quite foreign to the
habits of the North.

Ingeborg like Fritiof is idealized by the poet although here the
departure from the original is not as wide. That delicacy of sentiment
which is inseparable from Ingeborg and guides her right in the great
crisis is not, he maintains, a trait merely of the woman of ancient
Scandinavia but is inherent in each noble female, no matter when or where
she lives. And Tegnr, who surely was no realist after the fashion of
Strindberg, chooses to picture woman as she appears in her loveliest
forms.

The brooding and melancholy spirit that Tegnr had infused into the soul
of Fritiof had in a large measure come from his own life. The depression
of mind that had cast its shadows over him in the years that saw the
creation of Fritiofs Saga grew steadily worse. The period that followed
immediately upon the completion of this work was filled with doubt and
despair. The explanation for this must be found partly in the insidious
progress of a physical disease, partly to a change of place and
environment. Certain hereditary tendencies, which caused him to fear that
the light of reason would desert him, also played a part in this.

In 1824 he gave up the Greek professorship at Lund to become bishop of
the diocese of Vxi in the province of Smland, but the duties of the
new position were not congenial to him. The spiritual and intellectual
life of the diocese was on a low plane and Tegnr threw himself with
tremendous earnestness into the work of reform, but the prejudice and
inertia of clergy and people stood constantly in the way. In his efforts
to purge the church of some unworthy ecclesiastics he encountered bitter
opposition and suffered some humiliations. He took a special interest in
the schools of his diocese and his many pedagogical addresses are models
in point of clearness and practical good sense.

The many and varied duties imposed on him by the episcopal office,
particularly official inspection trips, attendance upon the sessions of
the Riksdag, and serving on numerous important committees made it
impossible for Tegnr to continue his literary activities in the manner
of his university days, but occasionally he would give to his countrymen
a literary masterpiece that showed that the brilliant mind had not been
dimmed.

His mental and physical ailments grew steadily worse and after 1840 there
came periods of insanity which expressed itself in the most chimerical
plans for travel, literary activities, and great national enterprises.
Light came to his reason again, but his strength had been permanently
broken. He died on November 2, 1846, and his body was laid to rest in the
cemetery at Vxi, where a simple monument of marble and Swedish granite
marks his final resting place.




FRITIOFS SAGA


I.

FRITIOF OCH INGEBORG.

Dr vxte uti Hildings grd          1
tv plantor under fostrarns vrd.
Ej Norden frr sett tv s skna,
de vxte hrligt i det grna.

Den ena som en ek skt fram,         2
och som en lans r hennes stam;
men kronan, som i vinden sklver,
liksom en hjlm sin rundel vlver.

Den andra vxte som en ros,          3
nr vintern nyss har flytt sin kos;
men vren, som den rosen gmmer,
i knoppen ligger n och drmmer.

Men stormen skall kring jorden g,   4
med honom brottas eken d,
och vrsol skall p himmeln glda,
d ppnar rosen lppar rda.

S vxte de i frjd och lek,         5
och Fritiof var den unga ek;
men rosen uti dalar grna
hon hette Ingeborg den skna.

Sg du de tv i dagens ljus,         6
du tnkte dig i Frejas hus,
dr mnget litet brudpar svingar
med gula hr och rosenvingar.

Men sg du dem i mnens sken         7
kringdansa under lummig gren,
du tnkte: Under lundens kransar
lvkungen med sin drottning dansar.

Det var s glatt, det var s krt,   8
nr han sin frsta runa lrt.
En kung var ej som han i ra;
den runan fick han Ingborg lra.

Hur glttigt sam han i sin slup      9
med henne ver mrkbl djup!
Hur hjrtligt, nr han seglen vnder,
hon klappar i sm vita hnder!

Det fanns ej fgelbo s hgt,        10
som han fr henne ej beskt.
Sjlv rnen, som i molnen gungar,
blev plundrad bd' p gg och ungar.

Det fanns ej bck, hur strid han var, 11
varver han ej Ingborg bar.
Det r s sknt, nr forsen larmar,
att tryckas av sm vita armar.

Den frsta blomma, vren ftt,        12
det frsta smultron, som blev rtt,
det frsta ax, vars guld blev moget,
dem bjd han henne glatt och troget.--

Men barnets dagar flyga bort,         13
dr str en yngling innan kort
med eldig blick, som ber och hoppas,
dr str en m med barm, som knoppas.

Ung Fritiof drog p jakt alltjmt;    14
den jakten skulle mngen skrmt,
ty utan spjut och utan klinga
den djrve ville bjrnen tvinga.

D kmpade de, brst mot brst,       15
och jgarn, segrande, fast klst,
med ludet byte kom tillbaka;
hur skulle jungfrun det frsaka?

Ty mannens mod r kvinnan krt,       16
det starka r det skna vrt:
de bgge passa fr varannan,
som hjlmen passar sig fr pannan.

Men lste han i vinterkvll           17
vid eldsken ifrn spiselna hll
en sng om strlande Valhalla,
om gudar och gudinnor alla,

han tnkte: Gult r Frejas hr,       18
ett kornland, som fr vinden gr.
Frn det kan jag ej Ingborgs skilja,
ett nt av guld kring ros och lilja.

Idunas barm r rik, och sknt         19
han hoppar under silke grnt;
jag vet ett silke, dr det hoppar
ljusalfer tv med rosenknoppar.

Och Friggas gon ro bl              20
som himmeln till att se upp;
jag knner gon: mot de bda
r ljusbl vrdag mrk att skda.

Vi prisas Gerdas kinder s,           21
en nyflld sn med norrsken p?
Jag kinder sett: en dag, som tnder
tv morgonrodnader i snder.

Jag vet ett hjrta, lika mt          22
som Nannas, fast ej s bermt.
Med rtta prisas du av skalder,
du Nannas lyckelige Balder!

O! att som du jag finge d,           23
begrten av en trogen m,
S m, s trogen som din Nanna;
hos Hel jag ville grna stanna.--

Men kungadottern satt och kvad        24
en hjltesng och vvde glad
i duken in den hjltens under
och vgor bl och grna lunder.

Dr vxte in i snvit ull             25
de skldar utav spolat gull,
och rda flgo stridens lansar,
men styvt av silver var vart pansar.

Dock, hur hon vver, dag frn dag,    26
fr hjlten Fritiofs anletsdag,
och som de blicka fram ur vven,
d rodnar hon men gldes ven.

Men Fritiof skr, var han gr fram,   27
ett I, ett F i bjrkens stam.
De runor gro med frjd och gamman,
liksom de ungas hjrtan, samman.

Nr dagen upp fstet str,           28
vrldskungen med de gyllne hr,
och livet rrs och mnskor vandra,
d tnka de blott p varandra.

Nr natten upp fstet str,          29
vrldsmodern med de mrka hr,
och tystnad rr och stjrnor vandra,
d drmma de blott om varandra.

"Du jord, som smyckar dig var vr     30
med blommor i ditt grna hr,
giv mig de sknsta! Jag vill vira
en krans av dem att Fritiof sira."

"Du hav, som satt din dunkla sal      31
med prlor full i tusental,
giv mig de sknaste, de bsta!
Kring Ingborgs hals vill jag dem fsta."

"Du knapp p Odens kungastol,         32
du vrldens ga, gyllne sol!
Var du blott min, din blanka skiva
till skld jag ville Fritiof giva."

"Du lykta i Allfaders hus,            33
du mne med ditt bleka ljus!
Var du blott min, jag gav dig grna
till smycke t min skna trna."--

Men Hilding sade: "Fosterson,         34
den lskog vnd din hg ifrn!
Ej lika falla dets lotter,
den trnan r kung Beles dotter.

Till Oden sjlv i stjrnklar sal      35
uppstiger hennes ttartal;
du r blott Torstens son; giv vika!
ty lika trives bst med lika."

Men Fritiof log: "Mitt ttartal       36
gr nedt i de ddas dal.
Nyss slog jag skogens kung s luden,
hans anor rvde jag med huden.

Friboren man ej vika vill,            37
ty vrlden hr den frie till.
Vad lyckan brt, kan hon frsona,
och hoppet br en konungs krona.

Hgttad r all kraft, ty Tor,        38
dess ttefar, i Trudvang bor.
Han vger brden ej men vrdet:
en vldig friare r svrdet.

Jag kmpar om min unga brud,          39
om ock det var med dundrets gud.
Vx trygg, vx glad, min vita lilja,
ve den, som dig och mig vill skilja!"


II.

KUNG BELE OCH TORSTEN VIKINGSSON.

Kung Bele, stdd p svrdet, i kungssal stod,   1
hos honom Torsten Vikingsson, den bonde god,
hans gamle vapenbroder, snart hundrarig,
och rrig som en runsten och silverhrig.

De stodo, som bland bergen tv offerhus,        2
t hedna gudar vigda, nu halvt i grus;
men visdomsrunor mnga p muren tljas,
och hga forntidsminnen i valven dvljas.

"Det lider emot kvllen", sad' Bele kung,       3
"ej mjdet vill mig smaka, och hjlm knns tung,
infr mitt ga mrkna de mnskoden,
men Valhall skiner nrmre, jag anar dden.

Jag kallat mina sner och din ocks,            4
ty de tillsammans hra, liksom vi tv.
En varning vill jag giva de rnar unga,
frrn orden somnat alla p dd mans tunga."--

D trdde de i salen, som kung befallt,         5
och frmst bland dem gick Helge, en mrk gestalt.
Han dvaldes helst bland spmn kring altarrunden
och kom med blod p hndren ur offerlunden.

Drefter syntes Halvdan, ljuslockig sven;       6
vart anletsdrag var delt men vekligt n.
Till lek han tycktes bra ett svrd vid blte
och liknade en jungfru, frkldd till hjlte.

Men efter dem kom Fritiof i mantel bl,         7
ett huvud var han hgre n bgge tv.
Han stod emellan brdren, som dag str mogen
emellan rosig morgon och natt i skogen.

"I sner", sade kungen, "min sol gr ned.       8
I endrkt styren riket, i brdrafred!
Ty endrkt hller samman: hon r som ringen
p lansen; den frutan hans kraft r ingen.

Lt styrkan st som drrsven vid landets port   9
och friden blomstra inom  hgnad ort!
Till skygd blev svrdet givet men ej till skada,
och skld r smidd till hngls fr bondens lada.

Sitt eget land frtrycker draktig man,         10
ty kungen kan allenast vad folket kan.
Grnlummig krona vissnar, s snart som mrgen
i stammen r frtorkad p nakna bergen.

P pelarstoder fyra str himlens rund,          11
men tronen vilar endast p lagens grund.
Nr vld p tinget dmer, str ofrd nra;
men rtt r landets fromma och kungens ra.

Vl dvljas gudar, Helge, i disarsal,           12
men ej som snckan dvljes i slutet skal.
S lngt som dagsljus skiner, som stmma ljudar,
s lngt som tanke flyger, bo hge gudar.

Nog svika lungans tecken i offrad falk,         13
och flrd r mngen runa, som skrs p balk;
men redligt hjrta, Helge, och friskt tillika,
skrev Oden fullt med runor, som aldrig svika.

Var icke hrd, kung Helge, men endast fast!     14
Det svrd, som bitar skarpast, r bjligast.
Milt sinne pryder kungen, som blommor sklden,
och vrdag bringar mera n vinterklden.

En man frutan vnner, om n s stark,          15
dr hn, som stam i ken med skalad bark.
Men vnsll man han trives som trd i lunden,
dr bcken vattnar roten och storm r bunden.

Yvs ej af fdrens ra! envar har dock blott sin; 16
kan du ej spnna bgen, r han ej din.
Vad vill du med det vrde, som r begravet?
Stark strm med egna vgor gr genom havet.

Du Halvdan, glttigt sinne r vis mans vinst;   17
men joller hves ingen, och kungen minst.
Med humle brygges mjdet, ej blott med honung;
lgg stl i svrd och allvar i leken, konung!

Fr mycket vett fick ingen, hur vis han het,    18
men litet nog vet mngen, som intet vet.
Fkunnig gst i hgbnk frsms, men vitter
har stndigt lagets ra, hur lgt han sitter.

Till trofast vn, o Halvdan, till fosterbror    19
r vgen gen, om ocks han fjrran bor;
men dremot avsides, lngt hn belgen
r ovns grd, om ven han str vid vgen.

Vlj icke till frtrogen vemhelst som vill!     20
Tomt hus str grna ppet, men rikt stngs till.
Vlj _en_, ondigt r det den andra leta,
och vrlden vet, o Halvdan, vad trenne veta."--

Drefter uppstod Torsten och talte s:          21
"Ej hves kung att ensam till Oden g.
Vi delat livets skiften ihop, kung Bele,
och dden, vill jag hoppas, vi ocks dele.

Son Fritiof, lderdomen har viskat mig          22
i rat mngen varning, den ger jag dig.
P tthg Odens fglar sl ned i Norden,
men p den gamles lppar mngvisa orden.

Frmst vrda hga gudar! ty ont och gott,       23
som storm och solsken, komma frn himlen blott.
De se i hjrtats lnvalv fast det r slutet,
och lnga r f glda, vad stunden brutit.

Lyd kungen! _En_ skall styra med kraft och vett: 24
skum natt har mnga gon, men dagen ett.
Helt ltt den bttre, Fritiof, frdrar den bste,
och egg har svrdet ndig men ven fste.

Hg kraft r gudars gva; men, Fritiof, minns,   25
att styrka btar fga, dr vett ej finns.
Tolvmannakraft har bjrnen, av _en_ man slagen;
mot svrdshugg hlles sklden, mot vldet lagen.

Av f den stolte fruktas men hatas av envar,     26
och vermod, o Fritiof, r fallets far.
Hgt sg jag mngen flyga, nu stdd p krycka,
ty vdret rr fr rsvxt, och vind fr lycka.

Dag skall du prisa, Fritiof, sen brgad sol sig dljt, 27
och l, nr det r drucket, och rd, nr fljt.
P mngen sak frlitar sig ungersvennen,
men striden prvar klingan, och nden vnnen.

Nattgammal is tro icke, ej vrdags sn,          28
ej somnad orm, ej talet av knsatt m;
ty kvinnans brst r svarvat p hjul, som rullar,
och vankelmod bor under de liljekullar.

Du sjlv dr hn, och hn dr vad dig tillhr;   29
men en ting vet jag, Fritiof, som aldrig dr,
och det r domen ver dd man: drfre
vad delt r, du vilje, vad rtt, du gre"--

S varnade de gamle i kungasal,                  30
som skalden varnat sedan i Havamal.
Frn slkt till slkte gingo krnfulla orden,
och djupt ur kumlen viska de n i Norden.

Drefter talte bgge mng' hjrtligt ord         31
allt om sin trogna vnskap, bermd i Nord;
hur trofast intill dden, i nd och gamman,
tv knppta hnder lika, de hllit samman.

"Med rygg mot rygg vi stodo, och varifrn        32
som nornan kom, hon sttte p skld, min son!
Nu fre er till Valhall vi gamle ile;
men edra fders ande p eder vile!"--

Och mycket talte kungen om Fritiofs mod,         33
om hjltekraft, som mer r n kungablod.
Och mycket talte Torsten om glans, som krner
de hga Nordlands kungar, de asasner.

"Och hllen I tillhopa, I sner tre,             34
er verman--det vet jag--skall Nord ej se;
ty kraft, till kungahghet osvikligt sluten,
hon r som mrkbl stlrand, kring guldskld gjuten.

Och halsen till min dotter, den rosenknopp!      35
I lugn, som det sig hvdes, har hon vxt opp;
omhgnen henne, lten ej stormen komma
och fsta i sin hjlmhatt min spda blomma!

P dig, o Helge, lgger jag faderns sorg,        36
o, lska som en dotter min Ingeborg !
Tvng retar delt sinne, men saktmod leder
bd' man och kvinna, Helge, till rtt och heder.--

Men lggen oss, I sner, i hgar tv             37
p var sin sida fjrden vid blja bl;
ty hennes sng r ljuvlig nnu fr anden,
och som ett drapa klinga dess slag vid stranden.

Nr mnen strr kring bergen sitt bleka sken     38
och midnattsdaggen faller p bautasten,
d sitta vi, o Torsten, p hgar runda
och spraka ver vattnet om ting, som stunda.

Och nu farvl, I sner! Gn mer ej hit!          39
Vr gng r till Allfader; vi lngta dit,
liksom till havet lngtar den trtta floden;
men Frej vlsigne eder, och Tor och Oden!"


III.

FRITIOF TAGER ARV EFTER SIN FADER.

Voro nu satta i hg kung Bele och Torsten den gamle,
dr de sjlva befallt: p var sin sida om fjrden
hgarna lyfte sin rund, tv brst, dem dden har tskilt.
Helge och Halvdan, p folkets beslut, nu togo i sam-arv
riket efter sin far; men Fritiof, som endaste sonen,       5
delte med ingen och fste i lugn sin boning p Framns,
Tre mil strckte sig kring den grdens gor: p tre hll
dalar och kullar och berg, men p fjrde sidan var havet.
Bjrkskog krnte de kullarnas topp, men p sluttande sidor
frodades gyllene korn, och manshg vaggade rgen.          10
Sjar, mnga i tal, sin spegel hllo fr bergen,
hllo fr skogarna opp, i vars djup hghornade lgar
hade sin kungliga gng och drucko av hundrade bckar.
Men i dalarna vida omkring dr bette i grnskan
hjordar med glnsande hull och med juver, som lngta till stvan.  15
Mellan dem spriddes n hit och n dit en orknelig skara
av vitulliga fr, som du ser vitaktiga strmoln
flockvis spridda p himmelens valv, nr det blser om vren.
Springare tv gnger tolv, bngstyriga, fjttrade vindar,
stampande stodo i spiltornas rad och tuggade vallh,       20
manarna knutna med rtt och hovarna blanka av jrnskor.
Dryckessalen, ett hus fr sig sjlv, var timrad av krnfur.
Ej fem hundrade mn--till tio tolfter p hundrat--
fyllde den rymliga sal, nr de samlats att dricka om julen.
Genom salen, s lng som han var, gick bordet av stenek,   25
bonat och blankt som av stl; hgstes-pelarna bda
stodo fr ndan drav, tv gudar, skurna av almtrd:
Oden med hrskareblick och Frej med solen p hatten.
Nyss emellan de tv p sin bjrnhud--huden var kolsvart,
gapet scharlakansrtt, men klorna skodda med silver--      30
Torsten bland vnnerna satt, som gstfriheten bland gldjen.
Ofta, nr mnen bland skyarna flg, frtalde den gamle
under frn frmmande land, dem han sett, och vikingafrder
fjrran i stervg och i Vstersaltet och Gandvik.
Tyst satt lyssnande lag, och dess blickar hngde vid gubbens  35
lppar, som bi't vid sin ros; men skalden tnkte p Brage,
nr med sitt silfverskgg och med runor p tungan han sitter
under den lumimiga bok och frtljer en saga vid Mimers
evigt sorlande vg, han sjlv en levande saga.

Mitt p golvet--med halm var det strtt--brann lgan bestndigt  40
glatt p sin murade hll, och igenom det luftiga rkfng
blickade stjrnorna in, de himmelska vnner, i salen.
Men kring vggen, p naglar av stl, dr hngde det radvis
brynja och hjlm vid varann, och hr och dr dem emellan
blixtrade neder ett svrd, som i vinterkvllen ett stjrnskott.  45
Mera n hjlmar och svrd dock skldarna lyste i salen,
blanka som solens rund eller mnens skiva av silver.
Gick dr stundom en m kring bordet och fyllde i hornen,
slog hon gonen ned och rodnade: bilden i sklden
rodnade ven som hon; det gladde de drickande kmpar.--     50

Rikt var huset: varhelst som du skdade, mtte ditt ga
fyllda kllrar och proppade skp och rgade visthus.
Mnga klenoder jmvl dr gmdes, byten av segern,
guld med runor upp och det konstarbetade silver.
Tre ting skattades dock av all den rikedom ypperst:         55
_svrdet_, som rvdes frn fader till son, var frmst av de trenne,
Angurvadel, s kallades det, och broder till blixten.
Fjrran i sterland var det smitt--som sagan frtljer--,
hrdat i dvrgarnas eld: Bjrn Bltand bar det frn brjan.
Bjrn frlorade dock p en gng bd' svrdet och livet      60
sder i Grningasund, dr han stridde mot vldige Vifell.
Vifell hade en son, het Viking. Men gammal och brcklig,
bodde p Ullerker en kung med sin blomstrande dotter.
Se, d kom det ur skogarnas djup en oskapelig jtte,
hgre till vxten n mnniskors tt och luden och vildsint, 65
fordrade envigeskamp eller kungadottern och riket.
Ingen vgade kampen likvl, ty det fanns ej ett stl, som
bet p hans skalle av jrn, och drfr nmndes han Jrnhs.
Viking allena, som nyss fyllt femton vintrar, emottog
striden, i hopp p sin arm och p ngurvadel. I ett hugg    70
klv han till midjan det rytande troll och frlste den skna.
Viking lmnade svrdet till Torsten, sin son, och frn Torsten
gick det till Fritiof i arv: nr han drog det, sken det i salen,
liksom flge en blixt drigenom eller ett norrsken.
Hjaltet var hamrat av guld, men runor syntes p klingan,     75
underbara, ej knda i Nord, men de kndes vid solens
portar, dr fderna bott, frrn sarna frde dem hit upp.
Matta lyste de runor alltjmt, nr fred var i landet,
men nr Hildur begynte sin lek, d brunno de alla
rda som hanens kam, nr han kmpar: frlorad var den, som   80
mtte i slaktningens natt den klingan med lgande runor.
Svrdet var vida bermt, och av svrd var det ypperst i Norden.
Drnst ypperst i pris var en _armring_, vida beryktad,
smidd av nordiska sagans Vulkan, av den haltande Vaulund.
Tre mark hll han i vikt, och arbetad var han av rent guld.  85
Himlen var tecknad drp med de tolv oddligas borgar,
vxlande mnaders bild, men av skalderna nmndes de solhus.
Alfhem skdades dr, Frejs borg: det r solen, som nyfdd
brjar att klttra igen fr himmelens branter vid julen.
Skvabck var dr ocks: i dess sal satt Oden hos Saga,      90
drack sitt vin ur det gyllene krl; det krlet r havet,
frgat med guld av morgonens gld, och Sagan r vren,
skriven p grnskande flt med blommor i stllet fr runor.
Balder syntes jmvl p sin tron, midsommarens sol, som
gjuter frn fstet sin rikedom ner, en bild av det goda;     95
ty det goda r strlande ljus, men det onda r mrker.
Solen trttnar att stiga alltjmt, och det goda desslikes
svindlar p hjdernas brant: med en suck frsjunka de bda
neder till skuggornas land, till Hel: det r Balder p blet.
Glitner, den fredliga borg, sgs ven: frlikande alla,      100
satt dr med vgen i hand Forsete, domarn p hstting.
Dessa bilder och mnga nnu, som betecknade ljusets
strider p himmelens valv och i mnniskans sinne, de voro
skurna av mstarens hand i den ringen. En prktig rubinknapp
krnte dess buktiga rund, som solen krner sin himmel.       105
Ringen var lnge i slkten ett arv, ty hon ledde sin ttlngd,
endast p mdernet dock, till Vaulund, rknad fr stamfar.
En gng stals den klenoden dock bort av rvaren Ste,
svrmande kring p de nordiska hav; sen fanns han ej ter.
Slutligen taltes det om, att Sote p kusten av Bretland      110
levande satt sig med skepp och med gods i sin murade gravhg;
men,dr fann han ej ro, och det spkade stndigt i hgen.
Torsten frnam det ryktet ocks, och med Bele besteg han
draken och klv den skummande vg och styrde till stllet.
Vid som ett tempelvalv, som en kungsgrd, vore den bddad     115
in i grus och grnskande torv, s vlvde sig hgen.
Ljus ock lyste drur. Igenom en springa p porten
tittade kmparna in, och det beckade vikingaskeppet
stod dr med ankar och master och rr; men hg i dess bakstam
satt en frfrlig gestalt: han var kldd i en mantel av lgor. 120
Bister satt han och skurade dr blodflckade klingan,
kunde ej skura de flckarna bort: allt guld, som han rnat,
lg i hgar omkring, och ringen bar han p armen.
"Stiga vi", viskade Bele, "dit ner och kmpa mot trollet,
tv mot en ande av eld?" Men halvvred svarade Torsten:        125
"En mot en var fdernas sed, jag kmpar vl ensam."
Lnge tvistades nu, vem frst av de tvenne det tillkom
prva den vdliga frd; men till slut tog Bele sin stlhjlm,
skakade om tv lotter dri, och vid stjrnornas skimmer
knde Torsten igen sin lott. Fr en stt av hans jrnlans     130
sprungo riglar och ls, och han nedsteg.--Frgade ngon,
vad han frnam i det nattliga djup, d teg han och ryste.
Bele hrde dock frst en sng, den lt som en trollsng;
sedan frnam han ett rasslande ljud, som av klingor som korsas,
sist ett grseligt skri; d blev tyst. Ut strtade Torsten,   135
blek, frvirrad, frstrd; ty med dden hade han kmpat.
Ringen bar han likvl. "Den r dyrkpt", sade han ofta,
"ty jag har darrat en gng i mitt liv, och det var, nr jag tog den."
Smycket var vida bermt och av smycken ypperst i Norden.

_Skeppet Ellida_ till slut var en av slktens klenoder.       140
Viking--sgs det--en gng, nr han vnde tillbaka frn hrtg,
seglade lngs med sin strand; d sg han en man p ett skeppsvrak
sorglst gungande hn; det var, som han lekte med vgen.
Mannen var hg och av del gestalt och hans anlete ppet,
glatt, men frnderligt dock, likt havet, som leker i solsken. 145
Manteln var bl och bltet av guld, besatt med koraller,
skgget vitt som vgornas skum, men hret var sjgrnt.
Viking styrde sin sncka drt fr att brga den arme,
tog den frfrusne hem till sin grd och frplgade gsten.
Dock, nr han bjds av vrden till sngs, d log han och sade: 150
"Vinden r god, och mitt skepp, som du sett, r ej att frakta;
hundrade mil, det hoppas jag visst, jag seglar i afton.
Tack fr din bjudning nd! den r vlment; kunde jag endast
ge dig ett minne av mig! men min rikedom ligger i havet;
kanske finner du dock i morgon en gva p stranden."           155
Dagen drp stod Viking vid sjn, och si! som en havsrn,
nr han frfljer sitt rov, flg in i viken ett drakskepp.
Ingen syntes drp, ej en gng man mrkte en styrman,
rodret dock lette sin buktiga vg bland klippor och blindskr,
liksom bodde en ande dri: nr det nalkades stranden,          160
revade seglet sig sjlvt, och, ej rrt av mnniskohnder,
ankaret snkte sig ned och bet med sin hulling i djupet.
Stum stod Viking och sg, men d sjngo de lekande vgor:
"Brgade gir ej glmmer sin skuld, han sknker dig draken."
Gvan var kunglig att se, ty de buktiga plankor av eke         165
voro ej fogade hop som annars men vuxna tillsammans.
Strckningen var som en drakes i sjn: i stammen dr framme
lyfte han huvudet hgt, och av rtt guld lgade svalget.
Buken var sprcklig med bltt och med gult, men baktill vid rodret
slog han sin vldiga stjrt i en ringel, fjllig av silver;     170
vingarna svarta med kanter av rtt; nr han spnde dem alla,
flg han i kapp med den susande storm, men rnen blev efter.
Fylldes det skeppet med vpnade mn, d skulle du trott dig
skda en flytande konungastad, en simmande fstning.
Skeppet var vida bermt, och av skepp var det ypperst i Norden.  175

Detta och mera drtill tog Fritiof i arv av sin fader.
Knappast fanns i de nordiska land en rikare arving,
om ej en konungason; ty kungars vlde r ypperst.
Var han ej konungason, likvl hans sinne var kungligt,
vnsllt, delt och milt, och med var dag vxte hans rykte.       180
Kmpar hade han tolv, grhriga furstar i idrott,
faderns kamrater, med brst av stl och med rriga pannor.
Nederst p kmparnas bnk, jmnrig med Fritiof, en yngling
satt som en ros bland vissnade lv: Bjrn hette den unge,
glad som ett barn men fast som en man och vis som en gubbe.       185
Upp med Fritiof han vxt, och de blandat blod med varandra,
fosterbrder p nordmannastt, och svurit att leva
samman i lust och i nd och att hmna varandra i dden.
Mitt bland kmpar och gsternas mngd, som kommit till gravl,
Fritiof, en srjande vrd, med gon fyllda av trar,              190
drack p fdernas vis sin faders minne och hrde
skaldernas sng till hans lov, ett dundrande drpa; men sedan
steg han i faderns ste, nu hans, och satte sig neder
mellan dess Oden och Frej: det r Tors plats uppe i Valhall.


IV.

FRITIOFS FRIERI.

Vl klingar sngen i Fritiofs sal,            1
och skalderna prisa hans ttartal.
Men sngen glder
ej Fritiof, han hr ej, vad skalden kvder.

Och jorden har ter kltt sig grn,           2
och drakarna simma igen p sjn.
Men hjltesonen
han vandrar i skogen och ser p mnen.

Nyss var han likvl s lycklig, s glad,      3
ty muntre kung Halvdan till gst han bad
och Helge dyster,
och de hade med sig sin skna syster.

Han satt vid dess sida, han tryckte dess hand 4
och knde tillbaka en tryckning ibland
och sg betagen
alltjmt p de kra, de dla dragen.

De taltes vid om de glada dar,                5
d morgonens dagg lg p livet kvar,
om barndomsminnen,
de rosengrdar i dla sinnen.

Hon hlsade honom frn dal och park,          6
frn namnen, som grodde i bjrkens bark,
och frn den kullen,
dr ekarna frodas i hjltemullen.

"Det var ej s trevligt i kungens grd,       7
ty Halvdan var barnslig och Helge hrd.
De kungasner
de hra ej annat n lov och bner.

Och ingen--hr rodnade hon som en ros--,      8
t vilken en klagan kunde frtros!
I kungasalar
hur kvavt var det dr mot i Hildings dalar!

Och duvorna, som de matat och tmt,           9
nu voro de flugna, ty hken dem skrmt.
Ett par allena
var kvar; av de tvenne tag du den ena!

Den duvan hon flyger vl hem igen,            10
hon lngtar, som andra, vl till sin vn.
Bind under vingen
en vnlig runa! det mrker ingen."

S sutto de viskande dagen om,                11
de hviskade nnu, nr kvllen kom,
som aftonvindar
om vren viska i grna lindar.

Men nu r hon borta, och Fritiofs mod         12
r borta med henne. Det unga blod
i kinden stiger,
han lgar och suckar alltjmt och tiger.

Sin sorg, sin klagan med duvan han skrev,     13
och glad for hon av med sitt krleksbrev;
men ack, tillbaka
hon vnde ej mer, hon blev hos sin maka.

Det vsen behagade icke Bjrn.                14
Han sade: "Vad fattas vr unga rn,
s tyst, s sluten?
r brstet trffat, r vingen skjuten?

Vad vill du? Ha vi ej i verfld              15
det gula flsk och det bruna mjd
och skalder mnga?
Det tar aldrig slut p de visor lnga.

Sant nog, att gngaren stampar i spilt;       16
p rov, p rov skriker falken vilt.
Men Fritiof jagar
i molnen allena, och trs och klagar.

Ellida hon har ingen ro p vg,               17
hon rycker alltjmt p sitt ankartg.
Ligg still, Ellida!
ty Fritiof r fredlig, han vill ej strida.

Den strdd r ocks en dd: till slut        18
jag rister, som Oden, mig sjlv med spjut.
Det kan ej fela,
vi bliva vlkomna hos blvit Hela."

D slppte Fritiof sin drake ls,             19
och seglet svllde, och vgen fns.
Rakt ver fjrden
till kungens sner han styrde frden.

De sutto p Beles hg den dag                 20
och hrde folket och skipade lag;
men Fritiof talar:
den stmman frnimmes kring berg och dalar.

"I kungar, skn Ingeborg r mig kr;          21
av eder jag henne till brud begr,
och den frening
hon var vl ven kung Beles mening.

Han lt oss vxa hos Hilding opp,             22
likt ungtrn, som vxa tillsammans i topp.
Dr ovanfre
band Freja de toppar med gyllne snre.

Min far var ej konung, ej jarl en gng,       23
dock lever hans minne i skaldens sng.
Hgvlvda grifter
frtlja p runsten min tts bedrifter.

Ltt kunde jag vinna mig rike och land,       24
men hellre jag blir p min fdernestrand.
Dr vill jag skydda
s kungens grd som den ringes hydda.

Vi ro p Beles hg; han hr                  25
vart ord i djupet hr nedanfr.
Med Fritiof beder
den gamle i hgen: betnken eder!"--

D reste sig Helge och talte med hn:        26
"Vr syster r ej fr en bondeson.
Nordlandens drotter
m tvla, ej du, om den Valhallsdotter.

Yvs grna att hlsas fr ypperst i Nord,     27
vinn mnner med handkraft och kvinnor med ord!
Men Odensblodet
till pris ger jag icke t vermodet.

Mitt rike behfver du ej ta dig an,          28
jag skyddar det sjlv; vill du bli min man,
en plats r ledig
ibland mitt husfolk, den kan jag ge dig."--

"Din man blir jag knappast", var Fritiofs svar, 29
"r man fr mig sjlv, som min fader var.
Ur silverskida
flyg, Angurvadel, du fr ej bida!"

I solen glnste den klinga bl,             30
och runorna lgade rda drp.
"Du Angurvadel,
du r dock", sad' Fritiof, "av gammal adel.

Och vore det ej fr hgens fred,           31
p stllet jag hgge dig, svartekung, ned.
Vill dock dig lra
en ann' gng ej komma mitt svrd fr nra."--

S sagt, han klv i ett hugg allen        32
kung Helges guldskld, som hngde p gren.
I tv halvrundor
han klang emot hgen, det klang inunder.

"Vl trffat, min klinga! Ligg nu och drm 33
om hgre bedrifter; till dess frgm
de runolgor.
Nu segla vi hem ver mrkbl vgor."


V.

KUNG RING.

Och kung Ring skt tillbaka sin guldstol frn bord, och kmpar   1
  och skalder
uppstego att lyssna till kungens ord, bermd i Nord;
han var vis som gud Mimer och from som Balder.

Hans land var som lunden, dr gudar bo, och vapnen komma        2
ej inom dess grna, dess skuggiga ro, och grsen gro
fridlysta drstdes, och rosorna blomma.

Rttvisan satt ensam, bd' strng och huld, p domarstolen,    3
och friden betalte vart r sin skuld, och kornets guld
lg strtt ver landet och sken i solen.

Och snckorna kommo med bringa svart, med vita vingar,        4
frn hundrade land och frde frn vart mngfaldig art
av rikdom, som rikdomen tingar.

Men frihet bodde hos friden kvar i glad frening,            5
och alla lskade landets far, fast en och var
fritt sade p tinget sin mening.

I tretti vintrar han fredlig och sll styrt Nordlands sner, 6
och ingen gtt missnjd hem till sitt tjll, och varje kvll
hans namn gick till Oden med folkets bner.

Och kung Ring skt tillbaka sin guldstol frn bord, och alla glade 7
uppstego att lyssna till kungens ord, bermd i Nord;
men han suckade djupt och talte och sade:

"Min drottning sitter i Folkvangs loft p purpurtcken,     8
men hr r det grs ver hennes stoft, och blomsterdoft
kringnga dess gravhg vid bcken.

Ej fr jag drottning s god, s skn, mitt rikes ra.      9
Till gudarna gick hon, till Valhalls ln; men landets bn,
och barnens, en moder begra.

Kung Bele, som ofta kom till min sal med sommarvinden,    10
har lmnat en dotter; hon r mitt val, den lilja smal
med morgonrodnad p kinden.

Jag vet, hon r ung, och den unga m helst blomman plockar; 11
men jag gtt i fr, och vintrarna str alltren sin sn
i kungens de glesnade lockar.

Men kan hon lska en redlig man med vitt i hren,         12
och vill hon ta sig de spda an,
vars mor frsvann,
s bjuder Hsten sin tron t Vren.

Ta'n guld ur valven, ta'n smycken t brud ur skp af eke; 13
och fljen, I skalder, med harpoljud, ty sngens gud
r med d vi frie, r med d vi leke!"--

Och ut drogo svenner med buller och bng,                14
med guld och bner, och skalderna fljde, en rad s lng, med hjltesng,
och stllde sig fram fr kung Beles sner.

De drucko i dagar, de drucko i tre, men p den fjrde,  15
vad svar kung Helge dem mnde ge, tsporde de,
ty nu de ville  frde.

Kung Helge han offrar bd' falk och hst i lunden grna, 16
han sprjer bd' vala och offerprst, vad som var bst
allt fr hans syster, den skna.

Men lungorna nekade bifall alltjmt, som prst och vala, 17
och d gav kung Helge, den tecknen skrmt, sitt nej bestmt,
ty mnskan br lyda, d gudar tala.

Men muntre kung Halvdan han log och sad': "Farvl med festen! 18
Kung Grskgg sjlv bort rida stad,
jag hulpit glad
den hedersgubben p hsten."

Frbittrade draga de sndmn bort och budskap bra      19
om kungens skymf; men han svarar dem torrt, att inom kort
kung Grskgg skall hmna sin ra.

Han slog sin hrskld, som hngde  stam i hga linden. 20
D simma drakar p vgen fram med blodrd kam,
och hjlmarna nicka i vinden.

Och hrbud flgo till Helges grd, som sade dyster:    21
"Kung Ring r mktig, den strid blir hrd; i Balders vrd,
i templet jag stter min syster."

Dr sitter den lskande vemodsfull  fridlyst tilja.   22
Hon smmar i silke, hon smmar i gull och grter full
sin barm: det r dagg ver lilja.


VI.

FRITIOF SPELAR SCHACK.

Bjrn och Fritiof sutto bda            1
vid ett schackbord, sknt att skda.
Silver var varannan ruta,
och varannan var av guld.

D steg Hilding in. "Sitt neder!       2
Upp i hgbnk jag dig leder,
tm ditt horn, och lt mig sluta
spelet, fosterfader huld!"

Hilding kvad: "Frn Beles sner       3
kommer jag till dig med bner.
Tidningarna ro onde,
och till dig str landets hopp."

Fritiof kvad: "Tag dig till vara,     4
Bjrn, ty nu r kung i fara.
Frlsas kan han med en bonde:
den r gjord att offras opp."

"Fritiof, reta icke kungar!          5
Starka vxa rnens ungar:
fast mot Ring de aktas svaga,
stor r deras makt mot din."

"Bjrn, jag ser, du tornet hotar,   6
men ditt anfall ltt jag motar.
Tornet blir dig svrt att taga,
drar sig i sin skldborg in."

"Ingeborg i Baldershagen           7
sitter och frgrter dagen.
Kan _hon_ dig till strids ej locka,
grterskan med gon bl?"

"Drottning, Bjrn, du ffngt jagar, 8
var mig kr frn barndomsdagar;
hon r spelets bsta docka,
hur det gr, _hon_ rddas m."

"Fritiof, vill du icke svara?     9
Skall din fosterfader fara
ohrd frn din grd, emedan
ej ett dockspel vill ta slut?"

D steg Fritiof upp och lade     10
Hildings hand i sin och sade:
"Fader, jag har svarat redan,
du har hrt min sjls beslut.

Rid att Beles sner lra,        11
vad jag sagt! De krnkt min ra,
inga band vid dem mig fsta,
aldrig blir jag deras man."

"Vl, din egen bana vandra!      12
Ej kan jag din vrede klandra;
Oden styre till det bsta!"
sade Hilding och frsvann.


VII.

FRITIOFS LYCKA.

Kung Beles sner grna drag           1
frn dal till dal att be om svrd!
Mitt f de ej; i Balders hage
dr r min valplats, r min vrld.
Dr vill jag ej tillbaka blicka
p kungars hmnd, p jordens sorg,
men endast gudars gldje dricka
tvemnnings med min Ingeborg.

S lnge nnu solen tmmer            2
sin purpurglans p blomstren varm,
likt rosenfrgat skir, som gmmer
en blomstervrld, min Ingborgs barm;
s lnge irrar jag p stranden,
av lngtan, evig lngtan trd,
och ritar suckande i sanden
det kra namnet med mitt svrd.

Hur lngsamt g de trga stunder!    3
Du Dellings son, vi drjer du?
Har du ej skdat berg och lunder
och sund och ar frrn nu?
Bor ingen m i vstersalar,
som vntar dig fr lnge sen
och flyger till ditt brst och talar
om krlek frst, om krlek sen?

Dock ntligt trtt av vgens mda,   4
du sjunker ned ifrn din hjd,
och kvllen drar det rosenrda
sparlakanet fr gudars frjd.
Om krlek viska jordens floder,
om krlek viskar himlens flkt.
Vlkommen, natt, du gudars moder,
med prlor p din brllopsdrkt!

Hur tyst de hga stjrnor skrida,    5
likt lskarn till en m p t!
Flyg ver fjrden, min Ellida!
Skjut p, skjut p, du blja bl!
Dr borta ligga gudens lunder,
till goda gudar styra vi,
och Balderstemplet str drunder,
med krlekens gudinna i.

Hur lycklig trder jag p stranden!  6
Du jord, jag ville kyssa dig,
och er, I blommor sm, som randen
med vitt och rtt den krkta stig!
Du mne, somj ditt skimmer tmmer
kring lund och tempel, hg och vrd,
hur skn du sitter dr och drmmer,
lik Saga i en brllopsgrd!

Vem lrde dig, du bck, som talar   7
med blommorna, min knslas rst?
Vem gav er, Nordens nktergalar,
den klagan, stulen ur mitt brst?
Med kvllens rodnad alfer mla
min Ingborgs bild p mrkbl duk;
den bilden kan ej Freja tla,
hon blser bort den, avundsjuk.

Dock, grna hennes bild frsvinne!  8
Dr r hon sjlv, som hoppet skn
och trogen som ett barndomsminne;
hon kominer med min krleks ln.
Kom, lskade, och lt mig trycka
dig till det hjrta, du r kr!
Min sjls begr, min levnads lycka,
kom i min famn och vila dr!

S smrt som stjlken av en lilja,  9
s fyllig som en mognad ros!
Du r s ren som gudars vilja
och dock s varm, som Freja tros.
Kyss mig, min skna! Lt min lga
f genomstrmma ven dig!
Ack! jordens rund och himmelns bga
frsvinna, nr du kysser mig.

Var icke rdd, hr finns ej fara;  10
Bjrn str dr nere med sitt svrd,
med kmpar nog att oss frsvara,
om det behvdes, mot en vrld.
Jag sjlv, o att jag strida finge
fr dig, som jag dig hller nu!
Hur lycklig jag till Valhall ginge,
om min valkyria vore du!

Vad viskar du om Balders vrede?   11
Han vredgas ej, den fromme gud,
den lskande, som vi tillbede,
vrt hjrtas krlek r hans bud:
den gud med solsken p sin panna,
med evig trohet i sin barm:
var ej hans krlek till sin Nanna,
som min till dig, s ren, s varm?

Dr str hans bild, han sjlv r nra,  12
hur milt han ser p mig, hur hult!
Till offer vill jag honom bra
ett hjrta varmt och krleksfullt.
Bj kn med mig! Ej bttre gva,
ej sknare fr Balder fanns
n tvenne hjrtan, vilka lova
varann en trohet, fast som hans.

Till himmeln mera n till jorden   13
min krlek hr, frsm ej den!
I himmeln r han ammad vorden
och lngtar till sitt hem igen.
O den som ren druppe vore!
O den som nu med dig fick d
och segrande till gudar fre
i famnen p sin bleka m!

Nr d de andra kmpar rida       14
ur silverportarna till krig,
jag skulle sitta vid din sida,
en trogen vn, och se p dig.
Nr Valhalls mor kring bordet bringa
de mjdhorn med sitt skum av gull,
med dig jag ensamt skulle klinga
och viska m och krleksfull.

En lvsal ville jag oss bygga          15
p nset vid en mrkbl bukt.
Dr lge vi i skuggan trygga
av lunden med den gyllne frukt.
Nr Valhalls sol sig tertnde
--hur klart, hur hrligt r dess bloss!--
till gudarna vi tervnde,
och lngtade dock hem till oss.

Med stjrnor skulle jag bekransa      16
din panna, dina lockars gld;
i Vingolvs sal jag skulle dansa
min bleka lilja rosenrd;
till dess jag dig ur dansen droge
till krlekens, till fridens tjll,
dr silverskggig Brage sloge
din brudsng ny fr varje kvll.

Hur vakan sjunger genom lunden!       17
Den sngen r frn Valhalls strand.
Hur mnen skiner ver sunden!
Han lyser ur de ddas land.
Den sngen och det ljuset bda
en vrld av krlek utan sorg;
den vrlden ville jag vl skda
med dig, med dig, min Ingeborg!

Grt icke! nnu livet strmmar        18
i mina dror, grt ej s!
Men krlekens och mannens drmmar
kringsvrma grna i det bl.
Ack, blott din famn mot mig du breder,
blott dina gon se p mig,
hur ltt du lockar svrmarn neder
frn gudars salighet till dig!--

"Tyst, det r lrkan." Nej, en duva   19
i skogen kuttrar om sin tro;
men lrkan slumrar n p tuva
hos maken i sitt varma bo.
De lyckliga! dem skiljer ingen,
nr dagen kommer eller far,
men deras liv r fritt som vingen,
som br i skyn det glada par.

"Se, dagen gryr." Nej, det r flamman   20
av ngon vrdkas ster ut.
nnu vi kunna sprka samman,
n har den kra natt ej slut.
Frsov dig, dagens gyllne stjrna,
och morgna sen dig lngsamt till!
Fr Fritiof m du sova grna
till Ragnark, om du s vill.

Dock, det r ffngt till att hoppas;   21
dr blser ren en morgonvind,
och redan sterns rosor knoppas
s friska som p Ingborgs kind.
En vingad sngarskara kvittrar
--en tankls hop--i klarnad sky,
och livet rrs, och vgen glittrar,
och skuggorna och lskarn fly.

Dr kommer hon i all sin ra!         22
Frlt mig, gyllne sol, min bn!
Jag knner det, en gud r nra,
hur prktig r hon dock, hur skn!
O, den som fram i banan trdde
s vldig, som du trder nu,
Och stolt och glad sin levnad kldde
i ljus och seger liksom du!

Hr stller jag infr ditt ga       23
det sknaste, du sett i Nord.
Tag henne i din vrd, du hga!
Hon r din bild p grnkldd jord.
Dess sjl r ren som dina strlar,
dess ga som din himmel bltt,
och samma guld, din hjssa mlar,
har hon i sina lockar ftt.

Farvl, min lskade! En annan,      24
en lngre natt vi ses igen.
Farvl! nnu en kyss p pannan
och en p dina lppar n!
Sov nu, och drm om mig och vakna
vid middag; och med trogen sjl
tlj timmarna som jag, och sakna
och brinn som jag! Farvl, farvl!


VIII.

AVSKEDET.

_Ingeborg_.
Det dagas ren, och Fritiof kommer icke!
I gr likvl var redan tinget utlyst
p Beles hg: den platsen valdes rtt;
hans dotters de skulle dr bestmmas.
Hur mnga bner har det kostat mig,          5
hur mnga trar, rknade av Freja,
att smlta hatets is kring Fritiofs hjrta
och locka lftet frn den stoltes mun
att ter bjuda handen till frsoning!
Ack! mannen r dock hrd, och fr sin ra    10
--s kallar han sin stolthet--rknar han
ej just s noga, om han skulle krossa
ett troget hjrta mera eller mindre.
Den arma kvinnan, sluten till hans brst,
r som en mossvxt, blommande p klippan     15
med bleka frger: blott med mda hller
den obemrkta sig vid hllen fast,
och hennes nring ro nattens trar.

I gr allts blev d mitt de avgjort,
och aftonsolen har gtt ner drver.         20
Men Fritiof kommer ej! De bleka stjrnor.
en efter annan, slockna och frsvinna,
och med varenda utav dem, som slcks,
gr en frhoppning i mitt brst till graven.
Dock, varfr ocks hoppas? Valhalls gudar    25
ej lska mig, jag har frtrnat dem.
Den hge Balder, i vars skygd jag vistas,
r frolmpad, ty en mnsklig krlek
r icke helig nog fr gudars blickar;
och jordens gldje fr ej vga sig          30
inunder valven, dr de allvarsamma,
de hga makter ha sin boning fst.
--Och likafullt, vad r mitt fel, vi vredgas
den fromme guden fver jungfruns krlek?
r han ej ren som Urdas blanka vg,         35
ej oskuldsfull som Geflons morgondrmmar?
Den hga solen vnder icke bort
frn tvenne lskande sitt rena ga;
och dagens nka, stjrnenatten, hr
mitt i sin sorg med gldje deras eder.      40
Vad som r lovligt under himmelns valv,
hur blev det brottsligt under tempelvalvet?
Jag lskar Fritiof. Ack, s lngt tillbaka,
som jag kan minnas, har jag lskat honom;
den knslan r ett rsbarn med mig sjlv;   45
jag vet ej, nr hon brjat, kan ej ens
den tanken fatta, att hon varit borta.
Som frukten stter sig omkring sin krna
och vxer ut och rundar omkring henne
i sommarsolens sken sitt klot av guld:      50
s har jag ven vuxit ut och mognat
omkring den krnan, och mitt vsen r
det yttre skalet endast av min krlek.
Frlt mig, Balder! Med ett troget hjrta
jag trdde i din sal, och med ett troget    55
vill jag g drifrn: jag tar det med mig
utver Bifrosts bro och stller mig
med all min krlek fram fr Valhalls gudar.
Dr skall han st, en asason som de,
och spegla sig i skldarna och flyga        60
med lsta duvovingar genom bl,
ondlig rymd uti Allfaders skte,
varfrn han kommit.--Varfr rynkar du
i morgongryningen din ljusa panna?
I mina dror flyter, som i dina,           65
den gamle Odens blod. Vad vill du, frnde?
Min krlek kan jag icke offra dig,
vill det ej ens; han r din himmel vrdig.
Men vl jag offra kan min levnads lycka,
kan kasta bort den, som en drottning kastar  70
sin mantel frn sig och r likafullt
densamma, som hon var.--Det r beslutat!
Det hga Valhall skall ej blygas fr
sin frnka: jag vill g emot mitt de,
som hjlten gr mot sitt.--Dr kommer Fritiof.  75
Hur vild, hur blek! Det r frbi, frbi!
Min vreda norna kommer jmte honom.
Var stark, min sjl!--Vlkommen, sent omsider!
Vrt de r bestmt, det str att lsa
upp din panna.     80

_Fritiof_.
St dr icke ven
blodrda runor, talande om skymf
och hn och landsflykt?

_Ingeborg_.
Fritiof, sansa dig,
bertta vad som hnt! Det vrsta anar       85
jag lnge sen, jag r beredd p allt.

_Fritiof_.
Jag kom till tinget upp ttehgen,
och kring dess grna sidor, skld vid skld
och svrd i handen, stodo Nordens mn,
den ena ringen innanfr den andra,          90
upp emot toppen; men p domarstenen,
mrk som ett skmoln, satt din broder Helge,
den bleke blodman med de skumma blickar;
och jmte honom, ett fullvuxet barn,
satt Halvdan, tanklst lekande med svrdet.  95
D steg jag fram och talte: "Kriget str
och slr p hrskld invid landets grnser;
ditt rike, konung Helge, r i fara:
giv mig din syster, och jag lnar dig
min arm i striden, den kan bli dig nyttig.   100
Lt grollet vara glmt emellan oss!
Ej grna nr jag det mot Ingborgs broder.
Var billig, konung, rdda p en gng
din gyllne krona och din systers hjrta!
Hr r min hand. Vid Asa-Tor, det r         105
den sista gng hon bjuds dig till frsoning."--
D blev ett gny p tinget. Tusen svrd
sitt bifall hamrade p tusen skldar,
och vapenklangen flg mot skyn, som glad
drack fria mnners bifall till det rtta.    110
"Giv honom Ingeborg, den smrta liljan,
den sknaste, som vxt i vra dalar;
han r den bsta klingan i vrt land,
giv honom Ingeborg!"--Min fosterfader,
den gamle Hilding, med sitt silverskgg,     115
steg fram och hll ett tal, av vishet fullt,
med korta krnsprk, klingande som svrdshugg;
och Halvdan sjlv ifrn sitt kungaste
sig reste, bedjande med ord och blickar.
Det var frgves; varje bn var spilld,      120
liksom ett solsken, slsat bort p klippan,
det lockar ingen vxt frn hennes hjrta;
och konung Helges anlet blev sig likt:
ett bleklagt nej p mnsklighetens bner.
"t bondesonen--sade han fraktligt--        125
jag kunnat Ingborg ge, men tempelskndarn
syns mig ej passa fr Valhalladottern.
Har du ej, Fritiof, brutit Balders fred?
Har du ej sett min syster i hans tempel,
nr dagen gmde sig fr edert mte?          130
Ja eller nej!" D skallade ett rop
ur mannaringen: "Sg blott nej, sg nej!
Vi tro dig p ditt ord, vi fria fr dig,
du Torstens son, s god som kungasonen;
sg nej, sg nej, och Ingeborg r din!"--    135
"Min levnads lycka hnger p ett ord
--sad' jag--, men frukta ej fr det, kung Helge!
Jag vill ej ljuga mig till Valhalls gldje,
och ej till jordens. Jag har sett din syster,
har talt med henne uti templets natt,        140
men Balders fred har jag ej drfr brutit."--
Jag fick ej tala mer. Ett sorl av fasa
flg tinget genom: de, som stodo nrmast,
sig drogo undan, liksom fr en pestsjuk;
och nr jag sg mig om, den dumma vantron    145
frlamat varje tunga, kalkat vit
var kind, nyss blossande av glad frhoppning.
D segrade kung Helge. Med en rst
s hemsk, s dyster som den dda valans
i Vegtamskvida, nr hon sjng fr Oden       150
om sars ofrd och om Helas seger,
s hemskt han talte: "Landsflykt eller dd
jag kunde stta, efter fdrens lagar,
upp ditt brott; men jag vill vara mild,
som Balder r, vars helgedom du skymfat.     155
I Vsterhavet ligger det en krans
av ar, dem jarl Angantyr behrskar.
S lnge Bele levde, jarlen gav
vart r sin skatt; sen har den uteblivit.
Drag fver bljan hn och indriv skatten!    160
det r den bot, jag fordrar fr din djrvhet.
Det sgs--tillade han med nedrigt hn--,
att Angantyr r hrdhnt, att han ruvar
som draken Fafner p sitt guld, men vem
str mot vr nye Sigurd Fafnesbane?          165
En mera manlig bragd frske du
n dra jungfrur uti Balders hage!
Till nsta sommar vnta vi dig hr
med all din ra, framfr allt med skatten.
Om icke, Fritiof, r du var mans niding      170
och fr din livstid fridls i vrt land."--
S var hans dom, och hrmed lstes tinget.

_Ingeborg_.
Och ditt beslut?

_Fritiof_.
                 Har jag vl mer ett val?   175
r ej min ra bunden vid hans fordran?
Den skall jag lsa, om ock Angantyr
frgmt sitt lumpna guld i Nastrands floder.
I dag nnu far jag.

_Ingeborg_.
                    Och lmnar mig?

_Fritiof_.
Nej, icke lmnar dig, du fljer med.       180

_Ingeborg_.
Omjligt!

_Fritiof_.
          Hr mig, hr mig, frrn du svarar!
Din vise broder Helge tycks ha glmt,
att Angantyr var vn utav min fader,
liksom av Bele; kanske giver han          185
med godo vad jag fordrar; men om icke,
en vldig vertalare, en skarp,
har jag, han hnger vid min vnstra sida.
Det kra guldet skickar jag till Helge,
och drmed lser jag oss bgge frn       190
den krnte hycklarns offerkniv fr alltid.
Men sjlva, skna Ingborg, hissa vi
Ellidas segel ver oknd vg;
hon gungar oss till ngon vnlig strand,
som sknker fristad t en bil tog krlek. 195
Vad r mig Norden, vad r mig ett folk,
som bleknar fr ett ord av sina diar
och vill med frcka hnder gripa i
mitt hjrtas helgedom, mitt vsens blomkalk?
Vid Freja, det skall icke lyckas dem.     200
En usel trl r bunden vid den torva,
dr han blef fdd, men jag vill vara fri,
s fri som bergens vind. En handfull stoft
utav min faders hg och en av Beles
f nnu rum om skeppsbord; det r allt    205
vad vi behva utav fosterjorden.
Du lskade, det finns en annan sol
n den, som bleknar ver dessa snberg;
det finns en himmel, sknare n hr,
och milda stjrnor med gudomlig glans     210
se ner drfrn i varma sommarntter,
i lagerlundar p ett troget par.
Min fader, Torsten Vikingsson, for vida
omkring i hrnad och frtalte ofta
vid brasans sken i lnga vinterkvllar    215
om Greklands hav och arna dri,
de grna lunder i den blanka bljan.
Ett mktigt slkte bodde fordom dr
och hga gudar uti marmortempel.
Nu st de vergifna, grset frodas        220
 de stigar, och en blomma vxer
ur runorna, som tala forntids vishet;
och smrta pelarstammar grnska dr,
omlindade av Sderns rika rankor.
Men runtomkring br jorden av sig sjlv   225
en osdd skrd, vad mnniskan behfver,
och gyllne pplen glda mellan lven,
och rda druvor hnga p var gren
och svlla yppiga som dina lppar.
Dr, Ingeborg, dr bygga vi i vgen       230
ett litet Norden, sknare n hr;
och med vr trogna krlek fylla vi
de ltta tempelvalven, fgna n
med mnsklig lycka de frgtna gudar.
Nr seglarn d med slappa dukar gungar    235
--ty stormen trivs ej dr--frbi vr 
i aftonrodnans sken och blickar glad
frn rosenfrgad blja upp mot stranden,
d skall han skda upp templets trskel
den nya Freja--Afrodite, tror jag,        240
hon nmns i deras sprk--och undra p
de gula lockar, flygande i vinden,
och gon, ljusare n Sderns himmel.
Och efter hand kring henne vxer opp
ett litet tempelslkte utav alfer         245
med kinder, dr du tror att Sdern satt
i Nordens drivor alla sina rosor.--
Ack, Ingeborg, hur skn, hur nra str
all jordisk lycka fr tv trogna hjrtan!
Blott de ha mod att gripa henne fatt,     250
hon fljer villigt med och bygger dem
ett Vingolv redan hr inunder molnen.
Kom, skynda! varje ord, som talas n,
tar bort ett gonblick ifrn vr sllhet.
Allt r berett, Ellida spnner redan      255
de mrka rnevingarna till flykt,
och friska vindar visa vgen frn,
fr evigt frn den vantrofyllda stranden.
Vi drjer du?

_Ingeborg_.
              Jag kan ej flja dig.       270

_Fritiof_.
Ej flja mig?

_Ingeborg_.
              Ack, Fritiof, du r lycklig!
Du fljer ingen, du gr sjlv frut,
som stammen p ditt drakskepp, men vid rodret
din egen vilja str och styr din fart     265
med stadig hand utver vreda vgor.
Hur annorlunda r det ej med mig!
Mitt de vilar uti andras hnder,
de slppa ej sitt rov, fastn det blder;
och offra sig och klaga och frtyna       270
i lngsam sorg r kungadotterns frihet.

_Fritiof_.
r du ej fri, s snart du vill?--I hgen
din fader sitter.

_Ingeborg_.
                  Helge r min fader,
r i min faders stlle; av hans bifall   275
beror min hand, och Beles dotter stjl
sin lycka ej, hur nra ock den ligger.
Vad vore kvinnan, om hon slet sig ls
ifrn de band, varmed Allfader fst
invid den starke hennes svaga vsen?     280
Den bleka vattenliljan liknar hon:
med vgen stiger hon, med vgen faller,
och seglarns kl gr ver henne fram
och mrker icke, att han skr dess stngel.
Det r nu hennes de; men likvl,        285
s lnge roten hnger fast i sanden,
har vxten n sitt vrde, lnar frgen
av bleka syskonstjrnor ovanfrn,
en stjrna sjlv upp de bla djupen.
Men rycker hon sig ls, d driver hon,   290
ett vissnat blad, omkring den de bljan.
Frliden natt--den natten var frfrlig,
jag vntade dig stndigt, och du kom ej,
och nattens barn, de allvarsamma tankar
med svarta lockar, gingo jmt frbi      295
mitt vakna ga, brinnande och trlst;
och Balder sjlv, blodlse guden, sg
med blickar fulla utav hot upp mig--
frliden natt har jag betnkt mitt de,
och mitt beslut r fattat: jag blir kvar,  300
ett lydigt offer vid min broders altar.
Dock var det vl, att jag ej hrt dig d
med dina ar, diktade i molnen,
dr aftonrodnan ligger stndigt kring
en enslig blomstervrld av frid och krlek.  305
Vem vet, hur svag man r? Min barndoms drmmar,
de lnge tystade, st upp igen
och viska i mitt ra med en rst
s vlbekant, som vore det en systers,
s m, som vore det en lskares.          310
Jag hr er icke, nej, jag hr er icke,
I lockande, I fordom kra stmmor!
Vad skulle jag, ett Nordens barn, i Sdern?
Jag r fr blek fr rosorna dri,
fr frglst r mitt sinne fr dess gld,  315
det skulle brnnas av den heta solen,
och lngtansfullt mitt ga skulle se
mot Nordens stjrna, vilken str alltjmt,
en himmelsk skiltvakt, ver fdrens gravar.
Min dle Fritiof skall ej flykta frn     320
det kra land han fddes att frsvara,
skall icke kasta bort sitt rykte fr
en sak s ringa som en flickas krlek.
Ett liv, dr solen spinner, r frn r,
den ena dagen alltid lik den andra,       325
ett sknt men evigt enahanda r
fr kvinnan endast; men fr mannens sjl,
och helst fr din, blev livets stiltje trttsam.
Du trives bst, dr stormen tumlar kring
p skummig gngare utver djupen          330
och p din planka, upp liv och dd,
du kmpa fr med faran om din ra.
Den skna knen, som du mlar, bleve
en grav fr bragder, icke fdda n,
och med din skld frrostades jmvl      335
ditt fria sinne. S skall det ej vara!
Ej skall jag stjla bort min Fritiofs namn
ur skaldens snger, icke jag skall slcka
min hjltes ra i dess morgonrodnad.
Var vis, min Fritiof, lt oss vika fr    340
de hga nornor, lt oss rdda ur
vrt des skeppsbrott dock nnu vr ra,
vr levnads lycka kan ej rddas mer:
vi _mste_ skiljas.

_Fritiof_.
                    Varfr mste vi?     345
Fr det en smnls natt frstmt ditt sinne!

_Ingeborg_.
Fr det mitt vrde rddas br och ditt.
_Fritiof_.
P mannens krlek vilar kvinnans vrde.

_Ingeborg_.
Ej lnge lskar han den, han ej aktar.

_Fritiof_.
Med lsa nycker vinns hans aktning ej.   350

_Ingeborg_.
En del nyck r knslan av det rtta.

_Fritiof_.
Vr krlek stridde ej mot den i gr.

_Ingeborg_.
I dag ej heller, men vr flykt dess mera.

_Fritiof_.
Ndvndigheten bjuder henne, kom!

_Ingeborg_.
Vad som r rtt och delt, r ndvndigt.  355

_Fritiof_.
Hgt rider solen, tiden gr frbi.

_Ingeborg_.
Ve mig, han r frbi, frbi fr alltid!

_Fritiof_.
Besinna dig, r det ditt sista ord?

_Ingeborg_.
Jag har besinnat allt, det r mitt sista.

_Fritiof_.
Vlan, farvl, farvl, kung Helges syster!  360

_Ingeborg_.
O Fritiof, Fritiof, skola _s_ vi skiljas?
Har du ej ngon vnlig blick att ge
t barndomsvnnen, ingen hand att rcka
t den olyckliga, du lskat frr?
Tror du, jag str p rosor hr och visar   365
min levnads lycka leende ifrn mig
och sliter utan smrta ur mitt brst
ett hopp, som vxt tillhopa med mitt vsen?
Var icke du mitt hjrtas morgondrm?
Var gldje, som jag knde, hette Fritiof,  370
och allt, vad livet stort och delt har,
tog dina anletsdrag infr mitt ga.
Frdunkla ej den bilden fr mig, mt
med hrdhet ej den svaga, nr hon offrar,
vad henne krast var p jordens rund,     375
vad henne krast blir i Valhalls salar!
Det offret, Fritiof, r nog tungt nd;
ett ord till trst det kunde vl frtjna.
Jag vet, du lskar mig, har vetat det,
alltsen mitt vsen brjade att dagas,     380
och skert fljer dig din Ingborgs minne
i mnga r nnu, varthelst du far.
Men vapenklangen dvar sorgen dock,
hon blser bort upp de vilda vgor
och trs ej stta sig p kmpens bnk,    385
vid dryckeshornet firande sin seger.
Blott d och d, nr uti nattens frid
du mnstrar n en gng frflutna dagar,
d skymtar fram bland dem en bleknad bild:
du knner honom vl, han hlsar dig       390
frn kra trakter, det r bilden av
den bleka jungfrun uti Balders hage.
Du m ej visa honom bort, fastn
han blickar sorgligt, du m viska honom
ett vnligt ord i rat: nattens vindar    395
p trogna vingar fra det till mig,
_en_ trst likvl, jag har ej ngon annan!--
Fr mig r intet, som frstrr min saknad;
i allt, som omger mig, har hon en mlsman.
De hga tempelvalven tala blott           400
om dig, och gudens bild, som skulle hota,
tar dina anletsdrag, nr mnen skiner.
Ser jag t sjn, dr sam din kl och skar
i skum sin vg till lngterskan p stranden.
Ser jag t lunden, dr str mngen stam   405
med Ingborgs runor ritade i barken.
Nu vxer barken ut, mitt namn frgs,
och det betyder dden, sger sagan.
Jag frgar dagen, var han sg dig sist,
jag frgar natten, men de tiga still,     410
och havet sjlvt, som br dig, svarar p
min frga endast med en suck mot stranden.
Med aftonrodnan skall jag skicka dig
en hlsning, nr hon slcks i dina vgor,
och himmelns lngskepp, molnen, skola ta  415
ombord en klagan frn den vergivna.
S skall jag sitta i min jungfrubur,
en svartkldd nka efter livets gldje,
och smma brutna liljor uti duken,
tills en gng vren vvt sin duk och smmar  420
den full med bttre liljor p min grav.
Men tar jag harpan fr att sjunga ut
ondlig smrta uti djupa toner,
d brister jag i grt, som nu----

_Fritiof_.
Du segrar, Beles dotter, grt ej mera!   425
Frlt min vrede; det var blott min sorg,
som fr ett gonblick tog vredens drkt;
den drkten kan hon icke bra lnge.
Du r min goda norna, Ingeborg:
vad delt r, lr bst ett delt sinne.  430
Ndvndighetens vishet kan ej ha
en bttre fresprkerska n dig,
du skna vala med de rosenlppar!
Ja, jag vill vika fr ndvndigheten,
vill skiljas frn dig men ej frn mitt hopp;  435
jag tar det med mig ver vstervgor,
jag tar det med mig intill gravens port.
Med nsta vrdag r jag hr igen;
kung Helge, hoppas jag, skall se mig ter.
D har jag lst mitt lfte, fyllt hans fordran,  440
frsont jmvl det brott, man diktat p mig;
och d begr jag, nej, jag fordrar dig
p ppet ting emellan blanka vapen,
ej utav Helge men av Nordens folk;
det r din giftoman, du kungadotter!          445
Jag har ett ord att sga den, som vgrar.
Farvl till dess, var trogen, glm mig ej,
och tag, till minne av vr barndomskrlek,
min armring br, ett sknt vaulunderverk,
med himlens under ritade i guldet             450
--det bsta undret r ett troget hjrta--.
Hur sknt han passar till din vita arm,
en lysmask lindad kring en liljestngel!
Farvl, min brud, min lskade, farvl,
om ngra mna'r r det annorlunda!            455

_(Gr.)_

_Ingeborg_.

Hur glad, hur trotsig, hur frhoppningsfull
han stter spetsen av sitt goda svrd
p nornans brst och sger: Du skall vika!
Du arme Fritiof, nornan viker ej,
hon gr sin gng och ler t Angurvadel.      460
Hur litet knner du min mrke broder!
Ditt ppna hjltesinne fattar ej
det dystra djupet utav hans och hatet,
som glder i hans avundsjuka barm.
Sin systers hand ger han dig aldrig; frr    465
han ger sin krona, ger sitt liv till spillo
och offrar mig t gamle Oden eller
t gamle Ring, som nu han kmpar mot.--
Varhelst jag ser, finns intet hopp fr mig;
dock r jag glad, det lever i ditt hjrta.   470
Jag vill behlla fr mig sjlv min smrta,
men alla goda gudar flje dig!
Hr p din armring dock sig rkna lter
var srskild mnad av en lngsam sorg;
tv, fyra, sex, d kan du vara ter          475
men finner icke mer din Ingeborg.


IX.

INGEBORGS KLAGAN.

Nu r det hst,                         1
stormande hver sig havets brst.
Ack, men hur grna jag sute
nd dr ute!

Lnge jag sg                           2
seglet i vster, det flg p sin vg.
Ack, det r lyckligt, fr flja
Fritiof p blja.

Blja, du bl,                          3
svll ej s hgt det gr fort nog nd.
Lysen, I stjrnor, och sgen
seglaren vgen!

Nr det blir vr,                       4
kommer han hem, men den lskade gr
ej till hans mte i salen,
icke i dalen;

ligger i mull,                          5
bleknad och kall fr sin krleks skull,
eller hon klagar och blder,
offrad av brder.--

Falk som han glmt!                     6
Du skall bli min, jag vill lska dig mt.
Sjlv vill jag mata fr garn
vingade jgarn.

Hr p hans hand                        7
virkar jag in dig i dukens rand,
vingar av silver och rika
guldklor tillika.

Falkvingar tog                          8
Freja en gng och kring rymderna drog,
skte i norr och i sder
lskade der.

Lnte du ock                            9
vingarna ut, du ej bure mig dock.
Dden allena mig bringar
gudarnas vingar.

Jgare skn,                            10
sitt p min skuldra och blicka t sjn!
Ack, hur vi lngte och blicke,
kommer han icke.

Nr jag r dd,                         11
kommer han skert; minns d, vad jag bjd:
hlsa och hlsa du ter
Fritiof, som grter!


X.

FRITIOF P HAVET.

    Men p stranden stod     1
    kung Helge och kvad
    med frbittrat mod,
    och till trollen han bad.

Se, d mrknar himlabgen,
dundret gr kring de rum,
och i djupet kokar vgen,
och dess yta hljs med skum.
Blixtarna i molnen draga
hr och dr en blodig rand,
alla havets fglar jaga
skrikande emot sin strand.

    "Hrt blir vdret, brder!
    Stormens vingar hr jag
    flaxande i fjrran,
    men vi blekna ej.
    Sitt du lugn i lunden,
    tnk p mig och lngta,
    skn i dina trar,
    skna Ingeborg!"

    Mot Ellidas stam            2
    drog ett trollpar till fejd.
    Det var vindkall Ham,
    det var snig Hejd.

Och d lsas stormens vingar,
och den vilde doppar dem
n i djupet, n han svingar
virvlande mot gudars hem.
Alla fasans makter skrida,
ridande p vgens topp,
ur den skummiga, den vida,
bottenlsa graven opp.

    "Sknare var frden
    uti mnens skimmer
    ver spegelvgor
    hn mot Balders lund.
    Varmare, n hr r,
    var vid Ingborgs hjrta,
    vitare n havsskum
    svllde hennes barm."

    Nu Solundar-             3
    str ur vg, som gr vit,
    dr r stillare sj,
    dr r hamn, styr dit!

Men frvgen viking rdes
ej s ltt p trofast ek,
str vid styret sjlv och glades
t de vilda vindars lek.
Hrdare han seglen fster,
skarpare han vgen skr.
Rakt i vster, rakt i vster
skall det g, vart bljan br.

    "Lyster mig att kmpa
    n en stund mot stormen.
    Storm och nordbo trivas
    vl ihop p sjn.
    Ingborg skulle blygas,
    om dess havsrn flge
    rdd, med slappa vingar,
    fr en il i land."

    Men nu vxer vg,        4
    nu frdjupas gl,
    och det viner i tg,
    och det knakar i kl.

Dock, hur vgorna m strida,
tumlande nu med, nu mot,
gudatimrade Ellida
trotsar nnu deras hot.
Som ett stjrnskott uti kvllen,
skjuter hon sin fart i frjd,
hoppar, som en bock p fjllen,
ver avgrund, ver hjd.

    "Bttre var att kyssa
    brud i Balders hage
    n st hr och smaka
    saltskum, som yr opp.
    Bttre var att famna
    kungadotterns midja
    n st hr och gripa
    roderstngen om."

    Men ondlig kld         5
    snar skyn utur,
    och p dck och p skld
    smattrar hagelskur.

Och emellan skeppets stammar
kan du icke se fr natt,
dr r mrkt som i den kammar,
dr den dde bliver satt.
Ofrsonlig vg, frtrollad,
vill dra seglaren i krav;
vitgr, som med aska sllad,
gapar en ondlig grav.

    "Bla bolstrar bddar
    Ran i djupet t oss,
    men mig bida dina
    bolstrar, Ingeborg!
    Goda drngar lyfta
    rorna Ellidas,
    gudar byggde klen,
    br oss n en stund."

    ver styrbord gick     6
    nu en sj med fart,
    i ett gonblick,
    spolas dcket klart.

D frn armen Fritiof drager
ldig guldring, tre mark tung,
blank som sol i morgondager,
var en sknk av Bele kung.
Hugger s i stycken ringen,
konstfullt utav dvrgar gjord,
delar den och glmmer ingen
utav sina mn ombord.

    "Guld r gott att hava
    upp giljarfrden,
    tomhnt trde ingen
    ner till sjbl Ran.
    Kall r hon att kyssa,
    flyktig till att famna,
    men vi fsta havsbrud
    med det brnda guld."

    Med frnyat hot        7
    faller stormen p,
    och d brister skot,
    och d springer r.

Och mot skeppet, halvt begravet,
vgorna till ntring g.
Hur man ocks ser, havet
ser man ej ut nd.
Fritiof sjlv kan ej sig dlja,
att han dden har ombord.
Hgre dock n storm och blja
ryter n hans hrskarord.

    "Bjrn, kom hit till roder,
    grip det starkt med bjrnram!
    Sdant vder snda
    Valhalls makter ej.
    Trolldom r  frde:
    Helge niding kvad den
    skert ver vgen,
    jag vill upp och se."

    Som en mrd han flg    8
    uti masten opp,
    och dr satt han hg
    och sg ned frn topp.

Se, d simmar fr Ellida
havsval, lik en lossnad ,
och tv leda havstroll rida
p hans rygg i skummig sj.
Hejd, med plsen snad neder,
skepna'n lik den vita bjrn,
Ham med vingar, dem han breder
viftande som stormens rn.

    "Nu, Ellida, gller
    visa, om du gmmer
    hjltemod i jrnfast,
    buktig barm av ek.
    Lyssna till min stmma:
    r du gudars dotter,
    upp, med kopparklen
    stnga trollad val!"

    Och Ellida hr     9
    p sin herres rst,
    med ett sprng hon kr
    emot valens brst.

Och en blodig strle ryker
utur sret upp mot sky;
genomborrat vilddjur dyker
vrlande til djupets dy.
P en gng tv lansar springa,
slungade av hjltearm,
mitt i luden isbjrns bringa,
mitt i becksvart stormrns barm.

    "Bra, Ellida, trffat!
    Ej s hastigt, tror jag,
    dyker Helges drakskepp
    upp ur blodig dy.
    Hejd och Ham ej heller
    hlla sjn nu lngre:
    bittert r att bita
    i det bla stl."

    Och nu stormen flyr   10
    p en gng frn sjn,
    blott en svallvg styr
    mot den nra n.

Och p en gng solen trder
som en konung i sin sal,
terlivar allt och glder
skepp och blja, berg och dal.
Hennes sista strlar krna
klippans topp och dunkel lund,
alla knna nu de grna
strnderna av Efjesund.

    "Stego Ingborgs bner,
    bleka mr, mot Valhall,
    bjde liljevita
    knn p gudars guld.
    Tr i ljusbl gon,
    suck ur svandunsbarmar
    rrde asars hjrtan.
    Lt oss tacka dem!"

    Men Ellidas stam,    11
    utav valen sttt,
    gr i marvad fram,
    r av frden trtt.

Trttare nd av frden
ro alla Fritiofs mn,
knappast, stdda emot svrden,
hlla de sig uppe n.
Bjrn p vldig skuldra drager
fyra utav dem i land,
Fritiof ensam tta tager,
stter dem kring brasans brand.

    "Blygens ej, I bleka!
    Vg r vldig viking;
    det r hrt att kmpa
    emot havets mr.
    Se, dr kommer mjdhorn
    vandrande p guldfot,
    vrmer frusna lemmar.
    Skl fr Ingeborg!"


XI.

FRITIOF HOS ANGANTYR.

Nu r att sga, huru        1
jarl Angantyr satt n
uti sin sal av furu
och drack med sina mn.
Han var s glad i hgen,
sg ut t blnad ban,
dr solen sjng i vgen
allt som en gyllne svan.

Vid fnstret gamle Halvar   2
stod utanfr p vakt.
Han vaktade med allvar,
gav ock p mjdet akt.
En sed den gamle hade:
han jmt i botten drack,
och intet ord han sade,
blott hornet in han stack.

Nu slngde han det vida     3
i salen in och kvad:
"Skepp ser jag bljan rida,
den frden r ej glad.
Mn ser jag dden nra;
nu lgga de i land,
och tvenne jttar bra
de bleknade p strand."--

Utver bljans spegel       4
frn salen jarl sg ned.
"Det r Ellidas segel
och Fritiof, tror jag, med.
P gngen och p pannan
knns Torstens son igen.
S blickar ingen annan
i Nordens land som den."

Frn dryckesbord helt modig  5
sprang Atle viking d,
svartskggig brsrk, blodig
och grym att se upp.
"Nu", skrek han, "vill jag prva,
vad ryktet ment drmed,
att Fritiof svrd kan dva
och aldrig ber om fred."

Och upp med honom sprungo    6
hans bistra kmpar tolv,
p frhand luften stungo
och svngde svrd och kolv.
De stormade mot stranden,
dr trttat drakskepp stod,
och Fritiof satt  sanden
och talte kraft och mod.

"Ltt kunde jag dig flla,"  7

skrek Atle med stort gny,
"vill i ditt val dock stlla
att kmpa eller fly.
Men blott om fred du beder,
fastn en kmpe hrd,
jag som en vn dig leder
allt upp till jarlens grd."

"Vl r jag trtt av frden",  8
genmlte Fritiof vred,
"dock m vi prva svrden,
frrn jag tigger fred."
D sg man stlen ljunga
i solbrun kmpehand,
p Angurvadels tunga
var runa stod i brand.

Nu skiftas svrdshugg dryga,  9
och drpslag hagla nu,
och bgges skldar flyga
p samma gng itu.
De kmpar utan tadel
st dock i kretsen fast.
Men skarpt bet Angurvadel,
och Atles klinga brast.

"Mot svrdls man jag svnger",  10
sad' Fritiof, "ej mitt svrd,
men lyster det dig lnger,
vi prva annan frd."
Likt vgor d om hsten
de bgge storma an,
och stlbekldda brsten
sl ttt emot varann.

De brottades som bjrnar        11
upp sitt fjll av sn,
de spnde hop som rnar
utver vredgad sj.
Rotfstad klippa hlle
vl knappast ut att st,
och lummig jrnek flle
fr mindre tag n s.

Frn pannan svetten lackar,     12
och brstet hves kallt,
och buskar, sten och backar
uppsparkas verallt.
Med bvan slutet bida
stlkldda mn  strand;
det brottandet var vida
bermt i Nordens land.

Till slut dock Fritiof fllde   13
sin fiende till jord,
han knt mot brstet stllde
och talte vredens ord:
"Blott jag mitt svrd nu hade,
du svarte brsrksskgg,
jag genom livet lade
p dig den vassa egg."

"Det skall ej hinder bringa",   14
sad' Atle, stolt i hg.
"G du och tag din klinga,
jag ligger som jag lg.
Den ena som den andra
skall en gng Valhall se:
i dag m jag vl vandra,
i morgon du kanske."

Ej lnge Fritiof drjde,       15
den lek han sluta vill,
han Angurvadel hjde,
men Atle lg dock still.
Det rrde hjltens sinne,sin vrede d han band,
hll midt i hugget inne
och tog den fallnes hand.

Nu Halvar skrek med iver        16
och hov sin vita stav:
"Fr edert slagsml bliver
hr ingen gldje av.
P bord st silverfaten
och ryka lnge sen,
fr er skull kallnar maten,
och trsten gr mig men."

Frsonta trdde bda           17
nu inom salens drr,
dr mycket var att skda,
som Fritiof ej sett frr.
Grovhyvlad planka klder
ej nakna vggar dr
men dyrbart gyllenlder
med blommor och med br.

Ej mitt p golvet glder       18
den muntra brasans sken,
men emot vgg sig stder
kamin av marmorsten.
Ej rk i sal sig lade,
ej sgs dr sotad s,
glasrutor fnstren hade,
och drren hade ls.

Dr strcka silverstakar       19
ut armarna med ljus,
men intet stickbloss sprakar
att lysa kmpens rus.
Helstekt, med spckad bringa,
str hjort p bordets rund,
med guldhov lyft att springa
och lv i hornens lund.

Bak kmpens stol en trna      20
str med sin liljehy
och blickar som en stjrna
bakom en stormig sky.
Dr flyga lockar bruna,
dr strla gon bl,
och som en ros i runa
s glda lppar sm.

Men hg  silverstolen         21
satt jarlen i sin prakt;
hans hjlm var blank som solen
och pansar't guldbelagt.
Med stjrnor versllad
var manteln rik och fin,
och purpurbrmen fllad
med flckls hermelin.
Tre steg han gick frn bordet,  22
bjd handen t sin gst
och vnligt tog till ordet:
"Kom hit och sitt mig nst!
Rtt mnget horn jag tmde
med Torsten Vikingsson;
hans son, den vittbermde,
ej sitte fjrran frn!"

D sgs han bgarn rga       23
med vin frn Sikel;
det gnistrade som lga,
det skummade som sj:
"Vlkommen gst hr inne,
du son utav min vn!
Jag dricker Torstens minne,
Jag sjlv och mina mn".
En skald frn Morvens kullar  24
d prvar harpans gng.
I vlska toner rullar
hans dystra hjltesng.
Men i norrna tunga
en ann p fdrens vis
hrs Torstens bragder sjunga,
och han tog sngens pris.

Nu mycket jarlen sporde       25
om frnderna i Nord,
och Fritiof redogjorde
fr allt med vittra ord.
Ej ngon kunde klaga
p vald uti hans dom,
han talte lugnt som Saga
i minnets helgedom.

Nr han drnst berttar,     26
vad han p djupet sg,
om Helges troll och jttar,
besegrade p vg,
d gladas kmpar alla,
d smler Angantyr,
och hga bifall sklla
till hjltens ventyr.

Men nr han talar ter        27
om lskad Ingeborg,
hur mt den skna grter,
hur del i sin sorg,
d suckar mngen trna
med kinderna i brand.
Ack, hur hon tryckte grna
den trogne lskarns hand!

Sitt rende framfrde         28
den ungersven till slut,
och jarlen tligt hrde,
till dess han talat ut.
"Skattskyldig var jag icke,
mitt folk r fritt som jag:
kung Beles skl vi dricke
men lyda ej hans lag.

Hans sner ej jag knner,     29
men fordra de en grd,
vl, som det hves mnner,
de krve den med svrd!
Vi mta dem p stranden--
dock var din far mig kr."--
D vinkar han med handen
sin dotter, som satt nr.

D: sprang den blomstervidja  30
frn stol med gyllne karm;
hon var s smal om midja,
hon var s rund om barm.
I gropen upp kinden
satt Astrild, liten skalk,
lik fjriln, frd av vinden
allt i en rosenkalk.

Hon sprang till jungfruburen  31
och kom tillbaka med
grnvirkad pung, dr djuren
g under hga trd
och silvermnen skiner
p sj av segel full;
dess ls r av rubiner
och tofsarna av gull.

Hon lade den i handen        32
upp sin fader huld;
han fyllde den till randen
med fjrran myntat guld.
"Dr r min vlkomstgva,
gr med den vad du vill;
men nu skall Fritiof lova
bli hr i vinter still.

Mod gagnar allestdes,       33
men nu r stormens tid,
och Hejd och Ham, jag rdes,
ha ter kvicknat vid.
Ej alltid gr Bllida
s lyckligt sprng som sist,
och mnga valar rida
sin vg, fast en vi mist."

S skmtades i salen         34
och dracks till dager ljus,
men gyllne vinpokalen
gav gldje blott, ej rus.
Fullbrddad skl vart gnad
t Angantyr till slut,
och s i god vlfgnad
satt Fritiof vintern ut.


XII.

FRITIOFS TERKOMST.

Men vren andas i blnad sky,
och jordens grnska blir ter ny.
D tackar Fritiof sin vrd och stter
nyo ut ver bljans sltter,
och glttigt skjuter hans svarta svan   5
sin silverfra p solblank ban;
ty vstanvindar med vrens tunga
som nktergalar i seglen sjunga,
och girs dttrar med sljor bl
kring rodret hoppa och skjuta p.       10
Det r s sknt, nr du stven vnder
frn fjrran segling mot hemmets strnder,
dr rken stiger frn egen hrd
och minnet vaktar sin barndomsvrld
och friska kllan din lekplats lgar,   15
men fdren sitta i grna hgar
och, full av lngtan, den trogna mn
str p sin klippa och ser t sjn.--
Sex dar han seglar, men p den sjunde
en mrkbl strimma han sknja kunde     20
vid himlaranden; den vxer ut
med skr och ar och land till slut.
Det r _hans_ land, som ur bljan trder,
han ser dess skogar i grna klder,
han hr dess forsar med skummigt larm,  25
och klippan blottar sin marmorbarm.
Han hlsar nsen, han hlsar sunden
och seglar ttt under gudalunden,
dr sista sommar s mngen natt
den glade svrmarn med Ingborg satt.    30
"Vi syns hon icke, kan hon ej ana,
hur nr jag gungar p mrkbl bana?
Kanske hon lmnat sin Balders vrd
och sitter sorgsen i kungens grd
och harpan slr eller guldet tvinnar."--35
D stiger pltsligt frn templets tinnar
hans falk i hjden och skjuter ned
p Fritiofs axel, s var hans sed.
Han flaxar stndigt med vita vingen,
frn skuldran lockar den trogne ingen;  40
han krafsar stndigt med brandgul klo,
han ger ej vika, han ger ej ro.
Han lutar kroknbb till Fritiofs ra,
det r som hade han bud att fra
kanske frn Ingborg, frn lskad brud,  45
men ingen fattar de brutna ljud.

Ellida susar nu fram om nset,
hon hoppar glad som en hind p grset,
ty vlknd blja mot klen slr,
men Fritiof munter i stven str.       50
Han gnuggar gat, han lgger handen
utver pannan och ser t stranden,
men hur han gnuggar, och hur han ser,
han finner icke sitt Framns mer.
Den nakna eldstad str upp ur mullen,   55
lik kmpens benrad i ttekullen;
dr grden var, r ett svedjeland,
och askan virvlar kring hrjad strand.
Frbittrad Fritiof frn skeppet hastar,
kring brnda tomter han gat kastar,    60
sin faders tomter, sin barndoms ban.
D kommer hastigt lurvhrig Bran,
hans hund, som ofta, s kck som trogen,
fr honom brottats med bjrn i skogen.
Han gr i gldjen s mnga hopp,        65
han springer hgt p sin herre opp.
Mjlkvite gngarn med guld i manen,
med ben som hinden, med hals som svanen,
den Fritiof ridit s mngen gng,
ur dalen ilar med hga sprng.          70
Han gnggar glttigt, han halsen vnder,
han vill ha brd ur sin herres hnder.
Den arme Fritiof, mer arm n de,
har ingenting att de trogna ge.--

Bedrfvad, husvill--p rvda grunden    75
str Fritiof, blickar kring svedda lunden,
d gamle Hilding mot honom gr,
hans fosterfader med silverhr.
"Vad hr jag skdar mig knappt frundrar;
nr rn r flugen, hans bo man plundrar.  80
En kunglig idrott fr landets fred!
Vl hller Helge sin kungaed
att gudar dyrka och mnskor hata,
och mordbrand heter hans eriksgata.
Det gr mig snarare harm n sorg;       85
men sg mig nu, var r Ingeborg?"--
"De bud, jag br dig", den gamle sade,
"jag rds, du finner dem fga glade.
S snart du seglat, kung Ring brt fram,
fem skldar vl jag mot en frnam.      90
I Disardalen, vid n, stod slaget,
och blodrtt skummade vattendraget.
Kung Halvdan skmtade jmt och log,
men likafullt som en man han slog.
Jag hll min skld ver kungasonen,     95
jag var s glad t den lrospnen.
Men lnge hlls ej den leken ut;
kung Helge flydde, d vart det slut.
Men som han flydde, den asafrnde,
frbi din grd, han i hast den tnde.   100
Fr brdren sattes d tv beting:
sin syster skulle de ge kung Ring,
hon ensam kunde hans skymf frsona;
om ej, s toge han land och krona.
Och av och an gingo fredens bud;        105
men nu kung Ring har frt hem sin brud."--
"O kvinna, kvinna!" nu Fritiof sade,
"den frsta tanke, som Loke hade,
det var en lgn, och han snde den
i kvinnoskepnad till jordens mn.       110
En blgd lgn, som med falska trar
alltjmt oss tjusar, alltjmt oss drar,
hgbarmad lgn med sin rosenkind,
med dygd av vris och tro av vind;
i hjrtat flrden och sveket viska,     115
och mened dansar p lppar friska.--
Och dock, hur var hon mitt hjrta kr,
hur kr hon var mig, hur kr hon r!
Jag kan ej minnas s lngt tillbaka,
att hon i leken ej var min maka.        120
Jag minns ej bragd, som jag tnkt upp,
dr hon ej tnktes som pris ocks.
Som stammar, vuxna frn rot tillsamman,
slr Tor den ena med himlaflamman,
den andra vissnar; men lvas en,        125
den andra klder i grnt var gren:
s var vr gldje, vr sorg gemensam,
jag r ej van att mig tnka ensam.
Nu r jag ensam. Du hga Var,
som med din griffel kring jorden far    130
och skriver eder p gyllne skiva,
lt bli det narrspel, lt bli att skriva!
Med lgner ristar du skivan full,
det skada r p det trogna gull.
En dikt jag minnes om Balders Nanna,    135
men sanning finns ej p mnsklig panna,
det finns ej trohet i mnskobrst--
nr sveket lnte min Ingborgs rst,
den rst lik vinden p blomsterngar,
lik harpoljudet frn Brages strngar.   140
Jag vill ej lyssna till harpoljud,
jag vill ej tnka p trols brud.
Vart stormen dansar, dit vill jag flja,
blod skall du dricka, du vrldshavsblja!
Varhelst en klinga sr hgens sd,      145
p berg, i dal, vill jag vara med.
Jag tr vl mta en kung med krona,
mig lyster se, om jag d skall skona.
Jag tr vl mta bland skldars larm
en ungersven med frlskad barm,        150
en narr, som litar p tro och heder,
den vill jag hugga av mkan neder,
vill spara honom att st en dag
besviken, skymfad, frrdd som jag."--

"Hur ungdomsblodet dock kokar ver",    155
sad' gamle Hilding, "hur vl behver
det dock att kylas av rens sn,
och ortt gr du den dla m.
Anklaga icke min fosterdotter,
anklaga nornan, vars vreda lotter       160
ej mnskor rubba; de falla frn
skdiger himmel p jordens son.
Vl hrde ingen den dlas klagan,
hon teg som Vidar i gudasagan,
hon srjde tyst som i sunnanskog        165
en turturduva, vars make dog.
Fr mig hon yppade dock sitt hjrta,
i djupet bodde ondlig smrta.
Som vattenfgeln med srat brst
till bottnen dyker--det r hans trst,  170
att dagen icke i sret glder,
p bottnen ligger han och frblder--,
s hennes smrta i natt sjnk ned,
jag ensam vet vad den starka led.
'Ett offer r jag', hon sade ofta,      175
'fr Beles rike: snblommor dofta
i fridsmns lockar, och vintergrnt
kring offret hnges, det r dock sknt!
Jag kunde d, men det vore skoning;
frtrnad Balder vill blott frsoning,  180
en lngsam dd, kan ej vila f,
dess hjrta klappar, dess pulsar sl.
Men sg fr ingen den svagas strider!
Jag vill ej mkas, ehur jag lider;
kung Beles dotter frdrar sin sorg,     185
men hlsa Fritiof frn Ingeborg!'--
Nr brllopsdagen nu kom--den dagen
jag grna sett frn min runstav tagen--,
mot templet skredo i lngsam frd
vitkldda jungfrur och mn med svrd.   190
Fr skaran tgade dyster sngarn,
men blek satt bruden p svarte gngarn,
blek som en ande, som sitter p
det svarta molnet, nr skor g.
Jag hov ur sadeln min hga lilja,       195
jag ledde henne p tempeltilja
till altarrunden; dr sade hon
t Lofn sitt lfte med sker ton,
och mycket bad hon till vite guden,
och alla grto, s nr som bruden.      200
D mrkte Helge p hennes arm
din ring, han ryckte den bort med harm;--
p Balders bild nu den gyllne hnger--.
Min vrede styrde jag d ej lnger;
jag rev frn lnden mitt goda svrd,    205
ej mycket var d kung Helge vrd.
Men Ingborg viskade mig: 'Lt vara,
en broder kunnat mig detta spara,
dock mycket tl man, frrn man frgs,
Allfader dmer emellan oss.'"--         210

"Allfader dmer", sad' Fritiof dyster,
"men litet ocks mig dma lyster.
r nu ej Balders midsommarfest?
I templet r vl den krnte prst,
mordbrnnarkungen, som slt sin syster; 215
mig ocks litet att dma lyster."


XIII.

BALDERS BL.

Midnattssolen p bergen satt,    1
blodrd till att skda;
det var ej dag, det var ej natt,
det vgde emellan bda.

Baldersblet, den solens bild,   2
brann p vigda hrden.
Snart r nd lgan spilld,
d rr Hder fr vrlden.

Prster stodo kring tempelvgg,  3
makade blets brnder,
bleka gubbar med silverskgg
och med flintkniv i hrda hnder.

Kung med krona str bredvid,     4
sysslar kring altarrunden.
Hr! D klinga i midnattstid
vapen i offerlunden.

"Bjrn, hll endast drren till, 5
fngna ro de alle.
Ut eller in om ngon vill,
klyv hans huvudskalle!"

Blek vart kungen, alltfr vl    6
knde han den rsten.
Fram steg Fritiof med vredgad sjl,
kvad som en storm om hsten:

"Hr r skatten, som du bjd     7
hmtas frn vstervgor.
Tag den! Sedan p liv och dd
slss vi vid Balders lgor;

skld p ryggen, barmen bar,     8
ingen skall striden klandra.
Frsta hugget som kung du har,
glm ej, mitt r det andra.

Blicka ej t drren s!          9
Rv r fngad i kula.
Tank p Framns, tnk upp
systern med lockar gula!"--

S han talte med hjltefog,      10
drog ur grdel pungen;
fga varsamt han den slog
mitt i pannan p kungen.

Blodet frusade ut ur mund,       11
svart det blev fr ga:
dnad lg vid altarrund
asafrnden hga.

"Tl du ej ditt eget guld,       12
fegaste i ditt rike?
Angurvadel vill ej ha skuld
att ha fllt din like.

Stilla, prster med offerkniv,   13
bleka mnskensfrstar!
Kunde glla ert usla liv,
ty min klinga trstar.

Vite Balder, styr din harm,      14
se ej p mig s mulen!
Ringen, som du br p arm,
med frlov, han r stulen.

Ej fr dig, s vitt jag vet,     15
smiddes han av Vaulunder.
Vldet rnade, jungfrun grt,
bort med de nidingsfunder!"--

Tappert drog han, men ring och arm  16
voro som grodda samman:
nr den lossnade, stp av harm
guden i offerflamman.

Hr! det knattrar, lgan slr     17
guldtand i tak och sparrar.
Ddsblek Bjrn i porten str,
Fritiof blygs, att han darrar.

"ppna drren, slpp folket ut!   18
Vakt ej mer jag behver.
Templet brinner, gjut vatten, gjut
hela havet drver!"

Nu frn templet och ned till strand  19
knyts en kedja av hnder,
bljan vandrar frn hand till hand,
frser mot svedda brnder.

Fritiof sitter som regnets gud    20
hgt p bjlken och fldar,
delar till alla sitt hrskarbud,
lugn bland de heta ddar.

Ffngt! Elden tar verhand,      21
rkmoln virvla och vlta,
guldet droppar p gldhet sand,
silverpltarna smlta.

Allt frlorat! Ur halvbrnd sal   22
eldrd hane sig svingar,
sitter p takets s och gal,
flaxar med lsta vingar.

Morgonvinden spelar frn norr,    23
hgt det mot himmeln blossar.
Balderslunden r sommartorr,
lgan r hungrig och frossar.

Rasande far hon frn gren till gren,  24
n har hon lngt till mlet.
Eja, vad vilt, vad rysligt sken!
Vldigt r Baldersblet.

Hr, hur det knakar i rmnad rot,  25
se, hur topparna glda!
Vad r mnniskokraft emot
Muspels sner, de rda!

Eldhav bljar i Balders lund,      26
strandlst svalla dess vgor.
Sol gr opp, men fjrd och sund
spegla blott avgrundslgor.

Aska r templet inom kort,         27
aska tempellunden;
sorgsen drager Fritiof bort,
grter i morgonstunden.


XIV.

FRITIOF GR I LANDSFLYKT.

P skeppsdck satt
i sommarnatt
bedrvad hjlte.
Som vgor vlte
n sorg, n harm      5
uti hans barm;
och tempelbranden
rk n frn stranden.
"Du tempelrk,
flyg hgt och sk,    10
sk opp Valhalla
och nederkalla
den Vites hmnd,
t mig bestmd!
Flyg dit och skvallra,  15
s valven skallra,
om tempelrund,
frbrnd till grund;
om trbeltet,
som fll frn stet    20
och brnde ned
som annan ved;
om lunden sedan,
fridlyst, alltsedan
svrd bands vid lnd-- 25
nu r han brnd,
fick ej den heder
att ruttna neder!--
Det dr, med mer,
som var man ser,       30
glm ej att fra
till Balders ra,
du tckenbud
till tcknig gud!

Helt visst besjungen   35
blir milde kungen,
som bannlyst mig,
ej just frn sig,
men frn sitt rike.
Vlan, vi vike         40
till riken bl,
dr vgor g.
Du fr ej vila,
du mste ila,
Ellida, ut             45
till vrldens slut.
Du mste vagga
i saltad fragga,
min drake god;
en droppe blod         50
ej heller skadar,
evar du vadar.
I stormens sus
r du mitt hus;
det andra brnde       55
gud Balders frnde.
Du r min Nord,
min fosterjord;
ifrn den andra
jag mste vandra.      60
Du r min brud
i becksvart skrud;
ty p den vita
var ej att lita.--

Du fria hav,           65
du vet ej av
kung, som frtrycker
med hrskarnycker.
Din kung r den
bland fria mn,        70
som aldrig sklver,
hur hgt du vlver
i retad harm
vitskummig barm.
De bla flten         75
frnja hjlten.
Hans klar g
som plog drp,
och blodregn dugga
i ekens skugga,        80
men stlblankt r
utsdet dr.
De flten bra
sin skrd av ra,
sin skrd av guld.     85
Bliv du mig huld,
du vilda blja!
Dig vill jag flja.
Min faders hg
str still, och trg,  90
och vgor dna
omkring den grna.
Min skall bli bl,
med havsskum p,
skall stndigt simma   95
i storm och dimma
och dra allt fler
i djupet ner.--
Du blev mig givet
till hem i livet,      100
du blir min grav,
du fria hav!"

S kvad den vilde.
Med sorg sig skilde
hans trogna stv       105
frn vlknd sv.
Han vaggar sakta
bland skr, som vakta
nnu i Nord
den grunda fjord.      110
Men hmnden vakar:
med tio drakar
kung Helge sam
i sundet fram.
D ropte alla:         115
"Nu kung vill falla.
Ett slag han ger;
ej trives mer
valhallasonen
inunder mnen,         120
vill ovanom,
varfrn han kom;
den gudabloden
vill hem till Oden."

Knappt var det sagt,   125
frrn osedd makt
vid kln sig hakar
p Helges drakar.
Allt mer och mer
de dragas ner          130
till Ranas dda,
och sjlv med mda
kung Helge sam
frn halvdrnkt stam.--

Men Bjrn den glade     135
log hgt och sade:
"Du asablod,
den list var god.
Mig ingen sporrat,
jag skeppen borrat      140
frliden natt,
ett lovligt spratt!
Jag hoppas, Bana
af gammal vana
dem hller kvar;        145
men skada var,
att icke drotten
gick med till botten."

I vredesmod
kung Helge stod,        150
knappt frlst ur vgen.
Han spnde bgen,
stlgjuten, rund,
mot klippig grund.
Han sjlv ej knde,     155
hur hrt han spnde,
tills med en klang
stlbgen sprang.

Men Fritiof vger
sin lans och sger:     160
"En ddsrn br
jag bunden hr.
Om ut den flge,
d lge hge
kungsniding flld       165
fr vld och vld.
Men frukta icke,
min lans ej dricke
den feges blod!
Den r fr god          170
fr de bedrifter.
P runogrifter
han ristas m,
men icke p
de nidingsstnger,      175
dr ditt namn hnger.
Ditt mandomsrn
frsjnk i sjn.
Till lands ej heller
det mycket gller.      180
Rost bryter stl,
ej du; ett ml
mer hgt n detta
vill jag mig stta.
Giv akt, hur vitt       185
det gr frn ditt."--

D tar han furen,
till ra skuren,
en mastfur flld
i Gudbrands dld.       190
Han tar dess make
och ror sin drake.
Han ror med kraft:
som rrpils skaft,
som kallbrckt klinga,   195
de ror springa.--

Nu sol gr opp
bak fjllens topp,
och vinden ljuder
frn land och bjuder     200
var vg till dans
i morgonglans.
P bljans toppar
Ellida hoppar
i frjd stad;           205
men Fritiof kvad:

"Heimskringlas panna,
du hga Nord!
Jag fr ej stanna
upp din jord.           210
Frn dig att stamma
jag yvs med skl.
Nu, hjlteamma,
farvl, farvl!

Farvl, du hga          215
valhallastol,
du nattens ga,
midsommarsol!
Du klara himmel,
lik hjltens sjl,       220
du stjrnevimmel,
farvl, farvl!

Farvl, I fjllar,
dr ran bor!
I runohllar             225
fr vldig Tor!
I bla sjar,
jag knt' vl,
I skr och ar,
farvl, farvl!          230

Farvl, I hgar
vid blja bl,
dem linden sngar
sitt blomdoft p;
men Saga dmer           235
med rttvis sjl
vad jorden gmmer:
farvl, farvl!
Farvl, I lunder,
I grna hus,             240
jag lekt inunder
vid bckens sus!
I barndomsvnner,
som ment mig vl,
jag n er knner;        245
farvl, farvl!
Min krlek gckad,
min grd r brnd,
min ra flckad,
i landsflykt snd!       250
Frn jord vi vdje
till havet vl,
men livets gldje,
farvl, farvl!"


XV.

VIKINGABALK.


Nu han svvade kring p det dsliga hav, han for vida     1
  som jagande falk;
men fr kmpar ombord skrev han lagar och rtt. Vill
  du hra hans vikingabalk?

"Ej m tltas  skepp, ej m sovas i hus: inom salsdrr   2
  blott fiender st.
Viking sove p skld och med svrdet i hand, och till
  tlt har han himmeln den bl.

Kort r hammarens skaft hos den segrande Tor, blott       3
  en aln lngt r svrdet hos Frej.
Det r nog; har du mod, g din fiende nr, och fr kort
  r din klinga d ej.

Nr det stormar med makt, hissa seglen i topp! det r     4
  lustigt p stormande hav.
Lt det g, lt det g! den, som stryker, r feg; frrn
  du stryker, g hellre i krav!

M r fridlyst  land, fr ej komma ombord: var det       5
  Freja, hon sveke dig dock;
ty den gropen p kind r den falskaste grop, och ett nt
  r den flygande lock.

Vin r Valfaders dryck, och ett rus r dig unt, om du     6
  endast med sansning det br:
den, som raglar  land, kan st upp, men till Ran, till
  den svande, raglar du hr.

Seglar krmare fram, m du skydda hans skepp, men         7
  den svage ej vgre dig tull!
Du r kung p din vg, han r slav av sin vinst, och
  ditt stl r s gott som hans gull.

Gods m skiftas  dck genom trning och lott: hur den    8
  faller, beklaga ej dig!
Men sjkonungen sjlv kastar trningen ej, han behller
  blott ran fr sig.

Nu syns vikingaskepp, d r ntring och strid, det gr    9
  hett under skldarna till;
Om du viker ett steg, har du avsked frn oss, det r
  lagen, gr sen som du vill!

Nr du segrat, var njd! Den, som beder om frid, har      10
  ej svrd, r din fiende ej;
bn r valhallabarn, hr den bleknades rst, den r
  niding, som ger henne nej.

Sr r vikingavinst, och det pryder sin man, nr p brst 11
  eller panna det str;
lt det blda, frbind det, sen dygnet r om men ej frr,
  vill du hlsas fr vr."--

S han ristade lag, och hans namn med var dag vxte       12
  vida p frmmande kust,
och sin like han fann ej p blnande sj, och hans
  kmpar de stridde med lust.

Men han sjlv satt vid rodret och blickade mrk, han      13
  sg ned i det vaggande bl:
"Du r djup; i ditt djup trives friden kanske, men hon
  trives ej ovanupp.

r den Vite mig vred, m han taga sitt svrd, jag vill    14
  falla, om s r bestmt;
men han sitter i skyn, skickar tankarna ned, som frmrka
  mitt sinne alltjmt."--

Dock, nr striden r nr, tar hans sinne sin flykt, stiger 15
  djrvt som den vilade rn,
och hans panna r klar, och hans stmma r hg, och
  som Ljungaren str han i frn.

S han sam ifrn seger till seger alltjmt, han var trygg  16
  p den skummande grav,
och han synte i Sder bd ar och skr, och s kom
  han till Grekelands hav.

Nr han lunderna sg, som ur vgorna st, med de           17
  lutande templen uti,
vad han tnkte, vet Freja, och skalden det vet, I, som
  lsken, I veten det, I!

"Hr vi skulle ha bott, hr r , hr r lund, hr r      18
  templet, min fader beskrev:
det var hit, det var hit jag den lskade bjd, men den 
  hrda i Norden frblev.

Bor ej friden i saliga dalarna dr, bor ej minnet i pelaregng?  19
Och som lskandes viskning r kllornas sorl, och som
  brudsng r fglarnas sng.

Var r Ingeborg nu? Har hon glmt mig alltren fr          20
  grhrige, vissnade drott?
Ack! jag kan icke glmma; jag gve mitt liv fr att se,
  fr att se henne blott.

Och tre r ha frgtt, sen jag skdat mitt land, idrotternas  21
  konungasal;
st de hrliga fjllen i himmeln nnu? r det grnt i min
  fdernedal?

P den hg, dr min fader r lagd, har jag satt en lind,    22
  mnn' hon lefver nnu?
Och vem vrdar den spda? Du jord, giv din must, och
  din dagg, o du himmel, giv du!

Dock, vi ligger jag lngre p frmmande vg och tar         23
  skatt och slr mnskor ihjl?
Jag har ra alltnog, och det flammande guld, det lumpna,
  fraktar min sjl.

Dr r flagga p mast, och den visar t norr, och i norr    24
  r den lskade jord;
jag vill flja de himmelska vindarnas gng, jag vill styra
  tillbaka mot Nord."


XVI.

FRITIOF OCH BJRN.

_Fritiof_.
Bjrn, jag r ledsen vid sj och vg,      1
hljorna ro oroliga sllar.
Nordens de fasta, de lskade fjllar
locka med underlig makt min hg.
Lycklig r den, som hans land ej frskjutit,
ingen frjagat frn fdernas grav!
Ack, fr lnge, fr lnge jag flutit
fridls omkring p det vilda hav.

_Bjrn_.
Havet r gott, det m du ej klandra:       2
frihet och gldje p havet bo,
veta ej av den vekliga ro,
lska alltjmt att med bljorna vandra.
Nr jag blir gammal, vid grnskande jord
vxer jag ocks vl fast som grsen.
Nu vill jag kmpa och dricka ombord,
nu vill jag njuta mitt sorgfria vsen.

_Fritiof_.
Isen har nu dock oss jagat i land,         3
runt kring vr kl ligga vgorna dda:
vintern, den lnga, vill jag ej frda
hr ibland klippor p dslig strand.
nnu en gng vill i Norden jag jula,
gsta kung Ring och min rvade brud;
se vill jag ter de lockarna gula,
hra dess stmmas de lskade ljud.

_Bjrn_.
Gott, jag frstr dig: kung Ring skall rna,  4
vikingahmnden r fga blid.
Kungsgrd vi tnda vid midnattstid,
sveda den gamle och rva den skna.
Eller kanhnda p vikingavis
aktar du drotten en holmgng vrdig,
eller han stmmes till hrslag p is:--
sg, hur du vill, jag r genast frdig.

_Fritiof_.
Nmn mig ej mordbrand, och tnk ej p krig   5
fredlig till kungen min kosa jag stller.
Han har ej felat, hans drottning ej heller,
hamnande gudar ha straffat mig.
Litet har jag att p jorden hoppas,
vill blott ta avsked av den, jag har kr,
avsked fr evigt! Nr lundarna knoppas,
kanske ock frr, r jag ter hr.

_Bjrn_.
Fritiof, din drskap jag aldrig frlter.   6
Klagan och suck fr en kvinnas skull!
Jorden, ty vrr, r av kvinnor full,
miste du en, st dig tusen ter.
Vill du, s hmtar jag dig av det kram
hastigt en laddning frn gldande Sder,
rda som rosor och spka som lamm,
sen dra vi lott eller dela som brder.

_Fritiof_.
Bjrn, du r ppen och glad som Frej,       7
tapper att strida och klok att rda;
Oden och Tor, dem knner du bda,
Freja, den himmelska, knner du ej.
Icke om gudarnas makt m vi tvista:
akta dig, vck ej den evigas harm!
Fort eller sent hennes slumrande gnista
vaknar i gudars och mnniskors barm!

_Bjrn_.
G dock ej ensam, din hemvg kan stngas.   8

_Fritiof_.
Ej gr jag ensam, mitt svrd fljer med.

_Bjrn_.
Minns du, hur Hagbart blev hngd i trd?

_Fritiof_.
Den, som kan tagas, r vrd att hngas.

_Bjrn_.
Stupar du, stridsbror, jag hmnar dig vl,
ristar vl blodrn p Fritiofs bane.

_Fritiof_.
Ondigt, Bjrn, den galande hane
hr han ej lngre n jag. Farvl!


XVII.

FRITIOF KOMMER TILL KUNG RING.

Kung Ring han satt i hgbnk om julen och drack mjd,   1
hos honom satt hans drottning s vit och rosenrd.
Som vr och hst dem bda man sg bredvid varann;
hon var den friska vren, den kulna hst var han.

D trdde uti salen en oknd gubbe in,                  2
frn huvud och till ftter han insvept var i skinn.
Han hade stav i handen, och lutad sgs han g,
men hgre n de andra den gamle var nd.

Han satte sig p bnken lngst ned vid salens drr;     3
dr r de armas stlle nnu, som det var frr.
De hovmn logo smdligt och sgo till varann
och pekade med fingret p luden bjrnskinnsman.

D ljungar med tv gon den frmmande s vasst,         4
med ena handen grep han en ungersven i hast,
helt varligen han vnde den hovman upp och ned;
d tystnade de andra--vi hade gjort s med.

"Vad r fr larm dr nere? Vem bryter kungens frid?     5
Kom upp till mig, du gamle, och lt oss talas vid!
Vad r ditt namn? Vad vill du? Var kommer du ifrn?"
S talte kungen vredgad till gubben, gmd i vrn.

"Helt mycket spr du, konung, men jag dig svara vill.   6
Mitt namn ger jag dig icke, det hr mig ensam till.
I nger r jag uppfdd, min arvgrd heter Brist,
hit kom jag ifrn Ulven, hos honom lg jag sist.

Jag red i forna dagar s glad p drakens rygg,          7
han hade starka vingar och flg s glad och trygg;
nu ligger han frlamad och frusen jmte land,
sjlv r jag gammal vorden och brnner salt vid strand.

Jag kom att se din vishet, i landet vida spord,         8
d mtte man med hn mig, fr hn r jag ej gjord;
jag tog en narr fr brstet och vnde honom kring,
dock steg han upp helt oskadd, frlt mig det, kung Ring!"--

"Ej illa", sade kungen, "du lgger dina ord;            9
de gamla br man ra, kom, stt dig vid mitt bord!
Lt din frkldning falla, lt se dig, som du r,
frkldd trivs gldjen icke, jag vill ha gldje hr."

Och nu frn gstens huvud fll luden bjrnhud ner;      10
i stllet fr den gamle envar en yngling ser.
Ifrn den hga pannan kring skuldran bred och full
de ljusa lockar flto liksom ett svall av gull.

Och prktig stod han fr dem i sammetsmantel bl,       11
i handsbrett silverblte med skogens djur upp.
I drivet arbet' alla den konstnr bragt dem an,
och runt kring hjltens midja de jagade varann.

Och ringens gyllne smycke kring armen satt s rikt,     12
vid sidan hng hans slagsvrd, en stannad ljungeld likt.
Den lugna hjlteblicken kring sal och gster for;
skn stod han dr som Balder och hg som Asa-Tor.

Den hpna drottnings kinder de skifta frg s snllt,   13
som rda norrsken mla de snbetckta flt;
som tvenne vattenliljor inunder stormens larm
st gungande p vgen, s hvdes hennes barm.

Nu blste lur i salen, och tyst blev verallt,          14
ty nu var lftets timme, och in bars Frejers galt,
med kransar omkring bogen och pple uti mund,
och fyra knn han bjde p silverfatets rund.

Och konung Ring sig reste i sina lockar gr,            15
han rrde galtens panna och gjorde lfte s:
"Jag svr att Fritiof vinna, fastn en kmpe stor;
s hjlpe Frej och Oden, drhos den starke Tor!"

Med trotsigt lje reste sig frmlingen s hg,          16
en blixt av hjltevrede hans anlet' verflg;
han slog sitt svrd i bordet, s det i salen klang,
och upp frn ekebnken varenda kmpe sprang.

"Och hr du nu, herr konung, mitt lfte venvl:        17
ung Fritiof r min frnde, jag knner honom vl.
Jag svr att Fritiof skydda, och var det mot en vrld;
s hjlpe mig min norna, drhos mitt goda svrd!"

Men kungen log och sade: "Helt dristigt r ditt tal,    18
dock, orden ro fria i nordisk kungasal.
Fyll honom hornet, drottning, med vin, som du har bst!
Den frmling, vill jag hoppas, i vinter r vr gst."

Och drottningen tog hornet, som framfr henne stod,     19
av urens panna brutet, en kostelig klenod,
p blanka silverftter, med mngen gyllne ring,
med forntidsbilder sirad och runeskrift omkring.

Med nederslagna gon hon rckte hornet d,              20
men darrande var handen, och vin blev spillt drp.
Som aftonrodnans purpur p liljorna ibland,
de dunkla droppar brunno p hennes vita hand.

Och glad tog gsten hornet utav den dla fru;           21
ej tvenne mn det tmde, som mnner ro nu;
men ltt och utan tvekan, den drottning till behag,
den vldige det tmde uti ett andedrag.

Och skalden tog sin harpa--han satt vid kungens bord--  22
och sjng ett hjrtligt kvde om krleken i Nord,
om Hagbart och skn Signe, och vid hans djupa rst
de hrda hjrtan smlte i stlbekldda brst.

Han sjng om Valhalls salar och om einheriars ln,      23
om tappra fders bragder p fltet och p sjn.
D grep var hand t svrdet, d flammade var blick,
och flitigt omkring laget det djupa hornet gick.

Helt skarpt blev dr nu drucket allt i det kungahus,    24
varenda kmpe tog sig ett rligt julerus,
gick sedan bort att sova frutan harm och sorg;
men konung Ring den gamle sov hos skn Ingeborg.


XVIII.

ISFARTEN.

Kung Ring med sin drottning till gstabud far,   1
p sjn str isen s spegelklar.

"Far ej ver isen", den frmling sad':           2
"han brister, fr djupt r det kalla bad."--

"Kung drunknar icke s ltt", sad' Ring,         3
"den, som r rdd, kan g sjn omkring."

Den frmling blickar s mrk med hot,            4
han spnner stlsko i hast p fot.

Sldtravarn stter med makt stad,              5
han frustar lgor, han r s glad.

"Strck ut", skrek kungen, "min travare god,     6
lt se, om du r av Sleipners blod!"

Det gr, som stormen gr ver sjn,              7
den gamle ej aktar sin drottnings bn.

Men stlskodd kmpe str heller ej still,        8
han far dem frbi, s snart han vill.

Han ritar mng' runa i isens famn,               9
skn Ingeborg ker ver sitt namn.

S ila de fram p den glatta ban,                10
men under dem lurar den falska Ran.

Hon stter ett hl i sitt silvertak,             11
och slden ligger i ppen vak.

Skn Ingeborg vart s blek p kind,              12
d kommer den gst som en virvelvind.

Han borrar sin stlsko i isen fast               13
och griper i gngarns man med hast.

D svnger han ltt med ett enda hopp            14
bd' hst och slde p isen opp.

"Det tag vill jag prisa", sad' kungen fort,      15
"ej Fritiof den starke det bttre gjort."

S vnde de ter till kungsgrd om;              16
den frmmande blev dr, tills vren kom.


XIX.

FRITIOFS FRESTELSE.

Vren kommer, fgeln kvittrar, skogen lvas, solen ler,  1
och de lsta floder dansa sjungande mot havet ner.
Gldande som Frejas kinder tittar rosen ur sin knopp,
och i mnskans hjrta vakna levnadslust och mod och hopp.

D vill gamle kungen jaga, drottningen skall med p jakt, 2
och det hela hov frsamlas, vimlande i brokig prakt.
Bgar klinga, kogar skramla, hingstar skrapa mark med hov,
och med kappor ver gat skrika falkarna p rov.

Se, dr kommer jaktens drottning! Arme Fritiof, se ej dit! 3
Som en stjrna p en vrsky sitter hon p gngarn vit,
hlften Freja, hlften Rota, sknare n bgge tv,
och frn ltta purpurhatten vaja hgt de fjdrar bl.

Se ej p de gons himmel, se ej p de lockars gull!        4
Akta dig, det liv r smidigt, akta dig, den barm r full!
Blicka ej p ros och lilja, skiftande p hennes kind,
hr ej p den kra stmman, susande som vrens vind!

Nu r jgarskaran frdig. Hejsan, ver berg och dal!       5
Hornet smattrar, falken stiger lodrtt emot Odens sal.
Skogens bor fly med ngest, ska sina kulors hem,
men med spjutet strckt framfr sig r valkyrjan efter dem.

Gamle kungen kan ej flja jakten, som hon flyger fram,     6
ensam vid hans sida rider Fritiof, tyst och allvarsam.
Mrka, vemodsfulla tankar vxa i hans kvalda brst,
och varthelst han n sig vnder, hr han deras klagorst.

"O! vi vergav jag havet, fr min egen fara blind?         7
Sorgen trivs ej rtt p vgen, blser bort med himmelns vind.
Grubblar viking, kommer faran, bjuder honom opp till dans,
och de mrka tankar vika, blndade av vapnens glans.

Men hr r det annorlunda: outsglig lngtan slr          8
sina vingar kring min panna; som en drmmande jag gr,
kan ej glmma Balders hage, kan ej glmma eden n,
som hon svor,--_hon_ brt den icke, grymma gudar brto den.

Ty de hata mnskors tter, skda deras frjd med harm,     9
och min rosenknopp de togo, satte den i vinterns barm.
Vad skall vintern vl med rosen? Han frstr ej hennes pris,
men hans kalla ande klder knopp och blad och stjlk med is."

S han klagade. D kommo de uti en enslig dal,             10
dyster, hoptrngd mellan bergen, verskyggd av bjrk och al.
Dr steg kungen av och sade: "Se, hur skn, hur sval den lund!
Jag r trtt, kom lt oss vila! Jag vill slumra hr en stund."--

"Icke m du sova, konung; kall r marken hr och hrd,     11
tung blir smnen, upp! jag fr dig snart tillbaka till din grd."--
"Smnen, som de andra gudar, kommer, nr vi minst det tro",
sade gubben. "Unnar gsten ej sin vrd en timmes ro?"

D tog Fritiof av sin mantel, bredde den p marken hn,    12
och den gamle kungen lade tryggt sitt huvud p hans knn,
somnade s lugnt, som hjlten somnar efter stridens larm
p sin skld, s lugnt, som barnet somnar p sin moders arm.

Som han slumrar, hr! d sjunger kolsvart fgel ifrn kvist: 13
"Skynda, Fritiof, drp den gamle, sluta p en gng er tvist!
Tag hans drottning, dig tillhr hon, dig har hon som brudgum kysst,
intet mnskligt ga ser dig, och den djupa grav r tyst."--

Fritiof lyssnar: Hr! d sjunger snvit fgel ifrn kvist:  14
"Ser dig intet mnskligt ga, Odens ga ser dig visst.
Niding, vill du mrda smnen? Vill du vrnls gubbe sl?
Vad du vinner, hjlterykte vinner du dock ej drp."--

S de bgge fglar sjngo; men sitt slagsvrd Fritiof tog,  15
slngde det med fasa frn sig fjrran i den mrka skog.
Kolsvart fgel flyr till Nastrand, men p ltta vingars par
som en harpoton den andra klingande mot solen far.

Strax r gamle kungen vaken. "Mycket var den smn mig vrd, 16
ljuvligt sover man i skuggan, skyddad av den tappres svrd.
Dock, var r ditt svrd, o frmling? Blixtens broder, var r han?
Vem har skilt er, I, som aldrig skulle skiljas frn varann!"--

"Lika mycket", Fritiof sade, "svrd jag finner nog i Nord;  17
skarp r svrdets tunga, konung, talar icke fridens ord.
Mrka andar bo i stlet, andar ifrn Nifelhem,
smnen r ej sker fr dem, silverlockar reta dem."--

"Jag har icke sovit, yngling, jag har blott dig prvat s;  18
obeprvad man och klinga litar ej den kloke p.
Du r Fritiof, jag har knt dig, alltsen i min sal du steg,
gamle Ring har vetat lnge, vad hans kloke gst frteg.

Varfr smg du till min boning, djupt frkldd och utan namn?  19
Varfr, om ej fr att stjla bruden ur den gamles famn?
ran, Fritiof, stter sig ej namnls uti gstfritt lag,
blank r hennes skld som solen, ppna hennes anletsdrag.

Ryktet talte om en Fritiof, mnniskors och gudars skrck,   20
skldar klv och tempel brnde den frvgne lika kck.
Snart med hrskld, s jag trodde, kommer han emot ditt land,
och han kom, men hljd i lumpor, med en tiggarstav i hand.

Varfr slr du ner ditt ga? Jag var ocks ung en gng;     21
livet r en strid frn brjan, ungdomen dess brsrksgng.
Klmmas skall hon mellan skldar, tills det vilda mod r tmt;
jag har prvat och frltit, jag har mkat och frglmt.

Ser du, jag r gammal vorden, stiger snart i hgen in;      22
tag mitt rike d, o yngling! tag min drottning, hon r din.
Bliv min son till dess och gsta i min kungssal som frut!
Svrdls kmpe skall mig skydda, och vr gamla tvist har slut."--

"Icke", svarar Fritiof dyster, "kom jag som en tjuv till dig; 23
ville jag din drottning taga, sg, vem skulle hindrat mig?
Men min brud jag ville skda, en gng, ack! blott en gng n.
O jag dre! halvslckt lga tnde jag p nytt igen.

I din sal jag drjt fr lnge, gstar mer ej dr, o kung!   24
Ofrsonta gudars vrede vilar p mitt huvud tung.
Balder med de ljusa lockar, han, som har var ddlig kr,
se, han hatar mig allena, ensamt jag frkastad r.

Ja, jag stack i brand hans tempel; varg i veum heter jag;   25
nr jag nmnes, skrika barnen, gldjen flyr ur gstfritt lag.
Fosterjorden har frkastat en frlorad son med harm,
fridls r jag i min hembygd, fridls i min egen barm.

Icke p den grna jorden vill jag ska friden mer,         26
marken brnner under foten, trdet ingen skugga ger.
Ingeborg har jag frlorat, henne tog den gamle Ring,
solen i mitt liv r slocknad, bara mrker runtomkring.

Drfr, hn till mina vgor! Eja, ut, min drake god!       27
Bada ter becksvart bringa lustigt i den salta flod;
vifta vingarna i molnen, vsande de vgor skr,
flyg s lngt som stjrnan leder, som besegrad blja br!

Lt mig hra stormens dunder, lt mig hra skans rst!    28
Nr det dnar runtomkring mig, d r lugn i Fritiofs brst.
Skldeklang och pilregn, gubbe! Mitt i havet slaget str,
och jag stupar glad, och renad till frsonta gudar gr."


XX.

KUNG RINGS DD.

Gullmanig fle,                    1
Skinfaxe, drager
vrsol ur vgen mer hrlig n frr.
Morgonens strle,
dubbelt s fager,
leker i kungssal: det klappar p drr.

Sorgsen i hgen                    2
Fritiof intrder,
blek sitter kungen; skn Ingeborgs brst
hves som vgen.
Frmlingen kvder
avskedets kvde med darrande rst:

"Bljorna bada                     3
vingade hsten,
sjhsten lngtar frn stranden igen.
Ut vill han vada;
bort mste gsten,
bort frn sitt land och sin lskade vn.

Dig ger jag ringen,                4
Ingeborg, ter;
heliga minnen bo troget i den.
Giv den t ingen!
Fritiof frlter;
mig ser du aldrig p jorden igen.

Ej skall jag skda                 5
stigande rken
mer ifrn Nordlanden. Mnskan r slav;
nornorna rda.
Bljornas ken,
dr r mitt fdernesland och min grav.

G ej till stranden,               6
Ring, med din maka,
helst sedan stjrnorna sprida sitt sken!
Kanske i sanden
vrkas tillbaka
Fritiofs, den biltoge vikingens, ben."--

D kvder kungen:                  7
"Tungt r att hra
mannen, som klagar likt kvidande m.
Ddssng r sjungen
ren i mitt ra.
Vad r det mer? Den som fds, han skall d.

Nornornas lottning,                8
huru vi fike,
trotsa vi, klaga vi ej oss ifrn.
Dig ger jag drottning,
dig ger jag rike,
skydda det du t min vxande son!

Vl har jag suttit                 9
vnsll i salen,
vl har jag lskat den gyllene frid.
Dock har jag brutit
skldar i dalen,
skldar p sjn, och ej bleknat drvid.

Nu vill jag rista                  10
geirs-odd och blda,
strdd ej hves fr nordmannakung.
Ringa r sista
idrottens mda,
mera n livet r dden ej tung."

D skar han rligt                11
runor t Oden,
ddsrunor djupa p brst och p arm.
Lyste s hrligt
droppande bloden
fram mellan silvret p hrvuxen barm.

"Bringen mig hornet!               12
Skl fr ditt minne,
skl fr din ra, du hrliga Nord!
Mognande kornet,
tnkande sinne,
fredelig bragd har jag lskat p jord.

Ffngt bland vilda,               13
blodiga drotter
skte jag friden, hon flyktade hn.
Nu str den milda
tthgens dotter
vntande p mig vid gudarnas knn.

Hell er, I gudar,                  14
Valhallasner!
Jorden frsvinner; till asarnas fest
gjallarhorn budar.
Salighet krner
sknt, som en guldhjlm, den kommande gst."--

Sade och tryckte                   15
Ingeborg handen,
handen p son och p grtande vn.
gat han lyckte,
kunglige anden
flg med en suck till Allfader igen.


XXI.

RINGS DRAPA.

Sitter i hgen        1
hgttad hvding,
slagsvrd vid sidan,
sklden p arm.
Gngaren gode
gnggar dr inne,
skrapar med guldhov
grundmurad grav.

Nu rider rike         2
Ring ver Bifrost,
sviktar fr brdan
bgiga bron.
Upp springa Valhalls
valvdrrar vida;
asarnas hnder
hnga i hans.

Tor r ej hemma,      3
hrjar i hrnad.
Valfader vinkar
vinbgarn fram.
Ax fltar Frej kring
konungens krona,
Frigg binder bla
blommor dri.

Brage, hin gamle,     4
griper i guldstrng,
stillare susar
sngen n frr.
Lyssnande vilar
Vanadis vita
barmen mot bordet,
brinner och hr:

"Hgt sjunga svrden  5
stndigt i hjlmar;
brusande bljor
blodas alltjmt.
Kraften, de goda
gudarnas gva,
bister som brsrk
biter i skld.

Drfr var dyre       6
drotten oss kr, som
stod med sin skld fr
fredliga flt:
sansade styrkans
sknaste avbild
steg som en offer-
nga t skyn.

Ord vljer vittre    7
Valfader, d han
sitter hos Saga,
Skvabcks m.
S klungo kungsord,
klara som Mimers
bljor och drhos
djupa som de.

Fridsam frlikar     8
Forsete tvisten,
domarn vid Urdas
vllande vg.
S satt  domsten
dyrkade drotten,
blidkade hnder
blodhmnden bjd.

Karg var ej kungen,  9
kring sig han strdde
dvrgarnas dag-glans,
drakarnas bdd.
Gvan gick glad frn
givmilda handen,
ltt frn hans lppar
lidandets trst.

Vlkommen, vise      10
Valhalla-arving!
Lnge lr Norden
lova ditt namn.
Brage dig hlsar
hviskt med horndryck,
nornornas fridsbud
nerifrn Nord!"


XXII.

KONUNGAVALET.

Till tings! Till tings! Budkavlen g  1
kring berg och dal.
Kung Ring r dd: nu frestr
ett kungaval.

D tager bonden svrd frn vgg,      2
det stl r bltt.
Med fingret prvar han dess egg,
den biter gott.

De piltar se med gldje p            3
det stlbl sken;
de lyfta svrdet tv och tv,
fr tungt fr en.

Men dottern skurar hjlmen ren--      4
blank skall han bli--
och rodnar, nr hon skdar sen
sin bild dri.

Sist tar han skldens runda vrn,     5
en sol i blod.
Hell dig, du frie man av jrn,
du bonde god!

All landets ra vxer ur              6
ditt fria brst.
I striden r du landets mur,
i frid dess rst.

S samlas de med skldegny            7
och vapenbrak
p ppet ting, ty himmelns sky
r deras tak.

Men Fritiof str p tingets sten,     8
hos honom str
den kungason, en liten en
med guldgult hr.

D gr ett sorl kring bondelag:       9
"Fr liten r
den kungsson, kan ej skipa lag,
ej leda hr."--

Men Fritiof lyfte pilten ung          10
p sklden opp:
"I nordmn, hr r eder kung
och landets hopp.

Sen hr den gamle Odens tt           11
i bild s skn.
P skld han knner sig s ltt
som fisk i sjn.

Jag svr att skydda rike hans         12
med svrd och stng
och stta faderns gyllne krans
p son en gng.

Forsete, Balders hge son,            13
har hrt min ed;
och om jag viker drifrn,
sl han mig ned!"--

Men pilten satt p sklden lyft,      14
lik kung  stol,
lik unga rnen, som frn klyft
ser opp mot sol.

Den vntan blev det unga blod         15
till slut fr lng,
och med ett hopp i mark han stod,
ett kungligt sprng!

D ropte bndren hgt p ting:        16
"Vi, Nordens mn,
vi kora dig, bliv lik kung Ring,
skldburne sven!

Och Fritiof fre dina bud,            17
tills du blir stor.
Jarl Fritiof, dig ge vi till brud
hans skna mor."--

D blickar Fritiof mrk: "I dag       18
r kungaval
men brllop ej; min brud tar jag
av eget val.

Till Balders hage vill jag g,        19
har mte stmt
med mina nornor dr: de st
och vnta jmt.

Ett ord jag mste tala med            20
de skldemr.
De bygga under tidens trd,
och ovanfr.

Ljuslockig Balder vredgas n,         21
den bleke gud.
Han tog, blott han kan ge igen
mitt hjrtas brud."--

D hlsade han nyvald kung,           22
p pannan kysst,
och lngsamt ver hedens ljung
frsvann han tyst.


XXIII.

FRITIOF P SIN FADERS HG.

Hur sknt ler solen, huru vnligt hoppar   1
dess milda strle ifrn gren till gren,
Allfaders blick i aftondaggens droppar,
som i hans vrldshav, lika klar och ren!
Hur rda frgar hon ej bergens toppar!
O, det r blod p Balders offersten!
I natt r snart det hela land begravet,
snart sjunker hon, en gyllne skld, i havet.

Frst lt mig dock bese de kra stllen,   2
min barndoms vnner, dem jag lskat s.
Ack, samma blommor dofta n i kvllen,
och samma fglar n i skogen sl.
Och vgen tumlar sig som frr mot hllen--
o, den som aldrig gungat drupp!
Om namn och bragder jmt den falska talar,
men fjrran fr hon dig frn hemmets dalar.

Jag knner dig, du flod, som ofta burit   3
den djrve simmarn p din blja klar.
Jag knner dig, du dal, dr vi besvurit
en evig tro, som icke jorden har.
Och bjrkar, I, uti vars bark jag skurit
de runor mnga, I stn nnu kvar
med stammar vita och med kronor runda;
allt r som frr, blott jag r annorlunda.

r allt som frr? Var ro Framns' salar  4
och Balders tempel p den vigda strand?
Ack, det var sknt uti min barndoms dalar,
men drutver har gtt svrd och brand,
och mnskors hmnd och gudars vrede talar
till vandrarn nu frn svarta svedjeland.
Du fromme vandrare, ej hit du drage,
ty skogens vilddjur bo i Balders hage.

Det gr en frestare igenom livet,       5
den grymme Nidhgg ifrn mrkrets vrld.
Han hatar asaljuset, som str skrivet
p hjltens panna, p hans blanka svrd.
Vart nidingsdd, i vredens stund bedrivet,
det r hans verk, r mrka makters grd;
och nr det lyckas, nr han templet tnder,
d klappar han uti kolsvarta hnder.

Finns ej frsoning, strlande Valhalla?  6
Blgde Balder, tar du ingen bot?
Bot tager mannen, nr hans frnder falla,
de hga gudar sonar man med blot.
Det sgs, du r den mildaste av alla:
bjud, och vart offer ger jag utan knot.
Ditt tempels brand var icke Fritiofs tanka,
tag flcken bort ifrn hans skld, den blanka!

Tag bort din brda, jag kan den ej bra,  7
kvv i min sjl de mrka skuggors spel;
frsm ej ngern, lt en levnads ra
frsona dig fr gonblickets fel!
Jag bleknar ej, fast Ljungarn sjlv str nra,
i gat kan jag se den blekbl Hel.
Du fromme gud med dina mnskensblickar,
dig ensam rds jag och den hmnd, du skickar.

Hr r min faders gravhg. Sover hjlten?  8
Ack, han red hn, dr ingen kommer frn.
Nu dvljs han, sgs det, uti stjrnetlten
och dricker mjd och glds t skldars dn.
Du asagst, se ner frn himlaflten,
din son dig kallar, Torsten Vikingsson!
Jag kommer ej med runor eller galder,
men lr mig blott, hur blidkas Asa-Balder?

Har graven ingen tunga? Fr en klinga    9
Den starke Angantyr ur hgen kvad.
Det svrd var gott, men Tirfings pris r ringa
mot vad jag ber; om svrd jag aldrig bad--
svrd tar jag vl i holmgng sjlv, men bringa
du mig frsoning ifrn asars stad!
Min skumma blick, min gissning blott du lede,
ett delt sinne tl ej Balders vrede.

Du tiger, fader! Hr du, vgen klingar,  10
ljuvt r dess sorl, lgg ner ditt ord dri!
Och stormen flyger, hng dig vid hans vingar,
och viska till mig, som han far frbi!
Och vstern hnger full av gyllne ringar,
lt en av dem din tankes hrold bli!
Ej svar, ej tecken fr din son i nden
du ger, fader! O, hur arm r dden!--

Och solen slcks, och aftonvinden lullar  11
fr jordens barn sin vaggsng utur skyn,
och aftonrodnad krer upp och rullar
med rosenrda hjul kring himlens bryn.
I bla dalar, ver bla kullar
hon flyger fram, en skn Valhallasyn.
D kommer pltsligt ver vstervgor
en bild framsusande i guld och lgor.

En hgring kalla vi det himmelns under--  12
i Valhall klingar hennes namn mer sknt.--
Hon svvar sakta ver Balders lunder,
en gyllne krona p en grund av grnt.
Det skimrar ver, och det skimrar under
med sllsam glans, ej frr av mnskor rnt.
Till slut hon stannar, sjunkande till jorden,
dr templet sttt, nu sjlv ett tempel vorden.

En bild av Breidablick, den hga muren    13
stod silverblank p klippans brant och sken.
Av djupbltt stl var pelare var skuren,
och altaret utav en delsten:
och dmen hngde, som av andar buren,
en vinterhimmel stjrneklar och ren,
och hgt dri, med himmelsbla skrudar,
med gyllne kronor, sutto Valhalls gudar.

Och se, p runbeskrivna skldar stdda,   14
de hga nornor uti drren st:
tre rosenknoppar i en urna fdda,
allvarliga men tjusande nd.
Och Urda pekar tyst p det frdda,
det nya tempel pekar Skulda p.
Och bst som Fritiof nu sig sansa hunnit
och glds och undrar, s r allt frsvunnet.

O, jag frstr er, mr frn tidens klla,  15
det var ditt tecken, hjltefader god!
Det brnda templet skall jag terstlla,
sknt skall det st p klippan, dr det stod.
O, det r hrligt att f vederglla
med fredlig bragd sin ungdoms vermod!
Den djupt frkastade kan hoppas ter,
den vite guden blidkas och frlter.

Vlkomna stjrnor, som dr uppe tgen!    16
Nu ser jag ter glad er stilla gng.
Vlkomna norrsken, som dr uppe lgen!
I voren tempelbrand fr mig en gng.
Uppgrnska, ttehg, och stig ur vgen,
s skn som frr, du underbara sng!
Hr vill jag slumra p min skld och drmma,
hur mnskor sonas och hur gudar glmma.


XXIV.

FRSONINGEN.

Fullndat nu var Balders tempel. Dromkring
stod ej som frr en skidgrd, men av hamrat jrn,
med gyllne knappar p var stng, ett vrn var rest
kring Balders hage: som en stlkldd kmpehr
med hillebarder och med gyllne hjlmar stod        5
det nu p vakt kring gudens nya helgedom.
Av idel jttestenar var dess rundel byggd,
med dristig konst hopfogade, ett jtteverk
fr evigheten, templet i Uppsala likt,
dr Norden sg sitt Valhall i en jordisk bild.     10
Stolt stod det dr p fjllets brant och speglade
sin hga panna uti havets blanka vg.
Men runtomkring, en prktig blomstergrdel lik,
gick Balders dal med alla sina lundars sus,
med alla sina fglars sng, ett fridens hem.       15
Hg var den kopparstpta port, och innanfr
tv pelarrader upp starka skulderblad
uppburo valvets rundel, och han hang s skn
utver templet som en kupig skld av guld.
Lngst fram stod gudens altar. Det var hugget av   20
en enda nordisk marmorklyft, och dromkring
ormslingan slog sin ringel, full med runeskrift,
djuptnkta ord ur Vala och ur Havamal.
Men uti muren ovanfre var ett rum
med gyllne stjrnor upp mrkbl grund, och dr    25
satt fromhetsgudens silverbild, s blid, s mild,
som silvermnen sitter upp himmelns bl.--
S templet syntes. Parvis trdde nu drin
tolv tempeljungfrur, kldda uti silverskir,
med rosor upp kinderna och rosor i                30
det oskuldsfulla hjrtat. Framfr gudens bild
kring nyinvigda altaret de dansade,
som vrens vindar dansa ver kllans vg,
som skogens lvor dansa i det hga grs,
nr morgondaggen ligger skimrande drp.           35
Och under dansen sjngo de en helig sng
om Balder, om den fromme, hur han lskad var
utav vart vsen, hur han fll fr Hders pil
och jord och hav och himmel grto. Sngen var,
som om den icke komme frn ett mnskligt brst,    40
men som en ton frn Breidablick, frn gudens sal,
som tanken p sin lskling hos en enslig m,
nr vakteln slr de djupa slag i nattens frid
och mnen skiner ver bjrkarna i Nord.--
Frtjust stod Fritiof, lutad vid sitt svrd, och sg  45
p dansen, och hans barndomsminnen trngde sig
frbi hans syn, ett lustigt folk, ett oskuldsfullt.
Med himmelsbla gon och med huvuden
omflutna utav lockigt guld, de vinkade
en vnlig hlsning till sin forne ungdomsvn.      50
Och som en blodig skugga sjnk hans vikingsliv
med alla sina strider, sina ventyr,
i natten neder, och han tyckte sjlv sig st,
en blomsterkransad bautasten, p deras grav.
Och allt som sngen vxte, hjde sig hans sjl     55
frn jordens lga dalar upp mot Valaskjalf;
och mnsklig hmnd och mnskligt hat smalt sakta hn,
som isens pansar smlter ifrn fjllets brst,
nr vrsol skiner; och ett hav av stilla frid,
av tyst hnryckning gt sig i hans hjltebarm.     60
Det var, som knde han naturens hjrta sl
emot sitt hjrta, som han ville trycka rrd
Heimskringla i sin brodersfamn och stifta frid
med varje skapat vsen infr gudens syn.--
D trdde in i templet Balders verprst,          65
ej ung och skn som guden men en hg gestalt,
med himmelsk mildhet i de dla anletsdrag,
och ned till bltestaden flt hans silverskgg.
En ovan vrdnad intog Fritiofs stolta sjl,
och rnevingarna p hjlmen snktes djupt          70
infr den gamle; men han talte fridens ord:

"Vlkommen hit, son Fritiof! Jag har vntat dig,
ty kraften svrmar grna vitt kring jord och hav,
en brsrk lik, som biter blek i skldens rand,
men trtt och sansad vnder hon dock hem till slut.  75
Den starke Tor drog mngen gng till Jotunheim,
men trots hans gudablte, trots stlhandskarna,
Utgrda-Loke sitter p sin tron nnu;
det onda viker icke, sjlv en kraft, fr kraft.
En barnlek blott r fromhet, ej frent med kraft;  80
hon r som solens strlar upp girs barm,
en lslig bild med vgen stigen eller snkt,
frutan tro och hllning, ty han har ej grund.
Men kraft frutan fromhet tr ock bort sig sjlv,
som svrdet trs i hgen: hon r livets rus,       85
men glmskans hger svvar ver hornets brdd,
och nr den druckne vaknar, blygs han fr sitt dd.
All styrka r frn jorden, ifrn Ymers kropp;
de vilda vattnen ro drorna dri,
och hennes senor ro smidda utav malm.             90
Dock blir hon tom och de, blir hon ofruktbar,
tills solen, himmelns fromhet, skiner drupp.
D grnskar grs, d stickas blomstrens purpurduk,
och djur och mnskor nras vid sin moders barm.    95 (sic!)
S r det ock med Askers barn. Tv vikter har
Allfader lagt i vgskln fr allt mnskligt liv,
motvgande varandra, nr den vg str rtt;
och jordisk kraft och himmelsk fromhet heta de.
Stark r vl Tor, o yngling, nr han spnner hrt  100
sitt Megingjard utver bergfast hft och slr.
Vis r vl Oden, nr i Urdas silvervg
han blickar ner, och fgeln kommer flygande
till asars far med tidningar frn vrldens rund.
Dock bleknade de bgge, deras kronors glans        105
halvslocknade, nr Balder, nr den fromme fll,
ty han var bandet uti Valhalls gudakrans.
D gulnade p tidens trd dess kronas prakt,
och Nidhgg bet upp dess rot, d lossades
den gamla nattens krafter, Midgrdsormen slog      110
mot skyn sin ettersvllda stjrt, och Fenris rt,
och Surturs eldsvrd ljungade frn Muspelheim.
Varthelst sen dess ditt ga blickar, striden gr
med hrskld genom skapelsen: i Valhall gal
guldkammig hane, blodrd hane gal till strids      115
p jorden och inunder jord. Frut var frid
ej blott i gudars salar men p jorden ock;
frid var i mnskors som i hga gudars barm.
Ty vad som sker hr nere, det har redan skett
i strre mtt dr uppe: mnskligheten r           120
en ringa bild av Valhall; det r himmelns ljus,
som speglar sig i Sagas runbeskrifna skld.
Vart hjrta har sin Balder. Minns du n den tid,
d friden bodde i ditt brst och livet var
s glatt, s himmelskt stilla som sngfgelns drm, 125
nr sommarnattens vindar vagga hit och dit
var smnig blommas huvud och hans grna sng?
D levde Balder nnu i din rena sjl,
du asason, du vandrande Valhallabild!
Fr barnet r ej guden dd, och Hela ger           130
igen sitt rov, s ofta som en mnska fds.
Men jmte Balder vxer i var mnsklig sjl
hans blinde broder, nattens Hder; ty allt ont
fds blint, som bjrnens yngel fds, och natten r
dess mantel, men det goda klder sig i ljus.       135
Bestllsamt trder Loke, frestarn fram alltjmt
och styr den blindes mrdarhand, och spjutet far
i Valhalls krlek, i den unge Balders brst.
D vaknar hatet, vldet springer opp till rov,
och hungrig stryker svrdets ulv kring berg och dal, 140
och drakar simma vilda ver blodig vg.
Ty som en kraftls skugga sitter fromheten,
en dd ibland de dda, hos den bleka Hel,
och i sin aska ligger Balders gudahus.--
S r de hga asars liv en frebild                145
till mnsklighetens lgre: bgge ro blott
Allfaders stilla tankar, de frndras ej.
Vad skett, vad ske skall, det vet Valas djupa sng.
Den sng r tidens vaggsng, r dess drapa ock,
Heimskringlas hvder g p samma ton som den,      150
och mannen hr sin egen saga druti.
Frstn I nnu eller ej? spr Vala dig.--
Du vill frsonas. Vet du, vad frsoning r?
Se mig i gat, yngling, och bliv icke blek!
P jorden gr frsonarn kring och heter dd.       155
All tid r frn sin brjan grumlad evighet,
allt jordiskt liv r avfall frn Allfaders tron,
frsonas r att vnda renad dit igen.
De hga asar fllo sjlva; Ragnark
r asarnas frsoningsdag, en blodig dag            160
p Vigrids hundramilasltt: dr falla de,
ohmnade dock icke, ty det onda dr
fr evigt, men det fallna goda reser sig
ur vrldsblslgan, luttrat till ett hgre liv.
Vl faller stjrnekransen blek och vissnad ner     165
frn himmelns tinning, vl frsjunker jord i sjn;
men sknare hon terfds och lyfter glad
sitt blomsterkrnta huvud utur vgorna,
och unga stjrnor vandra med gudomlig glans
sin stilla gng utver den nyskapade.              170
Men p de grna kullar styrer Balder d
nyfdda asar och en renad mnskott;
och runetavlorna av guld, som tappats bort
i tidens morgon, hittas uti grset d
p Idavallen av frsonta Valhalls barn.--          175
S r det fallna godas dd dess eldprov blott,
r dess frsoning, fdseln till ett bttre liv,
som terflyger skrat dit, det kom ifrn,
och leker skuldlst som ett barn p faderns kn.
Ack! allt det bsta ligger p hinsidan om          180
gravhgen. Gimles grna port, och lgt r allt,
besmittat allt, som dvljes under stjrnorna.--
Dock, ven livet ger sin frsoning ren,
en ringare, den hgres stilla frespel.
Hon r som skaldens lpning p sin harpa, nr      185
med konsterfarna fingrar han slr sngen an
och stmmer tonen, sakta prvande, till dess
att handen griper vldigt uti strngens guld,
och forntids stora minnen lockas ur sin grav,
och Valhalls glans omstrlar de frtjustas syn.    190
Ty jorden r dock himmelns skugga, livet r
frgrden dock till Balderstemplet ovan skyn.
Till asar blotar hopen, leder gngarn fram,
guldsadlad, purpurbetslad, fr att offras dem.
Det r ett tecken, och dess mening djup, ty blod   195
r morgonrodnan till envar frsoningsdag.
Men tecknet r ej saken, det frsonar ej:
vad sjlv du brutit, gldar ingen ann fr dig.
De dda sonas vid Allfaders gudabarm,
den levandes frsoning r i eget brst.            200
Ett offer vet jag, som r gudarna mer krt
n rk av offerbollar, det r offret av
ditt eget hjrtas vilda hat, din egen hmnd.
Kan du ej dva deras klingor, kan du ej
frlta, yngling, vad vill du i Balders hus?       205
Vad mente du med templet, som du reste hr?
Med sten frsonas Balder ej; frsoning bor,
hr nere som dr uppe, blott dr friden bor.
Frsonas med din fiende och med dig sjlv,
d r du ock frsonad med ljuslockig gud!--        210
I Sdern talas om en Balder, jungfruns son,
snd av Allfader att frklara runorna
p nornors svarta skldrand, outtydda n.
Frid var hans hrskri, krlek var hans blanka svrd,
och oskuld satt som duva p hans silverhjlm.      215
From levde han och lrde, dog han och frlt,
och under fjrran palmer str hans grav i ljus.
Hans lra, sgs det, vandrar ifrn dal till dal,
frsmllter hrda hjrtan, lgger hand i hand
och bygger fridens rike p frsonad jord.          220
Jag knner ej den lran rtt, men dunkelt dock
i mina bttre stunder har jag anat den:
vart mnskligt hjrta anar den ibland som mitt.
En gng, det vet jag, kommer hon och viftar ltt
de vita duvovingar ver Nordens berg.              225
Men ingen Nord r lngre till fr oss den dag,
och eken susar ver de frgtnas hg.
I lyckligare slkten, I, som dricken d
strlbgarn av det nya ljus, jag hlsar er!
Vl eder, om det jagar bort var sky, som hngt     230
sitt vta tcke hittills ver livets sol!
Frakten likvl icke oss, som redligt skt
med oavvnda gon hennes gudaglans!
_En_ r Allfader, fastn fler hans sndebud.--

Du hatar Beles sner. Varfr hatar du?            235
t sonen av en odalbonde ville de
ej ge sin syster, ty hon r av Semings blod,
den store Odenssonens; deras ttartal
nr upp till Valhalls troner, det ger stolthet in.
Men brd r lycka, ej frtjnst, invnder du.     240
Av sin frtjnst, o yngling, blir ej mnskan stolt
men endast av sin lycka; ty det bsta r
dock goda gudars gva. r du sjlv ej stolt
av dina hjltebragder, av din hgre kraft?
Gav du dig sjlv den kraften? Knt ej sa-Tor     245
dig armens senor fasta ssom ekens gren?
r det ej gudens hgre mod, som klappar glatt
i skldeborgen av ditt vlvda brst? r ej
det gudens blixt, som ljungar i ditt gas brand?
De hga nornor sjngo vid din vagga ren           250
drottkvdet av din levnad; din frtjnst drav
r strre ej n kungasonens av sin brd.
Frdm ej andras stolthet, att ej din frdms!
Nu r kung Helge fallen."--Hr brt Fritiof av:
Kung Helge fallen? Nr och var?"--"Du vet det sjlv:  255
s lnge som du murat hr, han var p tg
bland finnarna i fjllen. P en dslig klint
stod dr ett gammalt tempel, vigt t Jumala.
Nu var det stngt och vergivet lnge sen,
men ver porten nnu en vidunderlig               260
forntidabild av guden lutade till fall.
Men ingen tordes nalkas, ty en sgen gick
bland folket ifrn slkt till slkt, att vem som frst
beskte templet, skulle skda Jumala.
Det hrde Helge, och med blind frbittring drog   265
han upp de stigar emot hatad gud
och ville strta templet. Nr han kom dit upp,
var porten stngd och nyckeln rostad fast dri.
D grep han om drrposterna och rystade
de multna stammar; p en gng med rysligt brak    270
fll bilden ner och krossade uti sitt fall
Valhallasonen, och s sg han Jumala.
Ett bud i natt har bragt oss tidningen hrom.
Nu sitter Halvdan ensam p kung Beles stol;
bjud honom handen, offra gudarna din hmnd!       275
Det offret fordrar Balder, fordrar jag, hans prst,
till tecken, att du icke gckat fridsll gud.
Frvgrar du det, d r templet ffngt byggt,
och ffngt har jag talat."--

                             Nu steg Halvdan in   280
utver koppartrskeln, och med oviss blick
han stod p avstnd frn den fruktade och teg.
D knppte Fritiof brynjohataren frn lnd,
mot altaret han stdde skldens gyllne rund
och trdde obevpnad till sin ovn fram.          285
"I denna strid", s talte han med vnlig rst,
"r dlast den, som bjuder frst sin hand till frid."
D rodnade kung Halvdan, drog stlhandsken av,
och lnge skilda hnder slogo nu ihop,
ett kraftigt handslag, trofast ssom fjllens grund.  290
Frbannelsen upplste gubben d, som lg
utver varg i veum, ver biltog man.
Och som den lstes, insteg pltsligt Ingeborg,
brudsmyckad, hermlinsmantlad, utav trnor fljd,
som mnen fljts av stjrnorna p himmelns valv.   295
Med trar i de skna gonen hon fll
intill sin broders hjrta, men han lade rrd
den kra systern intill Fritiofs trogna brst.
Och ver gudens altar rckte hon sin hand
t barndomsvnnen, t sitt hjrtas lskade.----




NOTES.


[The commentaries of F. W. Lindvall's school edition of Fritiofs Saga
have been extensively reproduced.]


CANTO I.

Stanza 1. _Hilding_ was a yeoman or bonde (see note, canto 2: 1) of Sogn
in Norway and fosterfather of Fritiof and Ingeborg. In viking times the
children of kings and great warriors were often entrusted to the care of
less influential and less wealthy friends to be trained by them, thus
removing the young from the temptations and disturbing influences of
court life and warfare. This practice would also remove them from the
danger of being pampered by fond parents or sycophantic servants.

1. _Ej Norden frr sett tv s skna_. The auxiliary _har_ is omitted.
Such omissions are common in subordinate clauses and in poetry.

6. _Sg_. Subjunctive past, regular form _sge_.

6. _i Frejas Hus_. Freja, or Frja, wife of der, was the goddess of
beauty and love. In her abode, Folkvang, were gathered all the lovers who
had been faithful to each other unto death.

7. _lvkungen_. _lvor_ or _alfer_ were ethereal beings of great beauty
and with voices that had the clearness of silver. During moonlight nights
especially they danced in dales and groves. _Ljusalfer_, light elves,
personified the benign influences in nature, especially as they manifest
themselves in the realms of light and air. _Svartalfer_, black elves,
lived in the earth and personified the silent forces that operate beneath
its surface. They are perhaps identical with the dwarfs. The elves are
here thought of as having kings and queens just as human beings.

8. _En Kung var ej som han i ra_. A king was not honored as he.

8. _runan_. The runes were the characters of the early alphabet of the
Germans, Anglo-Saxons, and Scandinavians. Runic inscriptions were
generally cut into wood, bone or rock.

9. _fick han Ingborg lra. Fick_ may mean either that he was permitted to
teach Ingeborg or that he must do it because of an irresistible desire to
do so.

10. _bd', bde_.

12. _Det frsta ax, vars guld blev moget_. A striking metaphor meaning
"the first head of grain that ripened and assumed a golden color."

13. _innan kort_, before long.

14. _drog p jakt_. Idiomatic expression for "went hunting."

17. _Valhall(a)_, the home of the gods and the palace of Oden. Hither one
half of the heroes that fell in battle were carried by the valkyrs. Here
they spent their time in feasting and fighting.

18. _ett kornland, som fr vinden gr_. A field of grain that waves
before the wind.

19. _Idun(a)_, wife of Brage and keeper of the golden apples of youth.

20. _Frigg(a)_, the wife of Oden and queen of the goddesses. She was the
goddess of conjugal and motherly love.

21. _Gerd(a)_, wife of Frej, was the daughter of a giant, but
nevertheless renowned for her wonderful beauty.

22. _Nanna_, wife of Balder, personified pure and tender love. Balder was
the fair god who loved light and lived a life of purity and innocence.
The evil Loke induced Balder's blind brother, der, to throw an arrow of
mistletoe at him and he fell dead. When Nanna saw the body of her dead
husband carried out to the funeral pyre, her heart burst with grief.

23. _Hel(a)_, goddess of death and ruler of nine worlds in Nifelhem. She
received all that died of sickness or old age, but it seems that others
also came to her abode. In the deepest abyss of her kingdom was a place
of punishment for the wicked. From her name comes the word "hell" and
Swedish _ihjl (att sl ihjl_, to kill).

32. _Oden_, oldest and highest god of the Northern races. His spirit
pervaded everything. He is the source of the higher forms of life.

33. _Allfader_, Oden. He is so called because he was supposed to be the
father of men and of gods.

33. _till smycke_, as an ornament. This use of _till_ is very common in
Swedish.

34. _Beles dotter_. Ingeborg's father was Bele, king of Sogn in western
Norway.

35. _Till Oden ... uppstiger hennes ttartal_. The royal families were
supposed to have descended from the gods
(see note, canto XXIV: 237).

36. _Torstens son_. Fritiof was the son of Torsten Vikingsson, a viking
chief.

37. Observe the numerous expressions of the defiant spirit of Fritiof
prior to his going into exile. Note also in stanzas 37 and 38 his
ingenuity in proving his own high rank.

38. _Tor_, god of thunder and of war, the strongest of the gods. All
noble human strength came from him. He was the friend of man and the
enemy of the giants with whom he had many hard conflicts. His abode,
Trudvang, was marvelously beautiful. When he journeyed forth from
Trudvang, driving a span of he-goats, to meet the giants, thunder and
lightning arose.


CANTO II.

Stanza 1. _bonde_. This term is generally translated by the word peasant.
The word yeoman is often used as an equivalent term and sometimes the
original Scandinavian form _bonde_ is used in English. A _bonde_ was an
independent land-holder, liberty-loving, and, as a rule, an active
participant in public affairs.

3. _mjd_, mead, a fermented drink made of water, honey and hops with a
flavoring of spices.

5. _altarrunden_. The pagan temples had no altars. The figure is borrowed
from the modern temple.

5. _offerlunden_. The Norse temples were usually surrounded by sacred
groves.

8. _hon_; antecedent is endrkt.

8. _som ringen p lansen_. This refers to the metal ring that served to
hold the point of the lance to the lance itself and thus gave it greater
strength.

11. _P pelarstoder fyra_. According to Scandinavian mythology the
heavens were supported by four dwarfs, _Austre_, East, _Vstre_, West,
_Nordre_, North, and _Sdre_, South.

13. _Nog svika lungans tecken i offrad falk_. This assumes that the
Norsemen read signs by observing the entrails of animals. Authorities
differ on this point. Some maintain that the poet has here merely
borrowed from classical mythology.

13. _flrd r mngen runa, som skrs p balk_. Meaningless or deceptive
is many a rune that is cut in the staff. The early Northmen believed that
the will of the gods could be ascertained by writing runes on sticks of
wood which then were thrown on the ground and read by the priests.

18. _hur vis han het_ (heter). Expression is equivalent to "Hur vis han
n m heta."

18. _hgbnk_. In the primitive Scandinavian homes benches were placed
along the four walls. The men had their places along the long walls
(lngsidor) and the women along the end walls (kortsidor). At the center
of the two long walls were high seats of honor. The master of the house
occupied the one on the north side and the chief guest the one on the
south side.

21. _till Oden g_, to die.

22. _Odens fglar_. Oden is represented as having two birds, Hugin
(thought) and Munin (memory or, according to some authorities, the
longing that impels Oden to activity), which are dispatched to the earth
at every day-break and in the evening return to Oden and whisper into his
ears the news of the day's happenings.

26. _ty vdret rr fr rsvxt och vind fr lycka_. Equivalent to saying
that man is not himself the absolute master of his own destiny. The
forces of nature can thwart all his plans.

28. Throughout this canto Tegnr draws freely from Havamal, the "Song of
Oden" or the "Song of the Most High," which is replete with precepts on
morality and wisdom. In this stanza this ancient Scandinavian song is
followed very closely. Note the frequent sarcastic references to woman in
the Saga.

32. _norna_. The norns, three in number, weave the fate of men and gods.
Urda was the norn of the past, Verdandi of the present, and Skulda of the
future.

32. _hon sttte p skld_. The meaning is: Wherever fate threatened with
some danger it was met by courage and vigilance.

33. _de asasner_. See note, canto I: 35.

33. _Nordlands kungar_, the kings of the Northland.

38. _bautasten_. A monument erected in honor of rulers or heroes.

39. _Frej_, the god of sunshine and warm summer showers, hence also the
god of harvests.


CANTO III.

Line 1. _Voro nu satta i hg_. Were interred.

2. _fjrden_. In this case Sognefjord.

6. _fste i lugn sin boning p Framns_. Took up his abode on Framns.
This probably lay on the south side of Sognefjord.

9. _de kullarnas topp. De_ is seldom used in this way. Here supplied for
the sake of the meter.

15. _som lngta till stvan_. That yearn to be milked.

23. _till tio tolfter p hundrat_. A so-called _storhundrade_ or great
hundred was 120.

26. _hgstespelare_, the posts of the seat of honor. On it were carved
images of Oden and Frej.

28. _Frej med solen p hatten_. Frej was the sun god and was pictured
with a sun on his helmet.

34. _stervg_, Eastern billow, the Baltic. _Vstersaltet_, Western salt,
the North Sea, _Gandvik_, the White Sea.

36. _Brage_, the god of poetry and music.

38. _Mimers evigt sorlande vg_. Mimer's ever rippling fountain. The god
Mimer guarded the fountain of wisdom. Oden once pawned one of his eyes
for a drink out of this fountain.

52. _visthus_. These were small houses, separated from the main building,
in which food was kept.

58. _sterland_, Asia.

59. _dvrgarnas eld_. The dwarfs were supposed to be most skillful
smiths.

61. _Grningasund_, a sound between Seeland, Moen and Falster in Denmark.

62. _het_, abbrev. for _hette_.

63. _Ullerker_, a royal estate near Uppsala, where judicial assemblies
were held.

68. _Jrnhs_. The word means iron skull.

76. _vid solens portar_, in Asia.

79. _Hildur_, the goddess of war. "Hildur's lek" means war.

84. _Vaulund_ was the most skillful smith among the dwarfs. He is called
_haltande_, lame or limping, because Mimer's wife, who was his bitter
enemy, had cut the tendons of his knees.

85. _Tre mark hll han i vikt_. It weighed three marks. A mark was
approximately one half kilogram.

88. _Alfhem_, the realm of air between heaven and earth, was the home of
the elves and of Frej.

90. _Saga_, wife of Oden and goddess of history. She dwelt in Skvabck
beneath the stream of time and events, taking note of all she saw. Here
Oden visited her daily to drink the pure water from golden beakers and
listen to her songs about former days.

99. After the death of Balder (see note, canto I: 22) his body was burned
on a great funeral pyre.

100. _Glitner_, "glittering hall," the home of Forsete, the god of
justice.

110. _Bretland_, England.

111. _satt sig med skepp_, interred with ship and all.

114. _draken_. The viking ships were so called because in the prow were
placed carved images of the dragon's head and the stern was made to
resemble the dragon's tail.

164. _gir_, the god of the stormy sea.

171. _vingarna_. The sails.

172. _blev efter_. Was left behind in the race.

179. _Var han ej konungason_. Even though he was not a king's son.

186. _blandat blod med varandra_. A solemn compact of brotherhood was
sealed by the parties to it causing their blood to flow together from
self-inflicted wounds while they made the promises that are stated in the
text.


CANTO IV.

Stanza 2. _drakarna_. See note, canto III: 114.

3. _till gst_. See note, canto I: 33.

4. _dess sida_. Dess, genitive of _den_ and _det_, is irregularly used
here. The regular form would be _hennes_.

5. _De taltes vid_. They talked together.

6. _namnen, som grodde i bjrkens bark_. See canto I: 27.

9. Observe in last line the change to direct address.

10. _vl_, doubtless.

11. _dagen om_, throughout the day.

16. _jagar i molnen_. Goes ahunting in the clouds, is dreaming.

18. _Den strdd_. For the ancient Northmen it was a great disgrace to
die a natural death. Death from self-inflicted wounds was more honorable.
The use of _den_ without an adjective is archaic.

18. _blvit Hela_. Hela (see note, canto I: 23) was hideous in
appearance. Half of her body was livid in color and the other half bore
the ghastly pallor of death.

23. _jarl_, chief of a province. English, earl.

26. _Nordlandens drotter_, the kings of the Northland.

27. _Odensblodet_. See note, canto I: 35.

28. _man_. In this connection _man_ means one of the king's retinue. The
_bnder_ rarely sought protection from kings and the proposal of Helge
was highly insulting to Fritiof, who himself had a retinue.

30. _runorna lgade rda drp_. See canto II: 78-81.

31. _svartekung_, swartbeard. Helge is given this name, partly because of
his swarthy features, partly because he practices black arts. See canto
II: 5.


CANTO V.

Stanza 1. King Ring ruled over Ringerike, on the west side of Kristiania
fjord.

4. _snckorna_, ships.

4. _vita vingar_, white wings, sails.

4. _av rikdom, som rikdomen (be)tingar_. Of wealth that brings more
wealth, or upon which further wealth is contingent.

11. _jag gtt i fr_, I have grown old.

11. _kungens de glesnade lockar. De_ is here used irregularly.

17. _Men lungorna nekade bifall alltjmt_. Constantly the signs refused
to he affirmative. For reading of signs see note, canto II: 13.

2l. _i templet stter jag min syster_. The temple of Balder is referred
to. Here persons were inviolate and it was especially a great crime for a
man to visit a woman in this sacred place.


CANTO VI.

Observe the ingenuity with which Fritiof's words to Bjrn are also made
to convey an answer to Hilding. _Kung_ and _bonde_ refer to Helge and
Fritiof, but they are also the chess terms for king and pawn. Note also
the ingenious rhyme of this canto.

Stanza 6. _skldborg_. In battle the chief warriors stood around the king
and the royal banner in closed ranks with their shields turned outward
for protection.

11. _man_. See note, canto IV: 28.

Stanza 3. _Delling_, Dawn, was the husband of _Natt_. Their son, _Dag_,
was radiant with heauty.

4. _prlor_, the stars.

5. _krlekens gudinna_. Fritiof's name for Ingeborg.

10. _valkyria_. The valkyrs were beautiful maidens that served in
Valhall. They were sent by Oden to the battlefields to select certain
among the fallen heroes and bring them to Valhall.

16. _Vingolv_, the common hall of the gods.

19--22. Compare Shakespeare's Romeo and Juliet, Act III., Scene V.

20. _Ragnark_, the twilight of the gods, the end of the world.


CANTO VIII.

Lines 27--28. See note, canto V: 21.

35. _Urdas blanka vg_. The pure water of Urda's fountain. The norns
daily brought holy water out of this fountain to sprinkle the roots of
the great world-tree Yggdrasil in order to keep it ever green. This tree
is symbolic of the universe as a great unity. Its branches reach unto
heaven. One of its roots extends unto the abode of men, another to the
realm of the giants and the third to Hel's kingdom.

36. _Gefton_, the virgin goddess and the protector of female chastity.
All women that died unmarried were supposed to serve her.

57. _Bifrosts bro_, the rainbow, the radiant bridge over which the gods
pass from heaven to earth. The valkyrs conduct the fallen heroes to
Valhall over this bridge.

59. _Dr skall han st_. Han refers to the god of love who is represented
as having light wings on his shoulders.

65--66. See canto I: 35.

77. _Min vreda norna_. My evil fate.

87. The _ting_ or judicial assembly was held in the open, usually by a
burial mound or on a knoll. The proximity to the burial place added
solemnity to the procedure. The dead were supposed to be able to hear the
deliberations (see canto 4: 25). The judge's seat usually consisted of a
boulder.

91--95. See canto II: 5 and 6.

105. _Asa-Tor_, a common designation for Tor.

106. _till frsoning_, in reconciliation.

109-110. _som glad drack fria mnners bifall till det rtta_. Observe the
apt and striking metaphor.

124. _Ett bleklagt nej p mnsklighetens bner_. A striking hyperbole.
Only Fritiof and Ingeborg and the assembly were directly concerned.

129. _Har du ej sett. Sett_ here used instead of _trffat_ or _mtt_.

145. _Den dumma vantron_. Note Fritiof's frequent sarcastic references to
the religious beliefs and practices of his day. In later cantos (15-24)
he appears as a serious-minded and "orthodox" man.

149. _den dda valans_. Refers to Oden's journey to Hel to ascertain from
the vala what fate awaited his son Balder. She predicts the death of
Balder at the hands of his brother. (See note, canto I: 22.)

150. _Vegtamskvida_, the Eddic Lay of Vegtam. This tells about Odin's
journey to Hel. He traveled in disguise and under the name of Vegtam.

156. _i Vsterhafvet_, in the North Sea. The islands referred to are the
Orkneys, which were first visited by the Northmen in the early part of
the seventh century.

164. _Fafner_, a monster that had acquired great wealth by murdering his
father. In the form of a hideous dragon he guarded this treasure
carefully. His chief means of defense was spewing poison upon those that
attacked him.

165. _Sigurd Fafnesbane_, Sigurd the Dragonkiller. He slays Fafner by
thrusting his sword into the heart of the monster. He is the foremost
hero of the old sagas.

168. _till nsta sommar_. By next summer.

177. _Nastrand_, the dark region of the nether world whither all went
that had lived criminal and impure lives.

216. _Greklands hav_, the Grecian Sea. The Northern vikings often
extended their expeditions to Southern Europe and even to Asia.

233. _fgna n med mnsklig lycka de frgtna gudar_. This betrays
Fritiof's ignorance of the Greek's conception of their gods. The Greeks
believed that the gods became jealous of men when these prospered and
were happy.

272. _I hgen din fader sitter_. The bodies of fallen heroes were placed
in a sitting posture in the funeral mound.

275. _r mig i faders stlle. Mig_, possessive dative.

285. _nu_, once for all.

303. _diktade i molnen_, fancied and located in the clouds.

360. _kung Helges syster_. There is bitterness in Fritiof's parting
words. Observe that later when Ingeborg's sound reasoning has convinced
and calmed him he calls her _kung Beles dotter_.

380. _Alltsen mitt vsen brjade att dagas_. Ever since the dawn of my
existence.

441. _man diktat p mig_, falsely attributed to me; _mna'r_, mnader.

466. _ger sitt liv till spillo_. Sacrifices his life. _Till spillo_ is an
antiquated dative.


CANTO IX.

Stanza 2. _det r lyckligt, fr flja_. Either _som_ or _det_ supplied
before _fr_.

4. _Ej till hans mte: ej att mta honom_. Not to meet him. This
objective genitive occurs very seldom.

5. A fine example of the terse and striking expressions that are so
numerous in Tegnr.

6. _Falk_. The custom of using the falcon in the hunt is very old in
Scandinavia.

8. _der_, the faithless and restless husband of Freja. Once when he left
her and remained away a long time she sought him in all lands. The tears
she wept while on this sad errand were so precious that they turned to
gold; hence this metal is found in all lands. According to one version of
the story, she finally found der in the South, sitting under the myrtle
tree; hence the custom that every bride in Scandinavia must wear a crown
of myrtle.


CANTO X.

Stanza 1. _tnk p_, think of.

2. _Sam_ and _Hejd_ were two monsters that Helge had sent for and offered
presents with the request that they raise a storm that would destroy
Fritiof and his men. They appeared in the guise of polar bear and eagle.

2. _gudars hem_, the heavens.

3. _Solundar-_, an island near the Norwegian coast, probably at the
outlet of Sognefjord. Today the group is called the Outer and the Inner
Sol Islands.

4. _gudatimrade_, built by the gods. See note, canto 3: 164 seq.

5. _kan du icke se fr natt_, could not see because of the darkness.

5. _dra seglaren i kvav_. Drag the sailor into the deep. _G i kvav_, to
founder, go down.

5. _Ran(a)_, wife of gir and goddess of the sea, was hostile to men and
sought to drag them down into the deep. She was passionately fond of
gold, and sailors deemed it wise to have some of the yellow metal with
them with which to appease her in case they foundered at sea. (See stanza
6.)

5. _t oss_, for us.

6. _fsta havsbrud_, plight troth with the goddess of the sea.

7. _kvad den_, called it forth by incantation.

8. _skepna'n_, skepnaden.

8. _r du gudars dotter_. See canto III: 164 seq.

9. _hlla sjn_, keep afloat.

10. _Efjesund_, a sound in the Orkney Islands. Angantyr was jarl of the
Orkneys.

11. _havets mr_, the waves, nine beautiful daughters of gir and Ran who
delighted in playing all over the surface of their father's vast domain.

11. _mjdhorn vandrande p guldfot_. The drinking horns of the ancients
often had metal supports.


CANTO XI.

Stanza 1. _sg ut t blnad ban_, looked out over the blue course (sea).

1. _allt som_, just like.

2. _blott hornet in han stack_, he passed the horn back through the
window to have it refilled.

4. _P gngen och p pannan_. The definite form may be used thus instead
of the possessive when there is no ambiguity.

5. _brsrk_, from _ber_, bare, and _serk_, shirt or coat of mail. The
berserk was an unarmed warrior that went to battle in a frenzy and
possessed with preternatural strength. In their fury the berserks would
attack indiscriminately friend or foe or even inanimate objects. They
were looked upon as abnormal.

8. _var runa stod i brand_. See canto III: 74-81.

10. _prva annan frd_, try a new way.

13. _till slut_, at last.

13. _livet ... p dig_. A characteristic prepositional possessive.

14. _jag ligger som jag lg_, I will remain still.

15. _hll mitt i hugget inne_, stopped in the very act of striking.

16 _trsten gr mig men_, the thirst hurts me.

17-18. The description of Angantyr's hall is very much modernized by the
poet.

20. _som en ros i runa_. May perhaps mean an embellished rune or a flower
enclosed in a letter.

22. _ej sitte fjrran frn_, should not sit far away.

23. _Sikel_, Sicily.

24. _Morven_. Northern Scotland, which was often visited by vikings.

24. _vlska_, Gaelic, the language spoken in the Scotch Highlands.

24. _norrna tunga_, Norse tongue, the common language of Scandinavia
before and during the Viking period.

29. _mnner_, archaic plural.

30. _Astrild_, Cupid.

32. _fjrran myntat guld_, gold coined far away, foreign money.

34. _satt ... vintern ut_, remained to the end of winter.


CANTO XII.

Line 9. _girs dttrar_, the waves. See canto X: 11.

19. _dar_, dagar.

21. _vxer ut_, assumes the form.

84. _Eriksgata_, from _edh-vreks-gata (ed-givar-gata)_, the journey of
early kings to receive the homage of their subjects. Some authorities see
the origin of the word in the fact that Erik the Saint was supposed to be
the first king to take one of these royal trips.

91. _Disardalen_, the valley of the gods where Balder's temple lay.

108. _Loke_, the evil giant-god, the enemy of all that was good.

129. _Var_, the goddess of plighted troth. She recorded the solemn
promises of lovers and the marriage vows and avenged any violation of the
same.

135. _Balders Nanna_. See canto I: 22.

145. _sr hgens sd_, sows the seed of the funeral mound, i. e., takes
life.

164. _Vidar_, the silent god, who next to Tor was the strongest among the
asar. He avenges Oden in Ragnark.

187. _den dagen ... frn min runstav tagen_. The early Scandinavians had
some sort of calendars, consisting of runes carved on a staff.

198. _Lofn_, the mild and good goddess, and the deity of matrimony.

199. _vite guden_, Balder.

200. _s nr som_, except.


CANTO XIII.

Stanza 2. _d rr Hder fr vrlden_, then Hder (der) rules the world.
Hder, the blind brother of Balder, is the god of night and darkness.

7. _Vstervgor_, the western sea.

12. _din like_, one like you.

17. _Fritiof blygs, att han darrar_, Fritiof is so ashamed that he
trembles. The antecedent of _han_ may be Bjrn and not Fritiof, the
meaning then being, that the latter is ashamed because Bjrn trembles.

20. _fldar_, pours water.

22. _eldrd hane_. The red cock, the symbol of fire.

25. _Muspels sner_, the flames. Muspel or Muspelhem, the fire world, lay
south of the abyss Ginnungagap and was guarded by the flame giant Surt.


CANTO XIV.

In the first part of this canto Fritiof gives free expression to his
skepticism and to his contempt for the superstition of his day. See canto
VIII, lines 145, 196, 197, 255; canto XIII, stanzas 3, 13. Such
skepticism was common in Scandinavia just before the introduction of
Christianity.

91. _dna_, for _dna_.

123. _gudabloden_. Blod is neuter but here used as a gender noun.

175. _nidingsstnger_ were pillars raised at crossroads or other
conspicuous places to mock an enemy or to indicate that he was held in
contempt by every one. At the top was the head of a horse and further
down were comic inscriptions giving the name of the despised person and
the nature of his offence.

179. _till lands_, on land, antiquated genitive. There are many similar
expressions in Swedish.

190. _Gudbrands dld_, the valley of Gudbrand in central Norway.

196. _springa_, break.

202. _Heimskringla_, the earth. Note the apt figure _Heimskringlas
panna_, meaning the Northland.

233. _sngar_, poetical form for _snar_.


CANTO XV.

Stanza 3. _Kort r hammarens skaft hos den segrande Tor_. The handle of
Tor's hammer, Mjlner, was very short; in his conflicts with the giants
the god hurled it at the enemies. It always returned to his hand, no
matter how far he might hurl it. Frej's sword, referred to, had the power
of fighting successfully of its own accord as soon as it was drawn from
the sheath.

4. _den som stryker (segel)_, the one that lowers the sails, i.e.,
surrenders.

6. _Valfader_, Oden.

9. _nu_, equivalent to _om_.

15. _vill du hlsas fr vr_, if you would be hailed as one of us.

15. _Ljungaren_, the thunderer, Tor.


CANTO XVI.

Stanza 4. _holmgng_, a duel, so called because originally fought on a
small island _(holme)_.

8. _Hagbart_, a Norse sea king, was secretly betrothed to Signe, daughter
of Sigar, king of Seeland, who caused Hagbart to be captured and hanged.
Signe then put fire to her chamber and perished in the flames. The tragic
story formed a popular theme for Scandinavian bards.

8. _rista blodrn_, inscribe the blood eagle. This was a monstrous
practice by which the Northmen sometimes wreaked vengeance upon their
fallen enemies. The ribs were severed from the spinal column and bent
outward in the form of wings and salt poured into the wounds, whereupon
the entrails were torn out.


CANTO XVII.

Stanza 6. _helt mycket_, a great deal.

6. _I nger r jag uppfdd_, seq. Fritiof's dejection blinds his eyes to
the happy conditions of his boyhood and youth. What he says is not true.
Compare with cantos I and III.

7. _brnner salt vid strand_, boils the sea water to get a residue of
salt. This occupation was carried on by the poor and the aged and was
considered a very menial service.

14. _nu var lftets timme, och in brs Frejers galt_. The yule time
marked the return of light and was therefore an occasion for great
rejoicing and sacrificing to Frej, the sun god. In his honor a roasted
boar was placed on the table and with their hands on its head the
warriors vowed that they would perform certain heroic deeds.

15. _vinna_, conquer.

18. _i vinter_, this winter.

24. _helt skarpt_, quite liberally, profusely.

24. _ett rligt julerus_, a good yuletide spree.


CANTO XVIII.

Stanza 6. _Sleipner_, the eight-footed steed of Odin, which was swifter
than the wind and never grew tired.


CANTO XIX.

Stansa 2. _med kappor ver ga_. The falcons were trained for the hunt by
starving them and keeping a hood over their eyes. This was removed just
before the bird was released. It then rose perpendicularly and started in
pursuit of its prey.

3. _Rota_, a valkyr.

5. _Odens sal_, heaven.

5. _valkyrjan_, the huntress.

7. _Grubblar viking_. This has a conditional meaning; _om_ implied before
the clause.

9. _Ty de hata mnskors tter_. Fritiof had changed his ideas about the
gods. See canto VIII: 235.

13-15. The birds give expression to Fritiof's own thoughts.

16. _I, som aldrig skulle_. The easier conversational form _skulle_ is
here used, rather than _skullen_, which the strict adherence to
grammatical forms would require.

17. _Nifelhem_, the abode of mist and darkness.

25. _varg i veum_, wolf in the temple, i. e., profaner of the sanctuary.


CANTO XX.

Stanza 1. _Skinfaxe_, the shining steed of _Dag_, day.

3. _vingade hsten_, the ship.

10. _rista geirs-odd_, to take one's own life by wounding oneself with a
lance.

13. _blodiga drotter_, bloody deeds of achievement.

13. _tthgens dotter_, the peace that awaits him in another world.

14. _gjallarhorn_, the trumpet of Heimdall, the sentry of the gods.
_Gjallarhornet_ can be heard to the remotest part of the world. Upon it
Heimdall would blow one terrific blast to summon the gods to the final
conflict in Ragnark.


CANTO XXI.

Stanza 4. _Vanadis_. Freja, having been born in Vanaheim, was also known
as Vanadis.

5. _brsrk_. See canto XI: 5.

9. _dvrgarnas dag-glans, drakarnas bdd_, gold. The dwarfs and dragons
had a passionate desire for gold. _Dvrgarnas dag-glans_ is an allusion
to the belief that the subterranean caves of the dwarfs were illuminated
by gold. _Drakarnas bdd_ alludes to the supposition that all great
treasures in caves were guarded by fierce dragons, as Fafner. See canto
VIII: 164.


CANTO XXII.

Stanza 1. _Budkavlen_. Men were summoned to assemblies by staffs that
were inscribed with runes and passed from house to house.

7. _p ppet ting_. See canto VIII: 87.

11. _Odens tt_. See canto I: 35.

16. _bndren_, regular form, _bnderna_.

20. _skldemr_, shield maidens. The valkyrs were sometimes called norns.

20. _De bygga under tidens trd och ovanfr_. This refers to the norns
who dwelt at the well of Urd by the world-tree Yggdrasil. But they also
determine the fate of men on earth. _Bygga_ means here build and dwell.


CANTO XXIII.

Stanza 2. _o, den som, aldrig gungat drupp_! Note how Fritiof has
changed his mind regarding life on the sea. Contrast this with canto XII:
143 seq.; XIV: 65 seq.; XIX: 27 seq.

5. _Nidhgg_, a dragon that was continually gnawing at the roots of
Yggdrasil in order to bring about the destruction of the gods.

5. _mrkrets vrld_, Nifelhem.

7. _fromme gud_, Balder.

9. _Angantyr_, a great warrior, who fell in a duel and was buried
together with his famous sword, Tyrfing. His daughter Hervor appealed to
him to give her the sword. This he did, at the same time predicting that
it would some day bring disaster upon her and upon her people.

13. _Breidablick_, Balder's glittering palace, the most beautiful hall in
Valhall. Its purity was such that nothing common or unclean could endure
within its confines.

14. _bst som_, just as.

15. _mr frn tidens klla_. See canto XXII: 20.


CANTO XXIII.

Line 16. _I voren tempelbrand fr mig en gng_. Equivalent to saying:
When I saw you I was reminded of the burning temple.


CANTO XXIV.

Line 5. _hillebarder_, halberds, weapons that were a combination of axe
and spear.

9. _templet i Uppsala likt_. The ancient pagan temple at Uppsala was
famous for its marvelous beauty.

23. _Vala_. The reference is to Voluspa, the Vala Prophecy, one of the
oldest if not the oldest poetic production of Scandinavia.

26. _fromhetsguden_, Balder.

37-39. See canto I: 22.

56. _Valaskjalf_, a beautiful palace of Oden which was built by the gods
and roofed with pure silver. In this palace is the throne Hlidskjalf.
Seated there, Oden could overlook the whole world.

76. _Jotunheim_ or _Utgrd_ was the dark and chaotic realm of the giants,
which lay in the uttermost part of the earth.

77. _gudablte_. Tors' wonderful belt, Megingjard which doubled his
strength when he put it on. With his mailed gauntlets he seizes his
hammer Mjlner.

78. _Utgrda-Loke_. The evil giant-god is so called because he has his
realm in Utgrd. See note, line 76.

81. _girs barm_, the ocean.

88. _Ymer_, an enormous giant which the gods slew and from whose body
they formed earth and heaven. His flesh constitutes the earth; the bones,
mountains; the teeth, rocks; the skull, the heavenly vault; and the
blood, oceans.

96. _Asker_, the first created man.

103. _fgeln kommer flygande_. See canto II: 22.

106. _nr Balder fll_. See canto I: 22.

110. _Midgrdsormen_, the serpent of Midgrd, which Oden threw into the
sea where it grew until it encircled the earth.

111. _Fenris_ or _Fenrisulven_, a giant wolf, son of Loke, which the gods
bound securely to a solid rock. There he lies howling until the end of
mundane things, when he breaks his fetters and devours Oden. Oden's son,
Vidar, avenges his death by slaying Fenris.

112. _Surt or Surtur_, the god of fire, who guards the fiery realm
Muspelhem. At Ragnark he is the first to ride forth to conflict with the
gods. He carries a flaming sword that transcends the sun in brightness.

114-116. _I Valhall gal gullkammig hane_, seq. The cock, as the symbol of
fire, announces the coming of Ragnark. A golden-combed cock awakens the
halls of Valhall, a red cock crows on earth and beneath the earth.

161. _Vigrids hundramilasltt_. Vigrid's plains, one hundred miles
square, upon which is waged the final conflict between the gods and the
forces of evil.

175. _Idavallen_, the plains of Ida, where the gods first met after the
creation of heaven and earth. Here the gods were at play when Balder
fell. After Ragnark the regenerated gods return to Idavallen and recall
to their mind the heroic deeds they had performed. In the grass they find
the wonderful golden disks that had been the property of the ancient
gods.

181. _Gimles port_, the portal of Gimle, a hall lined with gold and
fairer than the sun, in which the righteous dwell after Ragnark in
eternal bliss.

193. _leder gngarn fram_. The horse was used for food and for sacrifice.

211. _jungfruns son_, Christ. Returning warriors and tradesmen and
captives of war had undoubtedly at the time of Fritiof brought to
Scandinavia some knowledge of the teachings of the Christian religion.
The Balder of Scandinavian mythology has many of the attributes of
Christ.

237. _Semings blod_. Seming was one of the sons of Oden that became the
progenitor of a family of kings. Ingeborg and her brothers had descended
from him.

258. _Jumala_, a Finnish deity.

292. _varg i veum_. See canto XIX: 25.




INDEX TO MYTHOLOGICAL TERMS.


[Figures refer to canto and line or stanza under which explanatory notes
are given.]


Alfhem, 3: 88.
Allfader, 1: 33.
Asa-Tor, 8: 105.
Asker, 24: 96.
Astrild, 11: 30.
Austre, 2: 11.
Balder, 1: 22; 3: 99.
Bifrost, 8: 57.
Brage, 3: 36.
Breidablick, 23: 13.
Dag, 7: 3.
Delling, 7: 3.
Disardalen, 12: 91.
Dvrgar, l: 7; 2: 11; 3: 59; 21: 9.
Fafner, 8: 164.
Fenris, 24: 111.
Folkvang, 1:6.
Forsete, 3: 100.
Frigga, 1: 20.
Frej, 2: 39; 3: 28, 194; 17: 14.
Freja, 1: 6; 9: 8.
Geflon, 8: 36.
Gerda, 1: 21.
Gimle, 24: 181.
Gjallarhom, 20: 14.
Glitner, 3: 100.
Havamal, 2: 28.
Hel, 1: 23; 4: 18.
Heimdal, 20: 4.
Heimskringla, 14: 207.
Hildur, 3: 79.
Hugin, 2: 22.
Hder (der), 1: 22; 9: 8; 13: 2.
Idavallen, 24: 175.
Iduna, 1: 19.
Jotunheim, 24: 76.
Lofn, 12: 198.
Loke, 1: 22; 12: 108.
Megingjard, 24: 77.
Midgrdsormen, 24: 110.
Mimer, 3: 38.
Mjlner, 15: 3.
Munin, 2: 22.
Muspelhem, 13: 25.
Nanna, 2: 22.
Nastrand, 8: 177.
Natt, 7: 3.
Nidhgg, 23: 5.
Nifelhem, 19: 17.
Nornor, 2: 32; 22: 20.
Nordre, 2: 11.
Oden, l: 32; 2: 22; 3: 90.
Ragnark, 7: 20.
Ran, 10: 5.
Rota, 19: 3.
Saga, 3: 90.
Seming, 24: 237.
Sigurd Fafnesbane, 8: 165.
Skinfaxe, 20: 1.
Skulda, 2: 32.
Sleipner, 18: 6.
Surt, 24: 112.
Skvabck, 3: 90.
Sdre, 2: 11.
Tor, 1: 38; 15: 3.
Trudvang, 1: 38.
Urda, 2: 32; 7: 35.
Utgrda-Loke, 24: 78.
Vala, 24: 23.
Valaskjalf, 24: 56.
Valfader, 15: 6.
Valhall, 1: 17.
Valkyria, 7: 10.
Vanadis, 21: 4.
Var, 12: 129.
Vaulund, 3: 84.
Vegtam, 8: 150.
Verdandi, 2: 32.
Vidar, 12: 164.
Vigrid, 24: 161.
Vingolv, 7: 16.
Vstre, 2: 11.
Yggdrasil, 7: 35; 22: 20.
Ymer, 24: 88.
gir, 3: 164; 10: 11.
lvor, 1: 7.
der (Hder), 1: 22; 9: 8; 13: 2.




BIBLIOGRAPHY.


ANDERSON, RASMUS B. Viking Tales of the North, Chicago, 1876.
BOYESEN, H. H. Essays on Scandinavian Literature, New York, 1895.
BOLDT, A. Esaias Tegnr, Helsingfors, 1904.
BRNDES, GEORGE. Esaias Tegnr. En litteraturpsychologisk studie,
    Copenhagen, 1878.
--Mennesker og Vrker, Copenhagen, 1883.
BTTIGER, C. W. Levnadsteckning. Esaias Tegnrs Samlade skrifter.
    Nationalupplaga.
ERDMAN, Nils. Esaias Tegnr. En portrttstudie, Stockholm, 1896.
FLOM, G. T. Frithiofs Saga, Chicago, 1909.
HORN, F. W. History of the Literature of the Scandinavian North.
    Translated by R. B. Anderson, Chicago, 1901.
LJUNGGREN, GUSTAV. Om Tegnrs Fritiofs Saga, Stockholm, 1877. Also
    Svenska Akademiens Handlingar, Series of 1796, LII. and LIII.
LONGFELLOW, H. W. Tegnr's Frithiofs Saga. The North American Review,
    XLV.
LYTH, P. G. Tegnr och Frithiofs Saga, Norrkping, 1894.
MINNE AF ESAIAS TEGNR, Stockholm, 1866. Contains biographical data on
    Tegnr by Franzn, Rappe, Geijer, Wieselgren, Hagberg, and
    Adlersparre, together with many poems by Franzn, Wallin, Longfellow,
    Oehlenschlger and others.
NYBLAEUS, AXEL. Esaias Tegnr, Lund, 1882.
SCHUCK, HENRIK, OCH WAEBURG, KARL. Illustrerad Svensk Litteraturhistoria,
    III. Stockholm, 1897.
SHAW, CLEMENT, B. Frithiofs Saga, Chicago, 1908.
TEGNR, ELOF. Ur Tegnrs papper, Stockholm, 1882. Contains a large number
    of letters to Tegnr from contemporary authors and other friends.
    Covers the period of 1801-1844.
VEDEL, VALDEMAR. Svensk Romantik, Copenhagen, 1894.




VOCABULARY


In the case of nouns, the singular with the postpositive definite article
and the indefinite plural are given in parenthesis. When a dash takes the
place of a plural ending it indicates that the indefinite plural is the
same as the indefinite singular. The vertical lines within a word
indicate to what part the endings are to be added.

The principal parts of irregular and strong verbs are given in full.


A.

ack, ah, oh, alas.
adel, (-n), nobility,
afton (-en, aftnar), evening.
aftondagg (-en), evening dew.
aftonrodnad (-en, -er), sunset glow.
aftonsol (-en, -ar), evening sun.
aftonvind (-en, -ar), evening breeze.
akt, attention, giv --, look out, take notice.
akt|a (-ade, -at), to consider worthy, respect, notice; -- sig, beware.
akt|giva (-gav, -givit), to notice, pay attention.
aktning (-en), respect.
al (-en, -ar) alder.
aldrig, never.
alf (-en, -er), elf.
all, (allt, alla), all.
allena, (allen), alone.
allenast, only.
Allfader (-n), Father of All, Oden.
alltfr, altogether too.
alltid, always, forever.
alltren, already.
alltjmt, all the time, always.
allts, thus.
alltnog, enough.
alltsedan, ever since.
allvar (-et), seriousness.
allvarsam, serious, grave.
almtrd (-et, --), elm.
aln (-en, -ar), yard, ell.
altare (-t, -n), altar.
altarrund (-en, -er), altar circle.
amm|a (-ade, -at), to nurse.
an, on, forward, up.
an|a (-ade, -at), to apprehend, divine.
an|bringa (-bragte, -bragt), to attach, put.
and|as (-ades, -ats), to breathe.
and|e (-en, -ar), spirit.
andedrag (-et, --), breath.
andre, andra, other, second.
anfall (-et, --), attack.
ankare (-t, -n), anchor.
ankartg (-et, --), anchorchain.
anklag|a (-ade, -at), to accuse.
anlete (-t, -n), face, countenance.
anletsdrag (-et, --), features.
annan, (ann, annat, def., andre, andra), other, different, else.
annars, otherwise.
annorlunda, different.
anor, no sing., ancestral traits, descent.
an|sl (-slog, -slagit, -slagen), to strike, touch; sl an en sng,
  strike up a tune or song.
arbet|a (-ade, -at) to work, form.
an|taga (-tog, -tagit, -tagen), to accept, suppose.
arbete, (-t, -n), work, labor.
arm (-en, -ar), arm.
arm, miserable, poor.
armring (-en, -ar), armring, bracelet.
art (-en, -er), kind, nature.
arv (-et, --), inheritance.
arvgrd (-en, -ar), ancestral estate.
arving|e (-en, -ar), heir.
asablod (-et), blood of the gods.
asafrnde (-n, -r), kinsman of the gods.
asagst (-en, -er), guest of the gods.
asaljus (-et), light of the gods.
asar (def. sing. asen) gods.
asason (-en, -sner), son of the gods.
aska (-n), ashes, dust.
att, to, that.
av, by, of, from, with.
av och an, back and forth.
avbild (-en, -er), image.
av|bryta (-brt, -brutit, -bruten), to break, interrupt.
avfall (-et, --), desertion, apostasy.
av|gra (-gjorde, -gjort), to decide.
avgrund (-en, -er), abyss, precipice, hell.
avgrundslg|a (-an, -or), flame of hell.
avsides, out of the way, remote.
avsked (-et, --), farewell, dismissal.
avstnd (-et, --), distance.
avundsjuk, jealous.
ax (-et, --), head of grain.
ax|el (-eln, -lar), shoulder.

B.

back|e (-en, -ar), hill.
bad (-et --), bath.
bad, see bedja.
bad|a (-ade, -at), to bathe.
bak, behind.
bakstam (-men, -mar), stern.
baktill, behind, in the rear.
Baldersbl (-et), Balder's pyre or stake.
Balderslund (-en), Balder's grove.
balk (-en, -ar), code, barrier.
ban|a (-an, -or), course, path.
band, see binda.
band (-et, --), band, bond.
bane, murderer, death by violent means.
bannlys|a (-te, -t), to banish.
bar, see bra.
bar, bare.
bara, merely, only.
bark (-en), bark.
barm (-en, -ar), bosom.
barn (-et, --), child.
barndom (-en), childhood.
barndomsdag (-en, -ar), childhood day.
barndomskrlek (-en), childhood love.
barndomsminne (-t, -n), memory of childhood.
barndomsvn (-nen, -ner), childhood friend.
barndomsvrld (-en, -ar), childhood world.
barnlek (-en, -ar), child's play, pl. childish games.
barnslig, childish.
bautasten (-en, -ar), memorial stone.
be, abbrev. bedja.
beckad, covered with pitch.
becksvart, pitch black.
bedja, be (bad, bedit or bett), to pray, ask.
bedrift (-en, -er), achievement.
be|driva (-drev, -drivit, -driven), to carry on.
bedrv|a (-ade, -at), to distress, grieve.
befallja (-de, -t), to command.
be|grava (-grov, -gravit, -graven), to bury.
be|grta (-grt, -grtit, -grten), to mourn, bewail.
begyn|na (-te, -t), to begin.
begr (-et --), desire.
begr|a (-de, -t), to demand, ask.
behag (-et), delight, charm, comeliness.
behag|a (-ade, -at) to please.
behrsk|a (-ade, -at), to dominate, rule.
be|hlla (-hll, -hllit, -hllen), to retain.
behv|a (-de, -t), to need.
beklag|a (-ade, -at), to deplore, pity; -- sig, complain.
bekrans|a (-ade, -at), to deck with flowers.
belgen, situated.
ben (-et --), leg, bone.
benrad (-en, -er), spinal column, skeleton.
bereda (beredde, berett), to prepare.
berg (-et --), mountain.
bergfast, firm as a mountain.
bero (-dde, -tt), to depend; p, be dependent on.
beryktad, famous.
bermd, famous.
be|se (-sg, -sett, -sedd), to view, inspect.
besegr|a (-ade, -at), to conquer.
besinn|a (-ade, -at), to consider.
be|sjunga (-sjng,-sjungit, -sjungen), to praise or celebrate
with song.
beskrev, see beskriva.
be|skriva (-skrev, -skrivit, -skriven), to describe.
beslut (-et, --), decision.
be|sluta (-slt, -slutit), to decide.
besmittad, unclean, infected.
besteg, see bestiga.
be|stiga (-steg, stigit, -stigen), to ascend.
bestllsam, officious.
bestmd, firm, decisive.
bestm|ma (-de, -t), to decide, determine, designate.
bestndig, constant.
besviken, deceived.
besvurit, see besvrja.
be|svrja (pres. besvr, -svor, -svurit, -svuren), to implore, adjure.
be|stta (-satte, -satt), to set, mount (with jewels).
besk|a (-te, -t), to visit.
bet, see bita.
bet|a (-ade, -at), to graze,
betagen, enraptured,
betal|a (-ade, -at), to pay.
beteckna (-ade, -at), to signify.
beting (-et, --), condition.
beting|a (-ade, -at), to earn, demand.
be|tyda (-tydde, -tytt), to signify, mean.
betnk|a (-te, -t), to reflect, ponder.
bi (-et, -n), bee.
bid|a (-ade, -at), to bide, wait.
bifall (-et), permission, assent.
bild (-en, -er), picture, scene.
billig, reasonable, cheap.
biltog, outlawed.
binda, (band, pl. bundo, bundit, bunden), to bind, restrain.
bister, grim, harsh.
bita (bet, bitit, biten), to bite, cut, gnaw.
bitter, bitter.
bjuda (bjd, bjudit, bjuden), to invite, offer, bid.
bjudning (-en, -ar), invitation.
bjlk|e (-en, -ar), joist, beam.
bjd, see bjuda.
bjrk (-en, -ar), birchtree.
bjrkskog (-en, -ar), birch woods.
bjrn (-en, -ar), bear.
bjrnhud (-en, -ar), bearskin.
bjrnram (-en, -ar), paw of bear.
bjrnskinnsman (-nen, -mn), man clad in bearskin.
blad (-et, --), blade, leaf.
bland, among.
bland|a (-ade, -at), to mix.
blank, bright, polished.
blek, pale.
blekbl, pale blue.
bleklagd, pale-faced.
blekn|a (-ade, -at), to turn pale.
bleknad, pale, having turned pale.
blev, see bliva.
bli, abbrev. of bliva.
blick (-en, -ar), glance, look.
blick|a (-ade, -at), to look.
blid, gentle.
blidk|a (-ade, -at), to propitiate.
blind, blind.
blindskr (-et, --), submerged rock.
bliva, bli (blev, blivit, bliven), to become; -- efter,
  to be left behind.
blixt (-en, -ar), lightning, thunderbolt, flash.
blixtr|a (-ade, -at), to lighten, flash.
blod (et), blood.
blod|a (-ade, -at), to stain with blood.
blodflckad, bloodstained.
blodig, bloody.
blodls, bloodless.
blodman (-nen, -mn), headsman.
blodregn (-et), blood rain.
blodrd, blood red.
blodshmnd (-en), blood vengeance.
blodrn (-en, -ar), blood eagle.
blomdoft (-en, -er), fragrance of flowers.
blomkalk (-en, -ar), flower cup.
blomm|a (-ade, -at), to blossom.
blomm|a (-an, -or), flower.
blomster (-ret, --), flower, blossom.
blomsterdoft (-en, -er), rose fragrance.
blomstergrdjel (-em, -lar), flower girdle.
blomsterkransad, wreathed in flowers.
blomsterkront, decked or crowned with flowers.
blomstervidj|a (-an, -or), rose willow.
blomstervrld (-en), flower world.
blomsterng (-en, -ar), flowery meadow or field.
blomstr|a (-ade, -at), to blossom.
bloss (-et,--), torch.
blossa (-ade, -at), to blaze, flash.
blot (-et), blood sacrifice.
blot|a (-ade, -at), to sacrifice.
blott, only, merely.
blott|a (-ade, -at), to lay bare.
blyg|as (-des, -ta), to be ashamed.
bl, blue.
blnande, blue.
blnad, blue.
bls|a (-te, -t), to blow.
blvit, light blue, or blue white.
blgd, blue-eyed.
blnd|a (-ade, -at), to dazzle.
blda  (bldde, bltt), to bleed.
bo (-et, -n), dwelling place, nest.
bo (-dde, -tt), to dwell, live.
bock (-en, -ar), buck, he-goat.
bog (-en, -ax), shoulder of an animal.
bok (-en, -ar), beech tree.
bolster (-ret, -rar), pillow, mattress.
bona (-ade, -at), to polish.
bonde (-n, bnder), yeoman.
bondelag (et, --), group of yeomen.
bondeson (-en, -sner), yeoman's son.
boning (-en, -ar), dwelling, abode.
bord, om --, on board.
bord (-et, --), table.
borg (-en, -ar), castle.
borr|a (-ade, -at), to bore, scuttle.
bort, borta, away.
bot (-en, bter), fine, penance.
bott|en (-nen, -nar), bottom.
bottenls, bottomless.
bra, good, well.
bragd (-en, -er), achievement.
brak (-et), crash, loud noise.
brand (-en, brnder), firebrand, fire.
brandgul, flame-colored.
brann, see brinna.
bras|a (-an, -or), fire, blaze.
brant (-en, -er), precipice, edge, declivity.
brant, steep.
bred, broad.
breda (bredde, brett), to spread.
bredvid, beside.
bring|a (-an, -or), chest of a horse or other animal.
bring|a (-ade or bragte, -at or bragt), to bring.
brinna (brann, pl. brunno, brunnit, brunnen), to burn.
brista (brast, pl. brusto, brustit, brusten), to break, to
be lacking in; -- i grt, to burst into tears.
bro (-n, -ar), bridge.
broder (-n, brder), brother.
brodersfamn (-en), brother's embrace.
brokig, variegated.
bror, contr. of broder.
brottande (-t), wrestling.
brott|as (-ades, -ts), to wrestle.
brottslig, criminal.
brud (-en, -ar), bride.
brudgumm|e (-en, -ar), bridegroom.
brudpar (-et, --), bridal couple.
brudsmyckad, decked as a bride.
brudsng (-en, -er), bridal song.
brun, brown.
brunno, see brinna.
brusa (-ade, -at), to gush, roar.
brutit, see bryta.
bryg|ga (-de, -t), to brew.
bryn (-et, --), edge, horizon.
brynj|a (-an, -or), coat of mail.
brynjohatare (-n, --), armor hater, sword.
bryta (brt, brutit, bruten), to break, violate.
brcklig, frail.
brdd (-en, -ar), brim, edge.
brn|na (-de, -t), to burn.
brd (-et, --), bread.
brdrafred (-en), fraternal peace.
brdren, for brderna.
brllop (-et, --), wedding.
brllopsdag (-en, -ar), wedding day.
brllopsdrkt (-en, -ar), wedding costume.
brllopsgrd (-en, -ar), house where a wedding is celebrated.
brst (-et, --), breast, bosom.
brt, see bryta.
bud (-et, --), command, commandment, message, messenger.
bud|a (-ade, -at), to call, summon. [stick, summons.
budkavl|e (-en, -ar), lit. bid-
budskap (-et, --), message.
buk (-en, -ar), belly.
bukt (-en, -er), bay.
buktig, bent, convex, irregular.
bull|er (-ret), commotion, noise.
bunden, see binda.
bundo, see binda.
buro, see bra.
busk|e (-en, -ar), bush, shrub.
bygg|a (-de, -t), to build.
byte (-t, -n), prize, booty.
bde, bd', both.
bg|e (-en, -ar), bow.
bgig, curved.
bl, (-et, --), stake, pyre.
bng (-et), bluster, fuss.
bngstyrig, refractory.
bt|a (-ade, -at), to be of avail.
bck (-en, -ar), brook, stream.
bdd (-en, -ar), bed.
bdd|a (-ade, -at), to make a bed.
bgare (-n, --), goblet, cup.
bgge, both.
blte (-t, -n), belt.
bltestad (-en), waist line.
bnk (-en, -ar), bench, seat.
br (-et, --), berry.
bra (bar, pl. buro, burit, buren), to carry, bear, lead.
brga (-ade, -at), to rescue; brgad sol, sun that has set.
brsrk (-en, -er), berserk.
brsrksgng (-en), berserk fury.
brsrksskgg (-et), berserk's beard.
bst, best.
bttre, better.
bvan, indecl., trepidation.
bj|a (-de, -t), to bend.
bjlig, flexible.
blj|a (-an, -or), wave, billow.
blja (-ade, -at), to surge.
bn (-en, -er), prayer.
bra (borde, bort), ought.
brd (-en), rank.
brd|a (-an, -or), burden.
brj|a (-ade, -at), to begin.
brjan, indecl., beginning.

D.

dag (-en, -ar), day.
dag|as (-ades, -ats), to dawn,
dag|er (-ern, -rar), dawn.
dagg (-en), dew.
dagglans (-en), daylight splendor.
dagsljus (-et), daylight.
dal (-en, -ar), valley.
dans (-en, -ar), dance.
dans|a (-ade, -at), to dance.
dar, contr. of dagar.
darr|a (-ade, -at), to tremble.
de, they, the, those.
del|a (-ade or -te, -at or -t), to divide, share, give.
dem, them, those.
den, the, that one, that, it.
densamme, the same.
denna, detta, this one.
deras, their.
dess, its; till --, until.
desslikes, likewise.
det, it, the, there.
diar, no. sing., chiefs having priestly and royal functions.
dig, you, yourself, thee, thyself.
dikt (-en, -er), poem, fiction, invention.
dikt|a (-ade, -at), to invent, imagine, compose.
dimm|a (-an, -or), fog.
din, ditt, dina, your, yours, thy, thine.
disarsal (-en, -ar), abode of the inferior gods.
dit, thither.
djup (-et, --), depth; adj. deep.
djupbl, deep blue.
djuptnkt, profound.
djur (-et, --), animal.
djrv, brave.
djrvhet (-en), bravery, presumption.
dock, yet, nevertheless, anyway.
dock|a (-an, -or), doll.
dockspel (-et, --), doll's play.
doft|a (-ade, -at), to exhale perfume, scent.
dog, see d.
dom (-en, -ar), judgment, verdict.
dom (-en, -er), dome.
domare (-n, --), judge.
domarsten (-en, -ar), judgment seat.
domarstol (-en, -ar), judgment seat.
dopp|a (-ade, -at), to dip.
dotter (-n, dttrar), daughter.
drag (-et, --) feature.
dra, abbrev. of draga.
drack, see dricka,
draga (drog, dragit, dragen), to draw, pull, go.
drakje (-en, -ar), dragon.
drakskepp (-et, --), dragon ship.
drapja (-an, -or), dirge.
dricka (drack, pl. drucko, druckit, drucken), to drink.
dristig, bold.
driva (drev, drivit, driven), to drive, drift.
driv|a (-an, -or), snow drift.
driven, wrought, embossed.
drog, see draga.
dropp|a (-ade, -at), to drip.
dropp|e (-en, -ar), drp.
drott (-en, -ar), king.
drottning (-en, -ar), queen.
drottkvde (-t, -n), royal song.
drucko, see dricka.
druv|a (-an, -or), grape.
dryck (-en, -er), drink.
dryckesbord (-et, --), drinking table.
drunkn|a (-ade, -at), to drown.
dryckeshorn (-et, --), drinking horn.
dryckessal (-en, -ar), drinking hall.
dryg, lasting, overbearing, self-important.
drpslag (-et, --), heavy blow, death blow.
drkt (-en, -en), garb.
drng (-en, -ar), young man, man-servant.
drp|a (-te, -t), to kill.
drj|a (-de, -t), to tarry.
drm (-men, -mar), dream.
drm|ma (-de, -t), to dream.
du, thou.
dubbel, double.
dugg|a (-ade, -at), to drizzle.
duk (-en, -ar), cloth, canvas.
dum, foolish.
dund|er (-ret), thunder, roar.
dundr|a (-ade, -at), to roar, thunder.
dunkel, dark, dim.
duv|a (-an, -or), dove.
duvoving|e (-en, -ar), dove's wing.
dvaldes, see dvljas.
dvljas (dvaldes, dvalts), to live, dwell.
dvrg (-en, -ar), dwarf.
dy (-n), mud, slime.
dygd (-en, -er), virtue.
dygn (-et, --), day of twentyfour hours.
dyk|a (-te or dk, -t), to dive.
dyrbar, costly.
dyrk|a (ade, -at), to worship.
dyrkpt, dearly bought.
dyster, morose, gloomy.
d, then, when.
dd (-et, --), deed.
dn (-et), din, noise.
dn|a (-ade, -at), to rumble, faint.
dr|a (-ade, -at), to deceive, fascinate.
draktig, foolish.
dr|e (-en, -ar), fool.
drskap (-en, -er), foolishness.
dck (-et, --), deck.
dld (-en, -er), valley.
drav, thereof.
dr, there, where.
drefter, thereafter, thereupon.
dremot, on the other hand.
drfr(e), therefore.
drhos, besides, In addition.
dri, therein.
drifrn, therefrom.
drigenom, thereby, through it.
drin, in there, into it.
drmed, thereby.
drnst, thereafter, next.
dromkring, thereabout.
drp, thereupon, thereafter.
drstdes, there.
drtill, thereto.
drunder, under or during.
druppe, up there.
drupp, thereon, upon it.
drur, out of it.
drutver, beyond, above it
drt, in that direction, towards.
drver, above it.
d (dog, dtt), to die.
dd, dead.
dd (-en, -ar), death.
ddlig, deadly, mortal.
ddsblek, death pale.
ddsrunja (-an, -or), death rune,
ddssng (-en, -er),death song,
ddsrn (-en, -ar), death eagle,
dlja (dolde, dolt or dljt, dold), to conceal.
dm|a (-de, -t), to judge,
dn|a (-ade, -at), to rumble,
drr (-en, -ar), door,
drrsven (-nen, -ner), guard,
drrpost (-en, -er), doorpost
dva (-ade, -at), to deafen.

E.

ed (-en, -er), oath.
eder, you, your.
efter, after, behind.
egen, own, peculiar.
egg (-en, -ar), edge.
ehur, although, albeit.
einheriar, the blest, no sing.
ej, not.
eja, ah.
ek, (-en, -ar), oak; af eke, of oak.
ekebnk (-en, -ar), oak bench.
eld (-en, -ar), fire.
eldig, fiery.
eldprov (-et, --), fire test.
eldhav (-et, --), ocean of fire.
eldrd, fiery red.
eldsken (-et, --), glow of fire.
eldstad (-en, -stder), fireplace.
eldsvrd (-et, --), flaming sword.
eller, or.
emellan, between.
emot, towards, against.
emot|taga (-tog, -tagit, tagen), to accept, receive.
emottog, see emottaga.
emedan, because.
ena, den --, one, the one.
en, ett, a, one.
enahanda, same.
endast, only, solely.
ende, enda, endaste, sole, only.
endrkt (-en), concord.
ens, even.
ensam, alone.
enslig, lonely.
envar, everyone, each one.
envigskamp (-en), duel.
er, you, your.
eriksgat|a (-an, -or), royal journey.
ettersvlld, swelled by poison.
evar, wheresoever.
evig, eternal.
evighet (-en, -er), eternity.

F.

fader  (-n, fder), father.
fager, pretty.
falk (-en, -ar), falcon,
falkving|e  (-en, -ar), falcon's wing.
fall (-et, --), fall,
falla, (fll, fallit, fallen), to fall.
falsk, false.
famn (-en), embrace.
famna (-ade, -at), embrace.
fann, see finna,
far, abbrev. of fader,
fara (for, farit, faren), to travel, go, depart.
far|a (-an, -or), danger.
fart (-en), speed, course,
farvl, farewell.
fas|a (-an, -or), terror,
fast, firm.
fast, although,
fastn, although,
fatt, gripa --, f --, hold, seize.
fatt|a (-ade, -at), to seize, hold, comprehend, take.
fatt|as (-ades, -ats), to fail, be the matter with.
feg, cowardly.
fejd (-en, -er), conflict.
fel (-et, --), mistake, error.
fel|a (-ade, -at), to err, fail.
fem, five.
femton, fifteen.
fest (-en, -er), feast, entertainment.
fick, see f.
fiende (-n, -r), enemy.
fik|a (-ade, -at), to seek, hanker after.
finge, see f.
fing|er (-ret, rar), finger.
finna (fann, pl. funno, funnit, funnen), to find.
finnas (fanns, funnits), to be found, exist.
finn|e (-en, -ar), Finlander.
fira (-ade, -at), to celebrate.
fisk (-en, -ar), fish.
fjord (-en, -ar), fiord, bay.
fjder (-ern, -rar), feather.
fjll (-en, -ar, or --), mountain.
fjllig, scaly.
fjrd (-en, -ar), bay.
fjrde, fourth.
fjril (en, -ar), butterfly.
fjrran, far away, distant.
fjttr|a (-ade, -at), to chain.
flagg|a (-an, -or), flag.
flamma (-ade, -at), to flame, flare.
flamm|a (-an, -or), flame, fire.
flax|a (-ade, -at), to flap the wings, flicker.
flick|a (-an, -or) girl.
flintkniv (-en, -ar), flint knife.
flitig, diligent.
flockvis, in flocks.
flod (-en, -er), river.
flugen, see flyga.
flutit, see flyta.
fly (-dde, -tt), to flee.
flyga, (flg, flugit, flugen), to fly, speed.
flykt (-en), flight.
flykt|a (-ade, -at), to flee.
flyktig, flighty, evanescent.
flyta (flt, flutit, fluten), to flow, drift, float.
flck (-en, -ar), spot, blemish.
flck|a (-ade, -at), to tarnish.
flckls, spotless.
flkt (-en, -ar), breeze, gust of wind.
flrd (-en), vanity, deceit.
flsk (-et), pork.
flt|a (-ade, -at), to braid.
fld|a (-ade, -at), to flow, pour.
flg, see flyga.
flt, see flyta.
fnys|a (-te, or fns, -t), to sniff, snort.
fns, see fnysa.
fog|a (-ade, -at), to join, -- hop, to join together.
folk (et, --), people.
for, see fara.
fordom, formerly.
fordr|a (-ade, -at), to demand.
fordran, indecl., demand.
forna, former.
forntid  (-en), antiquity, former time.
forntidabild (-en, -er), ancient image.
forntidsminne (-t, -n), memory of the past.
fors (-en, -ar), rapids, current.
fort, fast, hurriedly.
fosterbroder (-n, -brder), fosterbrother.
fosterdotter (-ern, -dttrar), fosterdaughter.
fosterfader (-n, -fder), fosterfather.
fosterjord (-en), native soil.
fosterson (-en, -sner), fosterson.
fostrare (-n, --), fosterer.
fot (-en, ftter), foot.
fradga (-n), foam.
fragga, see fradga.
fram, forth, along.
fram|bryta (-brt, -brutit), to advance, press forth.
framfr|a (-de, -t), to deliver, bring.
framfr(e), before, in front of.
framme, at destination, there.
framsus|a (-ade, -at), to murmur, rustle forth.
fred (-en), peace.
fredlig, peaceable.
frestare (-n, --), tempter.
frestelse  (-n, -r), temptation.
fri, free.
fri|a (-ade, -at), to court, woo.
friare (-n, --), wooer.
friboren, freeborn.
frid (-en), peace.
fridlyst, protected, inviolate.
fridls, peaceless, outlawed.
fridsam, peaceable.
fridsbud (-et, --), peace messenger, message of peace.
fridsm (-n, -r), peace maiden.
fridsll, peaceable, peace loving.
frieri (-et, -er), courtship.
frihet (-en, -er) liberty, freedom.
frisk, healthy, fresh.
fristad (-en, -stder), haven of refuge.
frod|as (-ades, -ats), to flourish, grow, luxuriate.
from, pious.
fromhet (-en), piety.
fromhetsgud (-en), god of piety.
fromma, indecl., gain, advantage.
fross|a (-ade, -at), to revel, gormandize.
fru (-n, -ar), lady, wife.
frukt (-en, -er), fruit.
frukt|a (-ade, -at), to fear.
frust|a (-ade, -at), to snort, sputter.
frysa (frs, frusit, frusen), to freeze.
frg|a (-ade, -at), to ask.
frg|a (-an, or), question.
frn, from.
frck, brazen.
frls|a (-ade or -te, -at or -t), to save, rescue.
frmling (-en, -ar), stranger.
frmmande, strange.
frmst, foremost.
frnde (-n, -r), male relative.
frnk|a (-an, -or), female relative.
frs|a (-te, -t), to frizzle, sputter, foam.
fr (-et, -n), seed.
frjd (-en, -er), joy, pleasure.
full, full.
fullbrddad, filled to the brim.
fullvuxen, full grown.
fullnd|a (-ade, -at), to complete.
funno, see finna.
fur|a (-an, -or), fir, pine; av furu, of pine wood.
furst|e (-en, -ar), prince.
fyll|a (-de, -t), to fill.
fyllig, plump.
fyra, four.
f, few.
f (fick, pl. fingo, ftt), to get, be allowed, receive, be compelled.
ffng, vain.
fg|el (-eln, -lar), bird.
fgelbo (-et, -n), bird's nest.
fkunnig, ignorant.
fl|e (-en, -ar), colt, steed.
fll|a (-ade), to hem.
fng|a (-ade, -at, -ad or fngen), to capture.
fr (-et, --), sheep.
fder (pl. of fader, father), ancestors.
fdernedal (-en, -ar), native valley.
fdernesland (-et, --), native country.
fdernestrand (-en, -strnder), native shore.
fgn|a (-ade, -at), to please.
fll|a (-de, -t), to strike down, fell.
flt (-et, --), field.
frd (-en, -er), journey;  frde, on the way, pending.
frdig, ready.
frg (-en, -er), color.
frg|a (-ade, -at), to color.
frgls, colorless.
fst|a (-ade, -at), to fasten, bind, attach.
fste (-t, -n), stronghold, hilt, firmament.
fstning (-en, -ar), fortification.
fda (fdde, ftt), to give birth to, nourish.
fdelse or fdsel (-n), birth.
fga, little.
flj|a (-de, -t), to follow, accompany.
fll, see falla.
fnst|er (-ret, --), window.
fr, for, before, in behalf of.
fr (-en), prow.
fr|a (-de, -t), to bring, conduct.
frakt|a (-ade, -at), to despise.
fraktlig, scornful, despicable.
frbannelse (-n, -r), curse.
frbi, past.
fr|binda (-band, pl. -bundo, -bundit, -bunden), to bandage, unite.
frbittrad, incensed.
frbittring (-en), anger.
frblev, see frbliva
fr|bliva (-blev, -blivit, -bliven), to remain.
fr|blda (-bldde, -bltt), to bleed to death.
frbrn|na (-de, -t), to consume by fire.
frdjup|a (-ade, -t), de deepen.
frdraga (-drog, -dragit, -dragen), to tolerate.
frdunkl|a (-ade, -at) to make dim.
frm|a (-de, -t), to condemn.
fre, before.
frebild (-en, -er), prototype, model.
fren|a (-ade or -te, -at or -t), to unite.
frening (-en, -ar), union.
frespel (-et, --), prelude.
fresprkersk|a (-an, -or), female pleader, advocate.
fre|st (-stod, -sttt), to be near at hand, be imminent.
fr|flyta (-flt, -flutit, -fluten), to pass by, elapse.
fr|frysa (-frs, -frusit, -frusen), to freeze severely.
frfrlig, terrible.
frflj|a (-de, -t), to pursue.
frglm|ma (-de, -t), to forget.
fr|grta (-grt, -grtit,) to pass the time in weeping; frgrten,
  red-eyed or swollen from weeping.
fr|g (-gick, -gtt, -gngen), to pass by (time); frgs, to perish.
frgrd (-en, -ar), outer court.
frgten, forgotten.
frgves, in vain.
frgm|ma (-de, -t), to conceal.
frhand, p --, beforehand.
frhoppning (-en, -ar), hope, expectation.
frhoppningsfull, hopeful.
frjag|a (-ade, -at), to drive away.
frkast|a (-ade, -at), to reject.
frklar|a (-ade, -at), to explain.
fr|klda (-kldde, -kltt), to disguise, masque.
frkldning (-en, -ar), disguise.
frlama (-ade, -at), to paralyze.
frliden, past.
frlik|a (-te, -t), to reconcile.
frlit|a (-ade, or frlet, -at), to depend upon.
frlor|a (-ade, -at), to lose.
frlov, med --, pardon me.
fr|lta (-lt, -ltit, -lten), to forgive.
frlt, see frlta.
frmrk|a (-ade, -at), to darken.
frnam, see frnimma.
fr|nimma, (-nam, -nummit, -nummen), to hear, perceive, ascertain.
frnummit, see frnimma.
frny|a (-ade, -at), to renew.
frnj|a (-de, -t), to please.
frolmpad, insulted.
frplg|a (-ade, -at), to feed, entertain.
frr, before, formerly.
fr|rda (-rdde, -rtt, rdd), to betray.
frrn, frrn, before, until.
frrost|a (-ade, -at), to rust.
frsak|a (-ade, -at), to renounce, deny oneself.
frsaml|a (-ade, -at), to gather, assemble.
fr|sjunka (-sjnk, -sjunkit, -sjunken), to sink down,
frsjnk, see frsjunka.
fr|skjuta (-skt, -skjutit, -skjuten), to reject.
frsm (-dde, -tt), to disdain.
fr|smlta (-smalt, -smultit), to melt.
frson|a (-ade, -at), to propitiate.
frsonare (-n, --), propitiator.
frsoning (-en), atonement, reconciliation.
frsoningsdag (-en, -ar), day of atonement.
fr|sova, sig (-sov, sovit), to oversleep.
frst, first.
frstr (-dde, -tt), to divert, amuse.
frlst (-stod, -sttt, -stdd), to understand.
frstm|ma (-de, -t), to depress.
frstr|a (-de, -t), to destroy.
frsvann, see frsvinna.
frsvar|a (-ade, -at), to defend.
frsvinna (-svann, pl. -svunno, -svunnit, -svunnen), to disappear.
frsk|a (-te, -t), to try.
frtl|a (-ade, -at), to relate, slander.
frsvunnit, see frsvinna.
frteg, see frtiga.
fr|tiga (-teg, -tegat), to conceal, keep back.
frtjust, pleased, delighted.
frtjn|a (-ade, -at), to earn, deserve.
frtjnst (-en, -er), merit.
fortork|a (-ade, -at), to dry up, wither.
frtro (-dde, -tt), to entrust, confide.
frtrogen (vn), confidential friend.
fortroll|a (-ade, -at), to bewitch.
frtryck[a (-te, -t), to oppress.
frtyn|a (-ade, -at), to waste away.
frtlj|a (-de, or frtaide, -t, or frtalt), to relate, tell.
frtrn|a (-ade, -at), to anger, vex.
frnderlig, changeable.
forundr|a (-ade, -at), to fill with wonder; -- sig, to wonder, marvel.
frut, before.
frutan, without.
forvirr|a (-ade, -at), to confuse, confound.
frvgen, reckless.
frvgr|a (-ade, -at), to refuse.
frndr|a (-ade, -at), to change.
fr|da (-dde, -tt), to waste.

G.

gagn|a (-ade, -at), to benefit.
gala (gol, galit), to crow.
galder (-n, galdrar), incantation.
galt (-en, -ar), boar.
gammal, old.
gamman, indecl., pleasure, joy.
gap (-et, --), mouth, jaws.
gapa (-ade, -at), to yawn, gape.
gav, see giva.
geirsodd (-en), death rune.
gemensam, common, mutual.
gen, short, near.
genast, at once.
genml|a (-de, -t), to retort.
genom, through.
genomborr|a (-ade, -at), to pierce, thrust through.
genomstrmm|a (-ade, -at), to flow through.
gestalt (-en, -er), figure, body.
gick, see g.
giftoman (-nen, -mn), one who gives another in marriage.
giljarfrd (-en, -er), wooing trip or expedition.
ginge, gingo, see g.
gissning (-en, -ar), guess.
giva, ge (gav, g&vo, givit, given), to give.
givmild, generous.
gjallarhorn (-et), giallarhorn, the trumpet of Heimdall.
gjord, see gra.
gjuta (gt, gjutit, gjuten), to pour, mold, shed.
glad, glad, happy, merry.
gladde, see gldja.
glans (-en), splendor,
glasrut|a (-an, -or), window pane.
glatt, smooth.
glesn|a (-ade, -at), to grow sparse.
glittr|a (-ade, -at), to glitter.
gldja (pr. glder, gladde, glatt), to make glad, rejoice.
glder, see gldja.
gldje (-n), joy.
glttig, glad, happy.
gld (-en), glow.
glda (gldde, gltt), to glow.
gldhet, glowing hot.
glm|ma (-de -t), to forget.
glmska (-n), oblivion, forgetfulness.
gnist|a (-an, -or), spark.
gnistr|a (-ade, -at), to sparkle.
gnugga (-ade, -at), to rub.
gny (-et), commotion, murmur.
gngg|a (-ade, -at), to neigh.
god, good.
godo, med or i --, willingly.
gods (-et, --), goods, property.
golv (-et, --), floor.
grav (-en, -ar), grave.
gravhg (-en, -ar), barrow, grave mound.
gravl (-et), funeral feast.
gren (-en, -ar), branch.
grep, see gripa.
griff|el (-eln, -lar), pencil.
grift (-en, -er), grave.
gripa (grep, gripit, gripen), to seize.
gro (-dde, -tt), to sprout, grow.
groll (-et), grudge, quarrel.
grop (-en, -ar), dimple, pit.
grovhyvlad, rough planed.
grubb|la (-ade, -at), to brood.
gruml|a (-ade, -at), to make turbid.
grund, shallow.
grund (-et, --), shoal; till --, to the bottom.
grund (-en, -er), basis, foundation.
grundmurad, provided with solid floor and walls of masonry.
grus, (-et), gravel, earth, i -- in ruins.
gry (-de, -tt), to dawn, break.
grym, fierce, cruel.
grhrig, grayhaired.
grskggig, having gray beard.
grta (grt, grtit), to weep.
grtersk|a (-an, -or), woman who weeps.
grns (-en, -er), boundary, limit.
grs (-et), grass.
grselig or grslig, hideous.
grt, see grta.
grn, green.
grnkldd, covered with verdure.
grnlummig, leafy, with dense foliage.
grnsk|a (-ade, -at), to turn or grow green.
grnska (-n), verdure.
grnvirkad, crocheted in green.
gubb|e (-en, -ar), old man.
gud (-en, -ar), god.
gudabarm (-en, -ar), divine bosom.
gudablod (-et), blood of the gods, of divine ancestry.
gudablte (-t, -n), divine girdle.
gudaglans (-en), divine splendor.
gudahus (-et, --), temple.
gudakrans (-en, -ar), divine wreath.
gudalund (-en, -ar or -er), sacred grove.
gudatimrad, god-built.
gudinn|a (-an, -or), goddess.
gudomlig, divine.
gul, yellow, golden.
guld, gull (-et), gold.
guldbelagd, gold inlaid.
guldfot (-en, -ftter), gold foot.
guldgul, golden yellow.
guldhjlm, (-en, -ar), gold helmet.
guldhov (-en, -ar), gold-shod hoof.
guldinlagd, gold inlaid.
guldkam (-men, -mar), golden comb.
guldkammig, golden combed.
guldklo (-n, -r), golden claw.
guldring (-en, -ar), gold ring.
guldsadlad, with gold-mounted saddle.
guldskld (-en, -ar), gold shield.
guldstol (-en, -ar), golden chair or seat.
guldstrng (-en, -ar), gold string.
guldtand (-en, -tnder), golden tooth.
gull, see guld.
gullhov, see guldhov.
gullmanig, with golden mane.
guln|a (-ade, -at), to turn yellow.
gung|a (-ade, -at), to rock.
gyllene, golden.
gyllenlder (-ret), gilded leather, bronze leather.
g (gick, pl. gingo, gtt, gngen), to go, extend, move.
gng (-en, -ar), path, walk, course.
gng (-en, -er), time, occasion.
gngare (-n, --), steed, horse.
gr, i --, yesterday.
grd (-en, -ar), homestead, estate, yard.
gv|a (-an, -or), gift.
gvo, see giva.
gck|a (-ade, -at), to scorn, deceive.
gld|a (-ade, -at), to make amends for.
gll|a (-de, -t), to be of account, -- lifvet, life is at stake.
grd (-en, -er), tribute, reward.
grna, willingly, freely.
gst (-en, -er), guest.
gst|a (-ade, -at), to visit as guest.
gstabud (-et, --), banquet, feast.
gstfri, hospitable.
gstfrihet (-en), hospitality.
gl (-en, -ar), pool.
gm|ma (-de, -t), to conceal.
gra (gjorde, gjort, gjord), to do, make.
grd|el (-eln, -lar), girdle,
gt, see gjuta.

H.

ha, abbrev. of hava.
hag|e (-en, -ar), pasture, grove.
hade, see hava.
hagelskur (-en, -ar), shower of hail, hail storm.
hagl|a (-ade, -at), to hail.
halm (-en), straw.
hak|a (-ade, -at), to hook.
hals (-en, -ar), neck.
halt|a (-ade, -at), to limp, hobble.
halv, half.
halvbrnd, half burnt.
halvdrnkt, half submerged.
halvrund (-en, -er), semicircle.
halvslocknad, half extinguished.
halvslckt, half extinguished.
halvvred, vexed, angry.
hammare (-n, -- or hamrar), hammer.
hamn (-en, -ar), harbor.
hamr|a (ade, -at), to hammer.
han, he.
hand (-en, hnder), hand.
handfull, handful.
handkraft (-en), physical power.
handsbred, one hand wide.
handslag (-et, --), hand clasp.
han|e (-en, -ar), cock.
hang, see hnga,
hann, see hunno.
hans, his.
harm (-en), anger.
harp|a (-an, -or), harp.
harpoljud (-et, --), sound of the harp.
harpoton (-en, -er), tone of the harp.
hast, haste.
hast|a (-ade, -at), to hasten.
hastig, speedy.
hat (-et), hatred.
hat|a (-ade, -at), to hate.
hatt (-en, -ar), hat.
hav (-et, --), ocean.
hava, ha (hade, haft), to have.
havsbrud (-en, -ar), ocean bride.
havsskum (-met), ocean spray.
havstroll (-et, --), sea monster.
havsval (-en, -ar), whale.
havsrn (-en, -ar), sea eagle.
hed (-en, -ar), heath.
heden, heathen.
heder (-n), honor.
hedersgubb|e (-en, -ar), worthy or venerable old man.
hejsan, hey, hurrah.
hel, whole, entire.
helt, quite, entirely.
helgedom (-en, -ar), temple.
helig, sacred, holy.
hell, hail.
heller, either.
hellre, helst, rather, more or most willingly.
helstekt, roasted whole.
hem (-met, --), home.
hembygd (-en, -er), native place.
hemma, at home.
hemsk, terrible.
hemvg, (-en, -ar), the way home.
henne, acc. of hon, her.
hennes, gen. of hon, hers.
hermelin (-en), ermine.
hermelinsmantlad, ermine mantled.
herr, sir.
herr|e (-en, -ar), master, lord.
het, warm.
het|a (-te, -at), to be called, named.
hillebard (-en, -er), halberd.
himlabg|e (-en, -ar), heavenly arch.
himlaflamm|a (-an, -or), lightning flash.
himlarand (-en), horizon.
him|mel (-meln, -len or -melen, -lar), heaven, sky.
himmelsk, heavenly.
himmelsbl, azure blue.
himlaflt (-et, --), firmament, sky.
hin, the.
hind (-en, -ar), hind, young deer.
hind|er (-ret, --), hindrance, obstacle.
hindr|a (-ade, -at), to hinder.
hingst (-en, -ar), stallion.
hinna (hann, pl hunno, hunnit, hunnen), to have time for, overtake.
hinsidan, on the other side.
hiss|a (-ade, -at), to hoist; -- segel, to set sail.
hit, hither.
hitt|a (-ade, -at), to find.
hjalt (-et, --), hilt.
hjord (-en, -ar), flock.
hjort (-en, -ar), stag.
hjul (-et, --), wheel.
hjlm (-en, -ar), helmet.
hjlmhatt (-en, -ar), helmet, helmet hat.
hjlp|a (-te, or halp, -t, or hulpit, hulpen), to assist, help.
hjlt|e (-en, -ar), hero.
hjlteamma (-an, -or), mother of heroes.
hjltearm (-en, -ar), heroic arm.
hjltebarm (-en, -ar), heroic bosom.
hjlteblick (-en, -ar), heroic glance.
hjltefader (-n, -fder), heroic father, father of heroes.
hjltebragd (-en, -er), heroic deed.
hjltefog (-et), heroic tone or mien.
hjltekraft (-en), heroic power.
hjltemod (-et), heroic courage.
hjltemull (-en), heroic soil, dust of heroes.
hjlterykte (-t), heroic fame.
hjltesinne (-t), heroic mind.
hjlteson (-en, sner), heroic son, son of a hero.
hjltesng (-en, -er), heroic song.
hjltevrede (-n), heroic anger.
hjrta (-t, -n), heart.
hjrtlig, hearty, sincere.
hjss|a (-an, -or), crown of the head.
holmgng (-en, -ar), duel.
hon, she.
honom, acc. of han, him.
honungG (-en), honey.
hop (-en, -ar), crowd, throng.
hopfog|a (-ade, -at), to join together.
hopp (-et, --), leap.
hopp (-et), faith, hope.
hopp|a (-ade, -at), to jump.
hopp|as (-ades, -ats), to hope.
hoptrng|a (-de, -t), to compress.
horn (-et, --), horn.
horndryck (-en), drink from the horn.
hos, by, with, at the home of.
hot (-et), threat.
hot|a (-ade, -at), to threaten.
hov (-en, -ar), hoof.
hov (-et, --), court.
hov, see hva.
hovman (-nen, -mn), courtier.
hud (-en, -ar), skin, pelt.
hugg (-et, --), blow, thrust, stroke.
hugga (hgg, huggit, huggen), to hew, cut, strike.
hull (-et), flesh.
hulling (-en, -ar), barb, hook.
hulpit, see hjlpa.
humle (-n), hops.
hund (-en, -ar), dog.
hundra, hundrade, hundred.
hundramilasltt (-en, -er), plain of a hundred miles.
hundrarig, a hundred years old.
hungrig, hungry.
hunnit, see hinna.
hur, huru, how, howsoever.
hus (-et, --), house, dwelling.
husfolk (-et, --), house servants.
husvill, homeless.
huvud (-et, -en), head.
huvudskall|e (-en, -ar), skull.
hucklare (-n, --), hypocrite.
hg (-en), mind, inclination.
hl (-et, --), hole.
hll (-et, --), direction.
hlla (hll, hllit, hllen), to hold, keep, contain.
hllning (-en), bearing.
hn (-et), scorn.
hr (-et, --), hair.
hrd, hard, cruel, severe.
hrdhet (-en), hardness, harshness.
hrdhnt, rough, severe.
hrvuxen, hairy.
hg|er (-ern, -rar), heron.
hgn|a (-ade, -at), to protect.
hgring (-en, -ar), mirage.
hlft (-en, -er), a half.
hll (-en, -ar), hearth, rock.
hls|a (-ade, -t), ta greet, acclaim.
hlsa, (-n), health.
hlsning (-en, -ar), greeting.
hmnd (-en), revenge.
hmn|a (-ade, -at), to avenge.
hmt|a (-ade, -at), to bring, fetch.
hn, away.
hn|da (-de, -t), to happen.
hng|a (-de, or hang, -t), to hng.
hngls (-et, --), padlock.
hnryckning (-en), ecstasy.
hpen, astounded.
hr, here.
hr (-en, -ar), army.
hrbud (-et, --), war messenger, or message.
hrd (-en, -ar), hearth.
hrd|a (-ade, -at), to harden.
hrinne, in here.
hrj|a (-ade, -at), to devastate.
hrlig, glorious, beautiful.
hrmed, herewith.
hrnad (-en, -er), warfare, warlike expedition.
hrold (-en, -er), herald.
hrom, concerning it.
hrskarbud (-et, -en), word of command.
hrskarblick (-en, -ar), lordly mien, glance of a ruler.
hrskarnyck (-en, -er), whim of authority.
hrskarord (-et, -en), royal command, word of authority.
hrskri (-et, --, or -n), warcry.
hrskld (-en, -ar), war shield.
hrslag (-et,--), battle.
hrtg (-et, --), military expedition.
hst (-en, -ar), horse.
hv|a (-de, -t), to raise, lift, rise and fall.
hvd (-en, -er), annals.
hft (-en, -er), hip,
hg (-en, -ar),mound, pile, grave.
hg, high, loud.
hgbarmad, high-bosomed.
hgg, see hugga.
hgbnk (-en, -ar), high seat, seat of honor.
hghornad, long-horned.
hgre, higher.
hgstespelare (-n, --), pillar of the high seat, or seat of honor.
hgvlvd, high arched.
hgttad, of high descent.
hj|a (-de, -t), to raise, lift.
hjd (-en, -er), height, eminence.
hk (-en, -ar), hawk.
hlj|a (-de, -t), to cover.
hll, see hlla.
hr|a (-de, -t), to hear, listen. -- samman, belong together,
  -- till, belong to.
hst (-en, -ar), autumn.
hstting (-et, --), fall thing or court.
hv|as (-des, -ts), to be fitting,
hvding (-en, -ar), chief.
hvisk, courtly, polite.

I.

i, you.
i, in, into, at, for, to, by, with.
ibland, among, sometimes.
icke, not.
idel, nothing but.
idrott (-en, -er), sport, achievement.
ifrn, from.
igen, again.
igenkn|na (-de, -t), to recognize.
igenom, through.
ihjl, to death; sl ----, to kill.
ihop, together.
il (-en, -ar), gust of wind.
il|a (-ade, -at), to run fast.
illa, bad, evil.
in, in, on.
in|driva (-drev, -drivit, -driven), to collect.
infr, before, face to face with.
ingen, no, no one, none.
ingenting, nothing.
in|giva (-gav, pl. gvo, -givit, -given), to give, inspire.
innan, before, ere.
innanfr, within.
inne, in, within.
inom, within.
insteg, see instiga.
in|stiga (-steg, -stigit, -stigen), to enter.
insvep|a (-te, -t), to envelop, dress.
in|taga (-tog, -tagit, -tagen), to seize, take possession of.
intet, nothing.
intill, to, unto.
intog, see intaga.
in|trda (-trdde, -trtt), to enter.
inunder, under.
invid, by, close to.
invn|da (-de, -t), to interpose objection, answer.
irr|a (-ade, -at), to wander about aimlessly.
is (-en, -ar), ice.
isbjrn (-en, -ar), polar bear.
itu, in twain.
iver (-n), zeal, animation.


J.

jag, I.
jag|a (-ade, -at), to hunt, chase, drive.
jakt (-en, -er), hunt.
jarl (-en, -ar), jarl, earl.
joll|er (-ret), foolish prattle.
jord (-en), earth, soil.
jordisk, earthly.
jul (-en, -ar), yule.
jul|a (-ade, -at), to celebrate yule.
julerus (-et, ----), yuletide spree.
jungfru (-n, -r), maiden, virgin.
jungfrubur (-en, -ar), maiden's bower.
just, just, exactly.
juv|er (-ret, ----), udder.
jgare (-n, ----), hunter.
jgarskar|a (-an, -or), band of hunters.
jmnrig, of the same age.
jmt, always.
jmte, by, also, besides.
jmvl, besides.
jrn (-et), iron.
jrnek (-en, -ar), holly oak.
jrnfast, firm or strong as iron.
jrnlans (-en, -ar), iron lance.
jrnsko (-n, -r), iron shoe.
jtt|e (-en, -ar), giant.
jttesten (-en, -ar), giant rock.
jtteverk (-et, ----), giant undertaking.


K.

kalk|a (-ade, -at), to cover with lime.
kall, cold.
kall|a (-ade, -at), to call.
kall|as (-ades, -ats), to be named.
kallbrckt, cold-short, brittle.
kalln|a (-ade, -at), to grow cold.
kam (-men, -mar), comb.
kamin (-en, -er), stove.
kammar(e) (-n, --), chamber.
kamp (-en), struggle.
kamrat (-en, -er), comrade.
kan, see kunna.
kanhnda, perhaps.
kanske, perhaps.
kant, (-en, -er), border.
kapp, i --, in a race.
kapp|a (-an, -or), mantle, cloak, hood.
karg, chary.
karm (-en, -ar), back and arms of a chair.
kast|a (-ade, -at), to cast, throw.
kedj|a (-an, -or), chain.
kind (-en, -er), cheek.
klag|a (-ade, -at), to complain.
klagan, indecl., complaint.
klagorst (-en, -er), voice of complaint.
klandr|a (-ade, -at), to criticise.
klang, see klinga.
klang (-en), ring, clang.
klapp|a (-ade, -at), to clap, beat, knock.
klar, clear.
klarnad, clear.
klenod, (-en, -er), gem, jewel, valuable.
kling|a (-ade or klang, pl. klungo, -at or klungit), to resound,
drink a toast.
kling|a (-an, -or), sword.
klint (-en, -er), peak, brow of rock.
klipp|a (-an, -or), cliff, rock.
klipp|g, rocky.
klo (-n, -r) claw.
klok, wise.
klot (-et, --), sphere, ball.
klungo, see klinga.
klyft|a (-an, or), cleft, ravine.
klyva (klv, kluvit, kluven), to cleave, split.
klda (kldde, kltt), to clothe.
klder, no sing., clothes,
klm|ma (-de, -t), to squeeze, press.
klttr|a (-ade, -at), to climb,
klsja (-te, -t), to tear with claws or nails.
klv, see klyva.
knak|a (-ade, -at), to creak.
knapp, scarce.
knapp (-en, -ar), button, knob.
knappast, hardly.
knattr|a (-ade, at), to crackle.
knopp (-en, -ar), bud.
knopp|as (-ades, -ats), to bud.
knot (-et), complaint.
knuten, see knyta.
knyta (knt, knutit, knuten), to tie, bind.
kn (-et, -n), knee.
knpp|a (-te, -t), to fasten, buckle; -- hnderna, clasp the hands.
knsatt, placed in one's lap.
kog|er (-ret, --), quiver.
koka (-ade, -at), to boil.
kolsvart, coal black.
kolv (-en, -ar), butt.
komma (kom, kommit, kommen), to come, get, -- fram, come up, forth,
  arrive.
konst (-en, -er), art.
konstnr (-en, -er), artist.
konstarbetad, artistically wrought.
konsterfaren, skilled, artistic.
konstfull, artistic.
konstnr (-en, -er), artist.
konung (-en, -ar), king.
konungasal (-en, -ar), king's hall.
konungason, (-en, -sner), king's son.
konungastad (-en, -stder), royal city.
konungaval (-et, --), royal election.
kopparkl (-en, -ar), copper keel.
kopparstpt, molded in copper.
koppartrsk|el (-eln, -lar), copper threshold.
kor|a (-ade, -at), to choose.
korall (-en, -er), coral.
korn, (-et), barley, grain.
kornland (-et, --), field of grain.
kors|a (-ade, -at), to cross.
kort, short; inom --, shortly, ere long, soon.
kos, g, fly sin --, depart.
kos|a (-an, -or), course.
kost|a (-ade, -at), to cost.
kostelig, costly, precious.
krafs|a (-ade, -at), to scratch.
kraft (-en, -er), power, strength.
kraftls, powerless.
kram (-et), merchandise, gimcrack, trumpery, trash.
krans (-en, -ar), wreath.
krets (-en, -ar), circle.
krig (-et, --), war.
kring, round, around, about.
kringdans|a (-ade, -at) to dance around.
kring|stryka (-strk, -strukit), to roam about.
kringsvrm|a (-ade, -at), to roam about.
kringng|a (-ade, -at), surround by perfume.
kroknbb (-et, --), hook-bill, one having a crooked beak.
kron|a (-an, -or), crown.
kropp (-en, -ar), body.
kross|a (ade, -at), to crush.
kryck|a (-an, -or), crutch.
krmare (-n, --), merchant, trader.
krnk|a (-te, -t), to insult, wrong.
krv|a (-de, -t), to exact, demand.
krkt, bent, crooked.
krn|a (-te, -t), to crown, adore.
kul|a (-an, -or), cave, den.
kulen, bleak.
kull|e (-en, -ar), knoll, hill.
kum|mel (-let, --), funeral mound, cairn.
kung (-en, -ar), king.
kungablod (-et), royal blood.
kungadotter (-n, -dttrar), king's daughter.
kungaed (-en, -er), royal oath.
kungahus (-et, --), king's house, royal house.
kungahghet (-en), royal greatness.
kungasal (-en, -ar), royal hall.
kungason (-en, -sner), king's son.
kungastol (-en, -ar), royal seat.
kungaval (-et, --), royal election.
kungaste (-t, -n), royal seat.
kunglig, royal.
kungsgrd (-en, -ar), king's hall or estate.
kungsniding (-en, -ar), traitor king.
kungsord (-et, --), royal word.
kungssal (-en, -ar), king's hall.
kunna (pres. kan, kunde, kunnat), to be able, can, know.
kupig, convex.
kust (-en, -er), coast, shore.
kuttr|a (-ade, -at), to coo.
kvald, see kvlja.
kvar, remaining, left.
kvar|bliva (-blev, -blivit, -bliven), to remain.
kvar|hlla (-hll, -hllit, -hllen), to retain, keep.
kvarhll, see kvarhlla.
kvav, sultry, close; g i --, go to the bottom.
kvickn|a (-ade, -at) vid, to revive, come to life again.
kvida (kved, kvidit), to wail, whine.
kvinn|a (-an, -or), woman.
kvinnoskepnad (-en, -er), woman's form.
kvist (-en, -ar), branch.
kvittr|a (-ade, -at), to twitter.
kvda (kvad, kvdit, kvden), to sing, speak.
kvde (-t, -n), song.
kvlj|a (-de or kvalde, kvalt, kvald), to choke, torment.
kvll (-en, -ar), evening.
kvv|a (-de, -t), to suffocate, quench.
kyl|a (-de, -t), to cool.
kyss|a (-te, -t), to kiss.
kck, brave, spirited.
kll|a (-an, -or), spring, fountain.
kllare (-n, --), cellar.
kmp|a (-ade, -at), to fight, struggle.
kmp|e (-en, -ar), warrior.
kmpehand (-en, -hnder), heroic hand.
kmpehr (-en, -ar), army of warriors.
knd, known.
kn|na (-de, -t), to know, feel.
knsl|a (-an, -or), feeling.
kr, dear.
krl (-et, --), vessel.
krlek (-en), love.
krleksbrev (-et, --), love letter.
krleksfull, loving.
krn|a (-an, -or), kernel.
krnfull, rich, pithy.
krnfur (-an, -or), sound fir tree.
krnsprk (-et, --), wise saying.
kl (-en, -ar), keel.
kld (-en), cold.
kr|a (-de, -t), to drive.

L.

lack|a (-ade, -at), to drip (of perspiration).
lad|a (-an, -or), barn, granary.
laddning (-en, -ar), cargo.
lade, see lgga.
lag (-en, -ar), law.
lag (-et, --), group, crowd.
lagerlund (-en, -ar), laurel grove.
lamm|m (-met, --), lamb.
land (-et, lnder or --), land.
landsflykt (-en), exile.
lans (-en, -ar), lance.
larm (-et), noise, din.
larm|a (-ade, -at), to make noise.
le (log, lett), smile, laugh.
led, mean, ugly.
led, see lida.
leda (ledde, lett), to lead, direct.
ledig, vacant.
ledsen, sad; --vid, weary of.
lek (-en, -ar), play, frolic.
lek|a (-te, -t), to play.
lekplats (-en, -er), playground.
let|a (-te or -ade, -at), to search.
lev|a (-de, -t), to live.
levnad (-en), life.
levnadslust (-en), joy of living.
lida (led, lidit, liden), to suffer pain; -- mot, or emot, approach.
lidande (-t, -n), suffering.
ligga (lg, legat, legad), to lie.
lik, lika, like, just as, equally.
likafullt, just the same.
lik|e (no def. sing., -ar), equal.
likn|a (-ade, -at), to resemble.
liksom, just as, as though, as.
likvl, anyway.
lilj|a (-an, -or), lily.
liljehy (-n), lily white complexion.
liljekull|e (-en, -ar), lily mound.
liljestng|el (-eln, -lar), lily stem.
liljevit, lily white.
lilla, little, small.
lind (-en, -ar), linden tree.
lind|a (-ade, -at), to twine around.
list (-en), deceit, cunning.
lit|a (-ade, or let, -at), to depend upon.
liten, little, small.
liv (-et, --), life, waist.
livstid (-en, -er), life time.
ljud (-et, --), sound.
ljuda (ljd, ljudit), resound.
ljuga (ljg, ljugit), to lie.
ljung (-en), heather.
ljung|a (-ade, -at), to flash.
ljungare (-n) the thunderer.
ljungeld (-en, -ar), flash of lightning.
ljus, bright, light.
ljus (-et, --), light.
ljusalf (-en, -er), light elf.
ljusbl, light blue.
ljuslockig, light-haired.
ljuv, beautiful, sweet.
ljuvlig, sweet, delightful.
lock (-en, -ar), lock.
lock|a (-ade, -at), to entice, lure.
lodrt, perpendicular.
log, see le.
loft (-et, --), loft.
lossa (-ade, -at), to loosen, set free.
lott (-en, -er), lot, fate.
lottning (-en, -ar), casting of lot.
lov (-et), praise.
lov|a (-ade, -at), to promise, praise.
lovlig, permissible.
luden, hairy, shaggy.
luft (-en), air.
luftig, airy.
lugn (-et), peace, calm, lull.
lugn, quiet, calm.
lull|a (-ade, -at), to hum.
ljummig, leafy, shady.
lumpen, mean, paltry, sordid.
lumpor, no sing., rags.
lund (-en, -er or -ar), grove.
lung|a (-an, -or), lung.
lur (-en, -ar), trumpet.
lur|a (-ade, -at), to lurk.
lurvhrig, shaggy.
lust (-en), pleasure, desire.
lustig, comical, lively, pleasurable.
lut|a (-ade, -at), to incline, bend, lean.
luttr|a (-ade, -at), to purify.
lycka (-n), good fortune.
lyck|as (-ades, -ats), to succeed.
lycklig, fortunate, happy.
lyda, (lydde, lytt), to obey.
lydig, obedient.
lyft|a (-ade, or -e, -at, or lyft), to lift.
lykt|a (-ade, -at), to close.
lykt|a (-an, -or), lantern, lamp.
lysa (-te, -t), to shine.
lysmask (-en, -ar), glowworm.
lyssn|a (-ade, -at), to listen.
lys|ta (-te, -t), to desire.
lg, low.
lg, see lgga.
lg|a (-an, -or), flame.
lg|a (-ade, -at), to glare, glow.
ln|a (-ade or -te, -at or -t), to borrow, loan.
LNG, long, far.
lngsam, tedious, slow.
lngskepp (-et, --), warship of the viking period.
ls (-et, --), lock.
lta (lt, ltit), to let, permit, sound.
lgga (lade, lagt, lagd), to lay, put; -- i land, to land.
lgre, lower.
lmn|a (-ade, -at), to leave.
ln|a (-te, -t), to borrow, loan.
lnd (-en, -er), loin, side.
lnge, long time, long.
lnger, lngre, longer.
lngs (med), along, along the side of.
lngst, longest, farthest.
lngt|a (-ade, -at), to long.
lngtan, indecl., longing.
lngtansfull, longingly.
lngtersk|a (-an, -or), the longing one.
lnte, see lna.
lpp (-en, -ar), lip.
lr, likely, it is said.
lr|a (-de, -t), to learn, teach.
lx|a (-an, -or), teaching, doctrine.
lrk|a (-an, -or), lark.
lrospn (-en, or -et, --), first exploit, achievement.
ls|a (-te, -t), to Read.
lt, see lta.
ltt, light, easy, lightly.
ldig, of pure metal, genuine.
lfte (-t, -n), promise.
lg|a (-ade, -at), to wash.
lgn (-en, -er), lie.
lje (-t, -n), laughter, smile.
ln (-en, -er), reward.
lnvalv (-et, --), secret vault or chamber.
lpning (-en, -ar), running, race, run.
ls, loose.
ls|a (-te, -t), to loosen, dissolve; -- en uppgift, discharge a duty.
lslig, loose.
lv (et, --), leaf.
lv|as (-ades, -ts), to sprout, become green, get leaves.
lvsal (-en, -ar), leafy bower, arbor.

M.

makja (-ade, -at), to move, shift.
maka (-n, -r), mate, wife.
mak|e (-en, -ar), husband.
makt (-en, -er), power, might.
malm (-en, -er), ore.
man (-en, -ar), mane.
man (-nen, mn, or poet, manner), man.
man, one.
mandomsrn (-et, --), manly achievement.
manlig, manly.
mannaring (-en, -ar), circle of men.
manshg, man high.
mant|el (-eln, -lar), mantle, cloak.
mark (-en, -er), mark (about 1/2 kilogram).
mark (-en), ground.
marmorbarm (-en, -ar), marble breast.
marmorklyft (-en), solid block of marble.
marmorsten (-en, -ar), marble.
marmortemp|el (-let, --), marble temple.
marvad, i --, waterlogged.
mast (-en, -er), mast.
mastfur|a (-an, -or), fir tree, mast tree.
mat (-en), food.
mat|a (-ade, -at), to feed.
matt, weak.
med, with, along, for, to, of.
mellan, between.
men, indecl., injury, bane.
men, but.
men|a (-ade or -te, -at or -t), to mean, intend,
mened (-en), perjury,
mening (-en, -ar), meaning, intention, opinion,
mer(a), more,
middag (-en, -ar), midday, dinner.
midj|a (-an, -or), waist.
midnattsdagg (-en), midnight dew.
midnatssol (-en), midnight sun.
midnatstid (-en), time of midnight.
midsommar (-en, -somrar), midsummer.
midsommarfest (-en, -er), festival of midsummer.
midsommarsol (-en), midsummer sun.
mig, acc. of jag, me.
mil (-en, --), mile.
mild, mild.
mildhet (-en), mildness, kindness.
min, mitt, mina, my, mine.
mindre, less, smaller.
min|nas (-des, -ts), to remember.
minne (-t, -n), memory, token of remembrance.
minst, least, smallest.
missnjd, dissatisfied.
mist|a (-ade, or -te, -at or -t), to lose.
mjd (-et), mead.
mjdhorn (-et, --), meadhorn.
mjlkvit, milk white.
mod (-et), courage, valor.
moder (-n, mdrar), mother.
modig, brave.
mogen, ripe.
mogn|a (-ade, -at), to ripen.
moln (-et, --), cloud.
mor, abbrev. of moder.
mordbrand (-en), incendiarism.
mordbrnnarkung (-en, -ar), incendiary king.
mogn|a (-ade, -at) sig, to become fully awake.
morgon (-en, morgnar), morning.
morgondager (-n), dawn.
morgondagg (-en), morning dew.
morgondrm (-men, -mar), morning dream.
morgonglans (-en), morning light.
morgongryning (-en), dawn.
morgonrodnad (-en, -er), glow of dawn, aurora.
morgonstund (-en, -er), morning hour.
morgonvind (-en, -ar), morning wind.
morn|a (-ade, -at) sig, to become fully awake.
mossvxt (-en, -er), moss.
mot, against, towards.
mot|a (-ade, -at), to stop, keep back.
motvg|a (-de, -t), to counterbalance.
mulen, dark, gloomy.
mull (-en), ground, sod.
multen, decayed.
mun (-nen, -nar), mouth.
mund, see mun.
munter, jolly, jovial, glad.
mur (-en, -ar), wall.
mur|a (-ade, -at), to do masonry work.
must (-en), sap, juice, fat.
mycket, much.
myntad, coined.
m (mtte), may.
ml (-et, --), goal.
ml|a (-ade, -at), to paint.
mlsman (-nen, -mn), advocate, sponsor.
mn (mnde), perchance, might.
mnad (-en, -er), month.
mnde, see mn.
mn|e (-en, -ar), moon.
mngen, many a one, many.
mngfaldig, manifold.
mngvis, erudite, very wise.
mnne, perhaps, do you think.
mnskensblick (-en, -ar), dim glances.
mnskensfrst|e (-en, -ar), moonlight prince.
mrd (-en, -ar), marten.
mste, must.
mtt (-et, --), measure.
mktig, mighty.
mngd (-en), great number.
mnner, poetical for mn, men.
mnska, see mnniska.
mnsklig, human.
mnsklighet (-en), humanity.
mnskobrst (-et,--), human heart, breast.
mnnisk|a (-an, -or), man, human being.
mnniskokraft (-en, -er), power of man.
mnskohand (-en, -hnder), human hand.
mnskott (-en, -er), human family.
mnskode (-et, -n), human affairs, human destiny.
mrg (-en), marrow.
mrk|a (-te, -t), to notice.
mstare (-n, --), master.
m (-n, -r), maiden.
md|a (-an, -or), hardship, pains.
mderne (-t), mother's side.
mnstr|a (-ade, -at), to review, examine.
mrd|a (-ade, -at), to kill, murder.
mrdarhand (-en, -hnder), murderer's hand.
mrk, dark.
mrkbl, dark blue.
mrk|er (-ret), darkness.
mrkn|a (-ade, -at), to grow dark.
mt|a (-te, -t), to meet.
mte (-t, -n), meeting.

N.

nag|el (-em, -lar), finger nail, spike.
naken, naked, bare.
nalk|as (-ades, -ats), to approach.
namn (-et, --), name.
namnls, nameless.
narr (-en, -ar), fool.
narrspel (-et, --), foolery.
natt (-en, ntter), night.
nattgammal, one night old.
nattlig, nightly, dark as night.
natur (-en), nature.
ned, neder, ner, down.
nedanfr, below.
neder, see ned.
nederkall|a (-ade, -at), to call down, invoke.
nederslagen, see nedersl.
neder|sl (-slog, -slagit, -slagen), to strike down.
nederst, lowest.
nedrig, low, rascally.
nedsteg, see nedstiga,
ned|stiga (-steg, -stigit, -stigen), to step down, descend.
nedt, downwards.
nej, no.
nek|a (-ade, -at), to deny, refuse.
nerifrn, from below.
ner, see ned.
nere, down.
nick|a (-ade, -at), to nod.
nidingsdd (-et,--), villainous deed.
niding (-en, -ar), outlaw, villain.
nidingsfunder, no sing., malicious artifices.
nidingsstng (-en, -stnger), niding post, pillory.
njuta (njt, njutit, njuten), to enjoy.
nog, indeed, enough.
noga, careful, carefully.
nord (-en), the North, Scandinavia.
nordbo (-n, -r), Northerner.
nordisk, Northern.
nordland (-et), the Northland, Scandinavia.
nordman (-nen, -mn), Northerner.
nordmannakung (-en, -ar), king of the North.
nordmannastt (-et, --), manner of the North.
norn|a (-an, -or), norn.
norr, north.
norrsken (-et, --), Northern light.
norrna, Norse tongue.
nu, now.
ny, new.
nyck (-en, -er), whim.
nyckel (-eln, -lar), key.
nyflld, new-fallen.
nyfdd, newborn.
nyinvigd, newly dedicated.
nyskapad, newly created.
nyss, just now, a while ago, recently.
nyttig, useful.
nyvald, newly elected.
n (-dde, -tt), to reach.
ngon, some, some one, any, anyone.
nktergal (-en, -ar), nightingale.
nmn|a (-de, -t), to mention, call.
nr, when.
nra, nr, near.
nr|a (-de, -t), to nourish.
nring (-en, -ar, pl. in sense of occupation), nourishment.
nrmast, nearest.
ns (-et, --), point, peninsula.
nst, next.
nt (-et, --), net.
nd (-en), misery, hardship.
ndig, necessary.
ndvndig, necessary.
ndvndighet (-en), necessity.
njd, contented.

O.

o, oh, O.
oavvnd, fixed, unceasing.
obemrkt, unnoticed.
obeprvad, untried.
obevpnad, unarmed.
och, and.
ock, also.
ocks, also.
odalbond|e (-en, -bonder), freehold land owner.
oddlig, immortal.
off|er (-ret, --), sacrifice.
offerboll (-en, -ar), sacrificial bowl.
offerlamp|a (-an, -or), sacrificial fire.
offerhus (-et, --), sacrificial temple.
offerkniv (-en, -ar), sacrificial knife.
offerlund (-en, -ar), sacrificial grove.
offerfrest (-en, -er), sacrificial priest.
offersten (-en, -ar), sacrificial stone.
offerng|a (-an, -or), sacrificial incense.
offr|a (-ade, -at), to sacrifice.
ofruktbar, sterile, unfruitful.
ofta, often.
ofrd (-en), misfortune, disaster.
ofrsonlig, unrelenting, unforgiving.
ofrsont, unpropitiated.
ohmnad, unavenged.
ohrd, unheard, unheeded.
oknd, unknown.
om, about, if, concerning, for, during, in, at.
ombord, aboard.
omfluten, encompassed, surrounded by water.
omge, see omgiva.
om|giva, omge (-gav, -givit, -given), to surround.
omhng|a (-ade, -at), to protect, hedge in.
omkring, around.
omlind|a (-ade, -at), to entwine.
omsider, at last.
omstrl|a (-ade, -at), to surround with light.
omjlig, impossible.
ond, evil, angry, bad.
ondig, unnecessary.
opp, upp, up.
ord (-et, --), word.
orm (-en, -ar), serpent.
ormsling|a (-an, -or), serpentine ring or figure.
orolig, disturbed.
ort (-en, -er), place, locality.
orknelig, innumerable.
ortt, wrong.
ortt (-en), injustice, wrong.
osedd, unseen.
oskadd, uninjured.
oskapelig, unshapely.
oskuld (-en), innocence.
oskuldsfull, innocent.
oss, us.
osviklig, unfailing.
osdd, unsown.
outsglig, unspeakable.
outtydd, unexplained.
ovan, above.
ovan, unaccustomed, unusual.
ovanfrn, from above.
ovanfr, above.
ovanom, above.
ovanupp, above.
oviss, uncertain.
ovn (-nen, -ner), enemy.
ondlig, illimitable, infinite.

P.

palm (-en, -er), palm.
pann|a (-an, -or), forehead,
pansar (-et, --), armor, sheath.
par (-et, --), pair.
park (-en, -er), park.
parvis, in pairs.
pass|a (-ade, -at), to fit, be fitting.
pek|a (-ade, -at), to point.
pelargng (-en, -ar), colonnade.
pelarrad (-en, -er), row of pillars.
pelarstam (-men, -mar), shaft of column.
pelarstod (-en, -er), column.
pels (-en, -ar), fur coat.
pestsjuk, pestsmitten.
pil (-en, -ar), arrow.
pilregn (-et), shower of arrows.
pilt (-en, -ar), lad.
plank|a (-an, -or), plank.
plant|a (-an, -or), plant.
plats (-en, -er), place, spot.
plock|a (-ade, -at), to pluck, gather.
plog (-en, -ar), plow.
plundr|a (-ade, -at), to plunder.
port (-en, -ar), gate, portal.
prakt (-en), splendor.
pris (-et), price, prize, honor.
pris|a (-ade, -at), to praise.
propp|a (-ade, -at), to stuff.
pryda (prydde, prytt), to adorn.
prktig, excellent, splendid.
prst (-en, -er), priest.
prv|a (-ade, -at), to test, try.
puls (-en, -ar), pulse.
pung (-en, -ar), pouch, purse.
purpur (-et), purple.
purpurbetslad, with purple bridle.
purpurbrm (-et, --), purple border.
purpurduk (-en), purple cloth.
purpurglans (-en), purple glow.
purpurhatt (-en, -ar), purple hat.
purpurtcke (-t, -n), purple drapery.
p, on, upon, at, in, by.
p|skjuta (-skt, -skjutit), to push, press forward.
prl|a (-an, -or), pearl.

R.

rad (-en, -er), row, line.
radvis, line by line, in lines.
ragl|a (-ade, -at), to stagger.
rak, straight.
rand (-en, rnder), edge, stripe.
rand|a (-ade, -at), to make lines, stripe, make edge or border.
rand|as (-ades, -ats), (dagen), to dawn.
rank|a (-an, -or), vine.
ras|a (-ade, -at), to rage.
rasslande, rattling.
red, see rida.
redan, already.
redlig, honest.
redo|gra (-gjorde, -gjort, -gjord), to give an account.
regn (-et, --), rain.
ren, pure, clean.
ren, contr. of redan, already.
ren|a (-ade, -at), to cleanse, purify.
res|a (-te, -t), to rise, raise, go, travel.
ret|a (-ade, -at), to arouse to anger, irritate.
rev|a (-ade, -at), to reef; -- segel, take in the sail.
rida (red, ridit), to ride.
rig|el (-eln, -lar), bolt.
rik, rich.
rike (-t, -n), kingdom, dominion.
rikedom (-en, -ar), wealth.
ring (-en, -ar), ring.
ringa, little, insignificant.
ring|el (-eln, -lar), coil, ring.
rist|a (-ade, -at), to cut, scratch.
rit|a (-ade, -at), to write, trace.
riva (rev, rivit, riven), to tear.
ro (-n), peace, quiet.
ro (-dde, -tt), to row.
rod|er (-ret, --), rudder.
roderstng (-en, -stnger), rudder bar.
rodn|a (-ade, -at), to blush.
rop|a (-ade, -at), to call, cry, shout.
ros (-en, -or), rose.
rosenfrg (-en, -er), rose color.
rosenfrgad, rose-colored.
rosengrd (-en, -ar), rose garden.
rosenkalk (-en, -ar), rose calyx.
rosenkind (-en, -er), rosy cheek.
rosenknopp (-en, -ar), rosebud.
rosenlpp (-en, -ar), rosy lip.
rosenrd, roseate, red.
rosenving|e (-en, -ar), roseate wing.
rosig, rosy.
rost (-en), rust.
rostad, rusty.
rot (-en, rtter), root.
rotfstad, rooted, firm.
rov (-et, --), prey, quarry.
rubb|a (-ade, -at), to disturb.
rubin (-en, -er), ruby.
rubinknapp (-en, -ar), ruby gem.
rull|a (-ade, -at), to roll, revolve.
rum (-met, --), room, place.
run|a (-an, -or), rune.
runbeskriven, inscribed with runes.
rund, round.
rund (-en, -er), circle.
rund|a (-ade, -at), to surround.
rund|el (-eln, -lar), circle.
runeskrift (-en, -er), runic inscription.
runetavl|a (-an, -or), runic tablet.
runogrift (-en, -er), runic crypt.
runohll (-en, -ar), rune stone.
runoflg|a (-an, -or), rune flame.
runstav (-en, -ar), rune staff.
runsten (-en, -ar), rune stone.
runtomkring, round about.
rus (-et, --), spree, intoxication.
rut|a (-an, -or), square, check, pane.
ruttn|a (-ade, -at), to rot.
ruv|a (-ade, -at), to brood.
ryck|a (-te, -t), to tear, pull.
rygg (-en, -ar), back.
ryka (rk, rukit, or rykte, rykt), to smoke or steam, emit smoke.
rykte (-t, -n), report, fame, rumor.
rymd (-en, -er), space.
rymlig, spacious.
rynk|a (-ade, -at), to knit, as eyebrow or forehead.
rys|a (-te, -t), to shudder.
ryslig, hideous.
ryst|a (-ade, -at), to shake.
ryta (rt, rutit, or rytit), to roar.
r (-n, -r), yard (nautical term).
r (-dde, -tt) fr, to be responsible for, -- ver, govern.
rd (-et, --), advice.
rda, (rdde, rtt), to rule, advise.
rg (-en), rye.
rg|a (-ade, -at), to fill to overflowing.
rn|a (-ade, -at), to rob.
rck|a (-te, -t), to reach, extend.
rdas (rddes), to be afraid.
rdd, afraid.
rdd|a (-ade, -at), to save.
rkn|a (-ade, -at), to count, reckon.
rmna (-ade, -at), to split open.
rtt, right.
rtta, med --, justly, by right.
rtt (-en), justice, right.
rttvis, just.
rttvisa (-n), justice.
rv (-en, -ar), fox.
rd, red.
rk, see ryka.
rk (-en), smoke.
rkfng (-et, --), smoke escape, flue.
rkmoln (-et, --), cloud of smoke.
rn|a (-te, -t), to experience.
rr|a (-de, -t), to move, touch.
rrpil (-en, -ar), reed.
rst (-en, -er), voice.
rt, see ryta.
rv|a (-ade, -at), to rob.
rvare (-n, --), robber.

S.

sade, see sga.
sag|a (-an, -or), saga, story.
sagt, see sga.
sak (-en, -er), matter, thing.
sakn|a (-ade, -at), to miss.
saknad (-en), regret, longing; knna --, to miss.
sakta, slowly.
saktmod (-et), meekness.
sal (-en, -ar), hall, main room.
salig, blessed.
salighet (-en, -er), blessedness.
salsdrr (-en, -ar), hall door.
salt (-et), salt, adj. salt.
saltad, salt.
saltskum (-met), briny foam.
sam, see simma.
samarv (-et, --), joint inheritance.
saml|a (-ade, -at), to gather.
samma, the same.
samman, together.
sammetsmantel (-eln, -lar), velvet cloak.
sand (-en), sand.
sann, true.
sanning (-en, -ar), truth.
sans|a (-ade, -at) sig, to compose oneself.
sansad, reasonable, sober.
sansking (-en), sense, composure.
satt, see sltta or stta.
schack (-et), chess.
schackbord (-et, --), chess board.
scharlakansrd, scarlet.
se (sg, sett, sedd), to see, look.
sed (-en, -er), custom.
sedan, sen, since, after.
seg|el (-let, --), sail.
seg|er (-ern, -rar), victory.
segl|a (-ade, -at), to sail.
seglare (-n, --), sailor.
segling (-en, -ar), cruise, sailing.
segr|a (-ade, -at), to conquer.
sen, see sedan; -- dess, since then.
sen, late, tardy; sent omsider, at last.
sen|a (-an, -or), sinew.
sett, see se.
sex, six.
si, behold.
sid|a (-an, -or), side.
sig, himself, herself, itself, themselves.
silverblank, bright as silver.
silverblte (-t, -n), silver belt.
silke (-t, -n), silk.
silv|er (-ret), silver.
silverbild (-en, -er), silver image.
silverfat (-et, --), silver platter.
silverfot (-en, -ftter), silver foot.
silverfr|a (-an, -or), silvery furrow or band.
silverhjlm (-en, -ar), silver helmet.
silverhr (-et, --), silvery hair.
silverhrig, silver-haired, gray.
silverlock (-en, -ar), silvery lock.
silvermn|e (-en, -ar), silver moon.
silverplt (-en, -ar), silver plate.
silverport (-en, -ar), silver gate.
silverskrid|a (-an, -or), silver scabbard.
silverskir (-et), silver gauze.
silverskgg (-et), gray beard.
silverstak|e (-en, -ar), silver candlestick.
silverstol (-en, -ar), silver chair.
silvertak (-et, --), silver roof or ceiling.
silvervg (-en, -or), silvery wave.
simma (sam, summit), to swim.
simmare (-n, --), swimmer.
sin, sitt, sina, his, her, its, their.
sinne (-t, -n), mind.
sir|a (-ade, -at), to adorn, entwine.
sist, last.
sitta (satt, pl. sutto, suttit), to sit.
sjunde, seventh.
sjunga (sjng, sjungit, sjungen), to sing.
sjunka (sjnk, sjunkit" sjunken), to sink.
sjl (-en, -ar), soul.
sjlv, self.
sj (-n, -ar), lake.
sjbl, water blue.
sjgrn, sea-green.
sjhst (-en, -ar), sea horse.
sjkonung (-en, -ar), sea king.
sjng, see sjunga.
sjnk, se sjunka.
skad|a (-ade, -at), to hurt.
skad|a (-an, -or), injury, harm, waste, misfortune.
skaft (-et, --), handle.
skak|a (-ade, -at), to shake.
skal (-et, --), shell,
skal|a (-ade, -at), to scale.
skald (-en, -er), poet.
skalk (-en, -ar), rogue.
skall, see skola.
skallra (-ade, -at), to rattle.
skall|a (-ade, -at), to resound.
skall|e (-en, -ar), skull.
skap|a (-ade, -at), to create.
skapelse (-n, -r), creation.
skar, see skra.
skar|a (-an, -or), flock, crowd.
skarp, sharp, keen.
skatt (-en, -er), tax, treasure.
skatt|a (-ade, -at), to value, treasure.
skattskyldig, liable to taxation.
ske (-dde, -tt), to happen.
sken (-et, --), light.
sken, see skina.
skepnad (-en, -er), form.
skepp (-et, --), ship.
skeppsbord (-et, --), deck.
skeppsdck (-et, --), deck.
skeppsvrak (-et, --), wreck.
skick|a (-ade, -at), to send.
skidgrd (-en, -ar), paling, palisade.
skift|a (-ade, -at), to exchange, apportion, change, shift.
skifte (-t, -n), vicissitude.
skiltvakt (-en, -er), sentry.
skil|ja (-de, -t), to divide, separate, part, distinguish.
skim|mer (-ret), shimmer, gleam.
skimr|a (-ade, -at), to shimmer.
skina (sken, skinit), to shine.
skinn (-et, --), hide, fur, skin.
skip|a (-ade, -at) lag, to administer law.
skir (-et), gauze.
skiv|a (-an, -or), plate, disk.
skjuta (skt, skjutit, skjuten), to shoot, push.
sko (-dde, -tt), to shoe.
skog (-en, -ar), forest.
skola (skall, skulle, skolat), shall, will, must.
skon|a (-ade, -at), to spare.
skoning (-en), mercy, exemption.
skot (-et), sheet, sail.
skraml|a (-ade, -at), to rattle.
skrap|a (-ade, -at), to scrape, paw.
skred, see skrida,
skrek, see skrika.
skrev, see skriva.
skri (-et, -- ), shriek.
skrida (skred, skridit, skriden), to glide, proceed, walk slowly.
skrika (skrek, skrikit), to cry.
skriva, (skrev, skrivit, skriven), to write.
skrud (-en, -ar), attire.
skrck (-en), terror.
skrm|ma (-de, -t), to frighten.
skugg|a (-an, -or), shadow.
skuggig, shady.
skuld (-en, -er), debt, blame, fault.
skulderblad (-et), shoulder-blade.
skuldls, guiltless, innocent.
skuldr|a (-an, -or), shoulder.
skull, sake, fault; fr ngons --, on account of, for the sake
  of some one.
skulle, see skola.
skum (-met), foam.
skum, dark.
skumma (-ade, -at), to foam.
skur|a (-ade, -at), to scrub, wash, polish.
skurit, see skra.
skuro, see skra.
skvallrja (-ade, -at), to tattle, gossip.
sky (-n, -ar), sky, cloud.
skydd (-et), protection.
skydd|a (-ade, -at), to protect.
skygd, indecl., protection.
skymf (-en, -er), insult.
skymf|a (-ade, -at), to insult.
skymt|a (-ade, -at), to appear by a glimpse, catch a glimpse of.
skynd|a (-ade, -at), to hurry.
skd|a (-ade, -at), to see, be-hold.
skl (-en, -ar), cup, toast, health.
skp (-et, --), cupboard.
skgg (-et, --), beard.
skl (-et, --), reason.
sklv|a (-de or skalv, sklvt), to tremble.
skmt|a (-ade, -at), to jest.
sknk (-en, -er), gift.
sknk|a (-te, -t), to donate, give.
skr (-et, --), rock, skerry.
skra (skar, pl. skuro, skurit, skuren), to cut.
skrad, cleansed, shriven.
skld (-en, -ar), shield.
skldborg (-en, -ar), circle of shields.
skldburen, borne or lifted on a shield.
skldegny (-et), din of shields.
skldeklang (-en), clang of shields.
skldm (-n, -r), shield maiden, valkyr.
skldrand (-en, -rnder), edge of a shield.
skn, beautiful.
sknj|a (-de, -t), to discern.
skrd (-en, -ar), harvest.
skt, see skjuta.
skte (-t), lap, bosom.
slag (-et, --), stroke, battle.
slagsml (-et, --), fight.
slagsvrd (-et, --), sword.
slaktning (-en, -ar), battle, slaughter.
slapp, slack, lax.
slav (-en, -ar), slave.
slet, see slita.
slita (slet, slitit, sliten), to tear, wear.
slockn|a (-ade, -at), to become extinct.
slag, see sl.
slumr|a (-ade, -at), to slumber.
slung|a (-ade, -at), to hurl.
slup (-en, -ar), boat, sloop.
slut (-et), end; till --, at last.
sluta (slt, slutit, sluten), to cease, press, close, attack.
slutligen, finally.
sluttande, sloping.
sl (slog, slagit, slagen), to strike; -- ned, alight,
cast down, -- an en sng, strike up a song.
slss (slogs, slagits), to fight.
slck|a (-te, -t), to extinguish.
sld|e (-en, -ar), sleigh, sled.
sldtravare (-n, --), sleigh-trotter
slkt (-en, -er), generation, kinsfolk.
slang|a (-de, -t), to throw.
slpp|a (-te, -t), to relinquish, release; -- ut, to let out.
sltt (-en, -er), plain, level place.
slj|a (-an, -or), veil.
sls|a (-ade, -at), to squander.
smak|a (-ade, -t), to taste.
smal, slender, narrow.
smalt, see smlta.
smattr|a (-ade, -at), to beat, crackle, blare.
smida (smidde, smitt), to forge.
smidig, lithe.
smultron (-et, --), strawberry.
smyck|a (-ade, -at), to adorn.
smycke (-t, -n), ornament.
smyga (smg, smugit), to go stealthily, steal.
sm (pl. of liten), small, little.
sm|le (-log, -lett), to smile.
sml|ta (-te, or smalt, smultit or smlt), to melt.
smrt, slender.
smdlig, derisive.
smrt|a (-an, -or), pain, suffering.
smg, see smyga.
snar, soon, near, quick.
snck|a (-an, -or), shell, ship.
snll, good, quick.
sn (-n), snow.
snberg (-et, --), snow-capped mountain.
snbetckt, snow-covered.
snblomm|a (-an, -or), snow drop, snow white flower.
sng|a (-ade, -at), to snow.
snig, snowy.
snre (-t, -n), string, cord.
snvit, snow white.
sol (-en, -ar), sun.
solblank, bright as the sun.
solbrun, sunburnt.
solhus (-et, --), sun house, conservatory.
solsken (-et), sunshine.
som, who, which, that, whom.
som, as, like.
sommar (-en, somrar), summer.
sommarnatt (-en, --natter), summer night.
sommarsol (-en), summer sun.
sommartorr, sundried, withered.
sommarvind (-en, -ar), summer wind.
somn|a (-ade, -at), to go to sleep.
son (-en, sner), son.
sona, see frsona.
sorg (-en, -er), sorrow, care, responsibility.
sorgfri, carefree.
sorglig, sad, sorrowful.
sorgls, carefree.
sorgsen, sad.
sorl (-et), hum, commotion.
sorl|a (-ade, -at), to murmur.
sotad, sooty.
sova (sov, sovit), to sleep.
spak, meek, tractable.
spar|a (-ade, -at), to save, spare.
sparr|e (-en, -ar), rafter.
speg|el (-eln, -lar), mirror.
spegelklar, clear as a mirror.
spegelvg (-en, -or), clear, calm water.
spegl|a (-ade, -at), to reflect, view in mirror.
spel (-et, --), play.
spel|a (-te or -ade, -t or -at), to play.
spets (-en, -ar), point, tip.
spill|a (-de, -t), to spill, waste
spillo, giva till --, to abandon.
spilt|a (-an, -or), stall.
spinna (spann, pl. spunno, spunnit, spunnen), to spin.
spis|el (-eln, -lar), fireplace.
spjut (-et, --), spear.
spol|a (-ade, -at), to flush, wash away.
spolad, spun.
spord, see sprja.
sporr|a (-ade, -at), to spur on.
sprang, see springa.
sprak|a (-ade, -at), to crackle.
spratt (-et, --), trick.
sprida (spred or spridde, spridit), to spread, scatter.
springa (sprang, pl. sprungo, sprungit), to run, spring,
break.
spring|a (-an, -or), crack, narrow opening.
springare (-n, --), courser.
sprungo, see springa.
sprk (-et, --), language.
sprk|a (-ade, -at), to converse, talk.
sprng (-et, --), leap.
sprcklig, mottled, speckled.
spman (-nen, -mn), sooth-sayer.
spck|a (-ade, -at), to fill, Interlard.
spd, tender, infantile.
spok|a (-ade,-at), to haunt.
spn|na (-de, -t), to stretch out, bend, draw, buckle, -- hop, clinch.
sprja (sporde, sport, spord), to inquire, learn, hear, ask.
stack, see sticka.
stad (-en, stder), city.
stadig, steady, constant.
stal, see stjla.
stam (-men, -mar), stem, post, trunk, framework.
stamfar, see stamfader.
stamfader (-n, -fder), progenitor.
stamm|a (-ade, -at) frn, to descend from.
stamp|a (-ade, -at), to stamp.
stann|a (-ade, -at), to stop, remain.
stark, strong.
stav (-en, -ar), staff.
steg, see stiga.
steg (-et, --), step.
sten (-en, -ar), stone.
stenek (-en, -ar), holly oak.
sticka (stack, pl. stucko, stuckit), to stick, reach forth,
  -- i brand, put on fire.
stick|a (-ade, -at), to knit.
stickbloss (-et, --), wood torch.
stift|a (-ade, -at), to found, establish.
stig (-en, -ar), path.
stiga (steg, stigit), to step, -- upp, to arise, -- av, to dismount.
stiltje (-n), calm.
stilla, still.
stinga (stng, pl. stungo, stungit, stungen), to pierce, sting.
stjlk (-en, -ar), stem,
stjla (stal, pl. stulo, stulit, stulen), to steal.
stjarn|a (-an, -or), star.
stjrnekrans (-en, -ar), starry wreath.
stjrnenatt (-en, --, -ntter), starry night.
stjrnetlfilt (-et, --), starry tent.
stjarnevim|mel (-let), starry throng.
stjrnklar, starlight,
stjrnskott (-et, --), shooting star.
stjrt (-en, -ar), tail.
stod, see st.
stoft, (-et), dust, earth.
stol (-en, -ar), chair, seat.
stolt, proud.
stolthet (-en), pride.
stor, great, large.
storm (-en, -ar), storm.
storm|a (-ade, -at), to storm.
stormig, stormy.
stormrn (-en, -ar), storm eagle.
strand (-en, strnder), shore.
strandls, without a shore, endless.
strax, immediately,
strid (-en, -er), battle, strife, conflict.
strid, swift, rapid,
strida,(stred, stridit), to fight.
stridsbror, stridsbroder, comrade in arms.
strimm|a (-an, -or), line, streak.
stryka (strk, strukit, struken), strike, give up, roam.
strdd (-en), natural death.
strl|a (-ade, -at), to beam, shine.
strlbgare (-n, --), sparkling bowl.
strl|e (-en, -ar), ray.
strck|a (-te, -t), to stretch, extend.
strckning (-en, -ar), stretching, extent.
strng (-en, -ar), string, chord.
strng, severe.
str (strdde, strtt), to strew, scatter.
strm (-men, -mar), stream.
strmm|a (-ade, -at), to flow, stream.
strmoln (-et, --), small, scattered clouds.
stulen, see stjla.
stum, dumb, silent.
stund (-en, -er), moment.
stund|a (-ade, -at), to be impending, about to happen.
stundom, occasionally.
stungo, see stinga.
stup|a (-ade, or stp, -at), to fall (in battle).
stycke (-t, -n), piece.
styr|a (-de,-t), to steer, direct.
styre (-t, -n), helm.
styrbord, starboard.
styrka (-n), strength.
styrman (-nen, -mn), pilot.
styv, stiff.
st (stod, sttt), stnd; -- ter, to remain.
stl (-et), steel.
stlblank, bright as steel, burnished.
stlbl, steel blue.
stlbg|e (-en, -ar), steel bow
stlbgare, (-n, --), steel goblet.
stlhandsk|e (-en, -ar), gauntlet.
stlgjuten, of wrought steel.
stlhjlm (-en, -ar), steel helmet.
stlbekldd, steel clad, mailed.
stlrand (-en, -rnder), band or edge of steel.
stlsko (-n, -r), skate.
stlskodd, steel shod,
stng (-en, stnger), pole, pike.
stng|a (-ade, -at), to butt, gore.
stll|a (-de, -t), to place, put.
stlle (-t, -n) place.
stm|ma (-de, -t), to summon; -- mte, to set a meeting,
  make an appointment.
stmm|a(-an, -or), voice,
stndig, constant.
stng|a (-de, -t), to shut.
stng|el (-eln, -lar), stalk.
stv (-en, -ar), stem.
stv|a (-an, -or), pail.
stdja (stdde, sttt, stdd), to support, lean.
stp, see stupa.
strre, greater, large.
strst, greatest, largest.
strt|a (-ade, -at) fram, rush forward.
stt (-en, -ar), blow.
stt|a (-te, -t), to strike, encounter.
suck (-en, -ar), sigh.
suck|a (-ade, -at), to sigh.
sund (-et, --), sound.
sunnanskog (-en, -ar), southern forest.
sus (-et), murmur, rustle, sough.
sus|a (-ade, -at), to murmur, rustle, whizz.
sutto, see sitta.
svag, weak.
sval, cool.
svalg (-et, --), mouth, jaw.
svall, (-et), swell, surge.
svall|a (-ade, -at), to swell.
svallvg (-en), surge, roller.
svandunsbarm (-en, -ar), bosom as soft as swan's down.
svar (-et, --), answer.
svar|a (-ade, -at), to answer.
svart, black.
svartkldd, dressed in black.
svartekung (-en), black art king.
svartskggig, having black beard, swarthy.
svarv|a (-ade, -at), to lathe, turn.
sveda (svedde, svett), to singe, burn.
svedjeland (-et, --), fire swept land, burnt clearing.
svek (-et, --), deceit.
sven (-nen, -ner), youth, page, comrade.
svett (-en), perspiration.
svika (svek, svikit, sviken), to fail, betray.
svikt|a (-ade, -at), to give way under weight.
svindl|a (-ade, -at), to grow dizzy.
sving|a (-ade, -at), to swing, fly.
svurit, see svrja.
svr, hard, difficult.
svng|a (-de, -t), to swing.
svra (svor, pl. svuro, svurit), to swear, take oath.
svrdls, swordless, disarmed.
svrdshugg (-et, --), blow or strike of the sword.
svrja (svor, pl. svuro, svurit, svuren), to swear, make solemn promise,
  or take oath.
svrm|a (-ade, -at), to swarm, roam, dream.
svrmare (-n, --), dreamer, visionary.
svv|a (-ade, -at), to hover, rove.
syn (-en, -er), sight, vision.
syn|a (-ade, -at), to examine, spy.
syn|as (-tes, -ts), to seem, appear.
syskonstjrn|a (-an, -or), sister star.
syssl|a (-ade, -at), to be busy.
syst|er (-ern, -rar), sister.
s (-dde, -tt), to sow.
s, thus, so.
sg, see se.
sll|a (-ade, -at), to sift.
sng (-en, -er), song.
sngare (-n, --), singer.
sngarskara (-an, -or), group of singers.
sngfg|el (-eln, -lar), songbird.
sr (-et, --), wound.
sr|a (-ade, -at), to wound.
sd (-en), seed.
sga (sade, sagt), to say, tell, relate.
sg|en (-nen, -ner), saying, legend.
sker, sure, secure.
slja (slde, slt, sld), to sell.
sll, happy, blessed.
sll|e (-en, -ar), fellow, vulgar fellow.
sllhet (-en), bliss.
sllsam, singular.
sn|da (-de, -t), to send.
sndebud (-et, --), messenger.
snder, i --, at a time.
sndman (-nen, --mn), messenger.
sng (-en, -ar), bed.
snk|a (-te, -t), to lower, sink.
srskild, special, separate.
ste (-t, -n), seat.
stta (satte, satt), to put, locate, fix; -- sig, to sit down,
  locate; -- ut, set out; -- stad, start, sally forth.
sv (-en), rushes.
sder (-n), South.
sk|a (-te, -t), to seek.
smn|a (-ade, -at), to sew, embroider.
smn (-en), sleep.
smnig, sleepy, drowsy.
smnls, sleepless.
srj|a (-de, -t), to grieve.
sov|a (-de, -t), to put to sleep.

T.

ta, abbrev. of taga.
tack (-en), thanks.
tack|a (-ade, -at), to thank.
tad|el (-let), blame, reproach, blemish.
tafs (-en, -ar), tassel.
tag (-et, --), hold, grip.
taga, ta (tog, tagit, tagen), to take.
tak (-et, --), roof, ceiling.
tal (-et, --), speech, number.
tal|a (-ade, or -te, -at, or -t), to speak.
tank|e (-en, -ar), thought.
tankls, thoughtless.
tapper, brave.
tapp|a (-ade, -at), to lose.
teck|en (-net, --), sign, omen.
teckn|a (-ade, -at), to trace, write, make signs.
teg, see tiga.
temp|el (-let, --), temple.
tempelbrand (-en), burning of the temple.
tempeljungfru (-n, -r), temple maiden.
tempellund (-en, -ar), temple grove.
tempelrund (-en, -er), temple circle.
tempelrk (-en), smoke from the burning temple.
tempelskndare (-n, --), one who profanes the temple.
tempelslkte (-t, -n), temple tribe.
tempeltilj|a (-an, -or), temple floor.
tempelvalv (-et, --), temple arch, dome.
tempelvgg (-en, -ar), temple wall.
tid (-en, -er), time.
tidning (-en, -ar), news.
tiga (teg, tegat), to keep silent.
tigg|a (-de, -t), to beg.
tiggarstav (-en, -ar), beggar's staff.
tllj|a (-an, -or), floor.
till, to, as, for.
tillbaka, back, in return.
till|bedja (-bad, -bedit, -bedd), to worship.
tillhopa, together.
tillhor|a (-de, -t), to belong to.
tillika, also.
till|komma (-kom, -kommit), to come into existence, to befit,
  be proper, incumbent upon.
tills, until.
tillsamman, together.
til|lgga (-lade, -lagt), to add.
timme (-en, -ar), hour.
timr|a (-ade, -at), to build.
ting (-et, --), thing, court of justice.
tinga, see betinga.
tinn|e (-en, -ar), pinnacle.
tinning (-en, -ar), temple.
tio, ten.
titt|a (-ade, -at), to keep, look.
tjus|a (-ade, -at), to fascinate.
tjuv (-en, -ar), thief.
tjll (-et, --), hut, home.
tofs (-en, -ar), tassel.
tog, see taga.
tolv, twelve.
tolvmannakraft, strength of twelve men.
tolvt (-en, -er), dozen.
tom, empty.
tomhnt, indecl., empty handed.
tomt (-en, -er), plot, lot.
ton (-en, -er), tone, sound.
topp (-en, -ar), top.
torn (-et, --), tower.
torr, dry.
torv (-en), sod, turf.
torv|a (-an, -or), turf, sod.
tre, three.
travare (-n, --), trotter.
trenne, three.
trevlig, pleasant.
trettio, thirty.
triv|as (-des, -ts), to thrive, feel at home.
tro (-dde, -tt), to believe, think.
tro (-n), faith, belief, trust.
trofast, faithful, steadfast.
trogen, faithful.
trohet (-en), faithfulness.
troll (-et, --), goblin, monster.
trolldom (-en), witchcraft.
trollpar (-et, --), pair of monsters.
trollsng (-en, -er), incantation.
trols, faithless.
tron (-en, -er), throne.
trots (-et), defiance; in spite of.
trots|a (-ade, -at), to defy.
trotsig, defiant.
tryck|a (-te, -t), to press.
tryckning (-en, -ar), pressure.
trygg, secure.
trbelte (-t, -n), wooden image.
trd (-et, --), tree.
trda (trdde, trtt), to step, walk, proceed.
trff|a (-ade, -at), to meet with, hit, strike.
trl (-en, -ar), serf, slave.
trngla (-de, -t), to press.
trg, dull.
trsk|el (-eln, -lar), threshold.
trst (-en), consolation.
trtt, weary.
trttad, tired.
trttnia (-ade, -at), to grow tired.
trttsam, tiresome.
tu, two.
tugg|a (-ade, -at), to chew.
tull (-en, -ar), toll.
tuml|a (-ade, -at), to tumble, roll.
tummje (-en, -ar), thumb.
tung, heavy.
tung|a (-an, -or), tongue.
turturduv|a (-an, -or), turtledove.
tusen, thousand.
tusental (-et, --), a thousand.
tuv|a (-an, -or), knoll.
tvekan, indecl., hesitation.
tvemnnings, two together.
tvenne, two.
tvinga (tvang, pi. tvungo, tvungit, tvungen), to compel, subdue.
tvinn|a (-ade, -at), to twine.
tvist (-en, -er), quarrel.
tvist|a (-ade, -at), to dispute.
tv, two.
tvng (-et), compulsion.
tvnne, two.
ty, because, for.
tyck|a (-te,-t), to think, mean.
tyst|a (-ade, -at), to silence.
tyck|as (-tes, -ts), to appear, seem.
tyst, silent, quiet.
tystn|a (-ade, -at), to become silent.
tystnad (-en), silence.
tyvrr, alas.
t, (-n, -r), toe.
tg (-et), march, campaign.
tg|a (-ade, -at), to march.
tl|a (-de, -t), to endure.
tlig, patient.
tr (-en, -ar), tear.
trls, tearless.
tck|e (-et, -en) covering.
tlj|a (-de, -t), to enumerate, relate, count.
tlt (-et, --), tent.
tlt|a (-ade, -at), t put up tents, encamp.
tmja (tmde or tamde, tamt or tamt, tamd), to tame.
tnlda (-de, -t), to kindle, light.
tnk|a (-te, -t), to think.
tr|a (-de, -t), to consume,
trn|a (-an, -or), lass, maiden.
trning (-en, -ar), die, dice,
tt, close.
tvl|a (-ade, -at), to contest, vie, compete.
tckenbud (-et, --), gloomy messenger.
tcknig, misty.
tm|ma (-de, -t), to empty, drain.
tra (torde), perchance, no douht, may.
tras (tordes, torts), to dare.
trst (-en), thirst.
trst|a (-ade, -at), to thirst.

U.

ull (-en), wool.
ulv (-en, -ar) wolf.
undan, away.
under, under, beneath, during.
und|er (-ret, --), wonder.
underbar, wonderful.
underlig, wonderful.
undr|a (-ade, -at), to wonder.
ung, young.
ungdom (-en), youth.
ungdomsblod (-et), youthful blood.
ungdomsvn (-nen, -ner), friend from childhood.
ung|e (-en, -ar), young one.
ungersven (-nen, -ner), young man, swain.
ungtrd (-et, --), young tree.
unn|a (-ade, -at), to allow, permit without grudging.
upp, up.
upp|fda (-fdde, -ftt), to bring up.
upp|bara (-bar, -burit, -buren), to support.
upp|lsa (-te, -t), to dissolve.
uppsparka, to kick up.
uppsteg, see uppstiga. -
upp|stiga (-steg, -stigit, -stigen), to ascend, rise.
uppst (-stod, -sttt, -stnden), to arise.
upp, upon, on.
ur (-oxe) (-en, -ar), musk ox.
ur, from, out of.
urn|a (-an, -or), urn.
usel, mean, sordid, wretched.
ut, ute, out.
utan, without.
utanfr, outside.
utav, of, among.
ute|bliva (-blev, -blivit, -bliven), to fail to appear, remain away.
uti, in.
utlys|a (-te, -t), to announce, appoint.
utsde (-t), seed for planting.
utav, out of.
utver, over, above, beyond.
uppbra (-bar, pi. buro, -burit, buren), to support.

V.

vad, what, whatsoever.
vad'a (-ade, -at), to wade.
vagg|a (-ade, -at), to rock, wave.
vagg|a (-an, -or), cradle.
vaggsng (-en, -er), cradle song.
vaj|a (-ade, -at), to wave.
vak (-en, -ar), opening in the ice.
vak|a (-ade, -at), to watch, keep awake.
vak|a (-an, -or), thrush.
vaken, awake.
vakn|a (-ade, -at), to awaken.
vakt (-en, -er), guard.
vakt|a (-ade, -at), to watch, guard.
vakt|el (-eln, -lar), quail.
val (-en, -ar), whale.
val (-et, --), choice, election.
val|a (-an, -or), seeress.
valhallaarving (-en, -ar), heir of Valhalla.
valhallabarn (-et, --), child of Valhalla.
valhallason (-en, --sner), son of Valhalla,
valhallastol (-en), seat of Valhalla.
valkyri|a (-an, -or), valkyr.
vallh (-et), meadow hay.
valplats (-en, -er), battlefield.
valv (-et, --), arch.
valvdrr (-en, -ar), arch door.
van, accustomed.
van|a (-an, -or), habit.
vandr|a (-ade, -at), to walk, wander.
vandrare (-n, -- ), wanderer, walker.
vankelmod (-et), fickleness, inconstancy.
vantro (-n), superstition.
vantrofylld, full of superstition.
vap|en (-net, --), weapon.
vapenbrak (-et), din of arms.
vapenbroder (-n, -brder), comrade in arms.
vapenklang (-en), clash of arms.
var, see vara.
var, each, every, wherever, where.
vara (r, var pl. voro, varit), to be.
vara, tag dig till --, beware, look out.
varann, varannan, each other, every other.
varda (vart, vorden), begin to be, become.
varenda, every.
varfr, why.
varg i veum, outlaw, profaner of the temple.
varhelst, wherever.
varifrn, whence.
varje, every.
varligen, carefully.
varm, warm.
varmed, whereby.
varn|a (-ade, -at), to warn.
varning (-en, -ar), warning.
vars, whose.
varsam, cautious.
varthelst, whithersoever.
varver, over or across which.
vass, sharp.
vatt|en (-net, --), water.
vattendrag (-et, --), water course, stream.
vattenfg|el (-eln, -lar), waterfowl.
vattenlilj|a (-an, -or), water lily.
vattn|a (-ade, -at), to moisten,
vaulunderverk (-et, --), product of Vaulund.
ve, woe.
ved (-en), wood, fuel.
vedergll|a (-de, -t), to repay, make retribution.
vek, weak.
veklig, weakly.
vem, who.
vemhelst, whosoever.
vemodsfull, melancholy.
verk (-et, --), work, deed.
veta (visste, vetat), to know.
vett (-et), sense.
vi, we.
vi, why, wherefore.
vid, by, in, on, at.
vidunderlig, strange, weird.
vift|a (-ade, -at), to flap, wave, beckon.
vig|a (-de, -t), to consecrate, wed.
vigd, consecrated.
vik (-en, -ar), bay.
vika (vek, vikit, viken), to yield, turn aside.
viking (-en, -ar), viking.
vikingabalk (-en, -ar), viking code.
vikingafrd (-en, -ar), viking expedition.
vikingaliv (-et, --), viking life.
vikingahmnd (-en), viking revenge.
vikingaskepp (-et, --), viking ship.
vikingavinst (-en, -er), viking profit.
vikingavis, in viking fashion.
vikt (-en, -er), weight.
vil|a (-ade, -at), to rest.
vild, wild.
vilddjur (-et, --), wild animal.
vilja (pr. vill, ville, velat), will, want to.
vilj|a (-an, -or), will.
vildsint, ferocious.
vilken, who, which.
vill, see vilja.
villig, willing.
viml|a (-ade, -at), to throng, abound.
vin (-et), wine.
vina (ven, vinit), to whistle, shriek.
vinbgare (-n), wine goblet.
vind (-en, -ar), wind.
vindkall, producing wintry storms.
vingad, winged.
ving|e (-en, -ar), wing.
vink|a (-ade, -at), to beckon.
vinna (vann, pl. vunno, vunnit, vunnen), to win, acquire.
vinpokal (-en, -ar), wine goblet.
vinst (-en, -er), profit, gain.
vint|er (-ern, -rar), winter.
vintergrn, evergreen.
vinterhim|mel, (-len or himmeln, -lar), wintry sky.
vinterkvll (-en, -ar), winter evening.
vinterkld (-en), winter cold.
vir|a (-ade, -at), to wind, twine.
virk|a (-ade, -at), to crochet.
virvelvind (-en, -ar), whirlwind.
virvl|a (-ade, -at), to whirl.
vis (-et, --), manner.
vis, wise.
vis|a (-an, -or), ditty, song.
vis|a (-ade, -at), to show, direct.
visdomsrun|a (-an, -or), rune of wisdom, sage legend.
vishet (-en), wisdom.
visk|a (-ade, -at), to whisper.
viskning (-en, -ar), whispering.
viss, certain.
vissn|a (-ade, -at), to wither.
vist|as (-ades, -ats), to sojourn, remain, stay.
visthus (-et, --), larder.
vit, white.
vitaktig, whitish.
vitgr, light gray, white and gray.
vitkldd, dressed in white.
vitskummig, white-capped, foaming.
vitt, s --, as far as.
vitter, lettered, cultured, learned.
vitullig, woolly.
vittbermd, far-famed.
vorden, see varda.
voro, see vara,
vred, angry.
vrede (-n), anger.
vredesmod (-et), anger.
vredgad, angry.
vredg|as (-ades, -ats), to be or become angry.
vr (-n, -r), nook, corner of a room.
vrl|a (-ade, -at), to howl.
vrk|a (-te, -t), to hurl, heave.
vuxen, see vxa.
vdlig, risky, dangerous.
vg (-en, -or), wave.
vg (-en, -ar), scale.
vg|a (-ade, -at), to dare, venture.
vgskl (-en, -ar), scale.
vld (-et), force, tyranny.
vr (-en, -ar), spring.
vr, our.
vrd (-en, -ar), monument.
vrd (-en), care.
vrd|a (-ade, -at), to take care of.
vrdag (-en, -ar), spring day.
vrdkas (-en, -ar), signal fire
vris (-en), spring ice.
vrsol (-en), spring sun.
vrsky (-n, -ar), spring cloud.
vt, wet.
vck|a (-te, -t), to awaken.
vd|er (-ret), weather.
vdj|a (-ade, -at), to appeal.
vg (-en, -ar), road, path, way.
vg|a (-de, -t), to weigh.
vgg (-en, -ar), wall.
vgra (-de, -t), to refuse.
vl, well, indeed.
vlan, well then.
vlbekant, well-known.
vld, indecl., partiality.
vlde (-t), power, authority.
vldig, mighty.
vlfgnad (-en), good cheer.
vlja (valde, valt, vald), to choose.
vlkommen, welcome.
vlkomstgv|a (-an, -or), gift of welcome.
vlknd, well-known.
vll|a (-de, -t), to gush.
vlment, well-meant.
vlsign|a (-ade, -at), to bless.
vlsk, Gaelic.
vlt|a (-te, -t), to roll, overturn.
vlv|a (-de, -t), to arch.
vn (-nen, -ner), friend.
vn|da (-de, -t), to turn.
vnlig, friendly.
vnskap (-en), friendship.
vnster, left.
vnt|a (-ade, -at), to wait, expect.
vnsll, sociable, amiable.
vntan, indecl., waiting.
vpn|a (-ade, -at), to arm.
vrd (en, -ar), host.
vrd, worth.
vrde (-t), worth.
vrdig, worthy.
vrld (-en, -ar), earth, world.
vrldsblslg|a (-an, -or), flame of the universal pyre.
vrldshav (-et, -- ), main ocean.
vrldshavsblj|a (-an, -or), wave of the ocean main.
vrldskung (-en), world king.
vrldsmoder (-n), mother of the world.
vrn (-et, -- ), defense.
vrnls, defenseless.
vrst, worst.
vs|a (-te, -t), to hiss.
vsen, indecl., being, noise, commotion.
vstanvind (-en, -ar), west wind.
vster (-n), west.
vsterhav (-et, -- ), Western Sea, North Sea.
vstersal (-en, -ar), western hall.
vstersalt (-et), western salt, North Sea.
vstervg (-en, -or), western billow or sea.
vv (-en, -ar), web, textile fabric.
vv|a (-de, -t), to weave.
vx|a (-te, -t or vuxit), to grow.
vxl|a (-ade, -at), to change, alternate.
vxt (-en, -er), growth, stature, plant.
vrd|a (-ade, -at), to respect.
vrdnad (-en), respect.

Y.

yng|el (-let, -- ), brood.
yngling (-en, -ar), young man, youth.
ypp|a (-ade, -at), to reveal, lay bare.
ypperst, foremost.
yppig, luxurious.
yr|a (-de, -t), to be delirious, rave, whirl.
yttre, outer.
yv|as (-des, -ts), to glory in, boast.

.

, on.
 (-n, -ar), stream.
bo (-n, -r), inhabitant, denizen.
d|er (-ern, -ror), vein.
lderdom (-en), old age.
nger (-n), contrition.
ngest (-en), anxiety, fear.
r (-et, --), year.
r|a (-an, -or), oar.
rsbarn (-et, --), born the same year, coeval.
rsvxt (-en), harvest, crop.
s (-en, -ar), ridge.
sk|a (-an, -or), thunder.
skdiger, thunder laden.
skmoln (-et, --), thundercloud.
stad, away, forth.
ter, again.
t, to, in, toward.
ter|flyga (-flg, -flugit, -flugen), to fly back.
ter|fdas (-fddes, -ftts), to be born again.
terkomst (-en), return.
terliv|a (-ade, -at), to revive, quicken to life.
tertn|da (-de, -t), to rekindle.
terstll|a (-de, -t), to restore.
tervn|da (-de, -t), to return.
tskilj|a (-de, -t), to separate.
tsporde, see tsprja.
t|sprja (-sporde, -sport, -spord), to question, ask.

.

del, noble.
delsten (-en, -ar), precious stone.
g|a (-de, -t), to own, possess.
gare (-n, --), owner.
gg (-et, --), egg.
gn|a (-ade, -at), devote, dedicate.
gor, no sing., possessions, estate.
lg (-en, -ar), elk.
lsk|a (-ade, -at), to love.
lskare (-n, --), lover.
lskling (-en, -ar), darling.
lskog (-en), love.
lv (-en, -ar), river.
lv|a (-an, -or), elf.
lvkung (-en, -ar), elf king.
n, yet, then, ever; om --, even if.
n ... n, now ... now, either ... or.
nd|a (-n, -r), end.
nd, anyway.
nk|a (-an, -or), widow.
nnu, yet.
ntligen, final.
ntring (-en), boarding.
pple (-t, -n), apple.
r, see vara.
ra (-n), honor, glory.
r|a (-ade, -at), to honor.
rende (-t, -n), errand.
rlig, honest.
rrig, scarred.
rv|a (-de, -t), to inherit.
tt (-en, -er), family, tribe.
ttartal (-et, --), descent, ancestry.
ttefar, ttefader, progenitor.
ttehg (-en, -ar), tribal funeral mound.
ttekull|e (-en, -ar), barrow, ancestral grave.
ttelngd (-en, -er), pedigree.
ven, even, also.
ventyr (-et, --), adventure.
venvl, also, likewise.

.

 (-n, -ar), island.
de (-t, -n), fate.
de, deserted, waste.
dslig, desolate.
ga (-t, gon), eye.
gonblick (-et, --), moment.
k|en (-nen, -nar), desert.
l (-et), ale.
m, tender.
mk|a (-ade, -at), to pity.
mkan, indecl., compassion, pity.
ppen, open, frank.
ppn|a (-ade, -at), to open.
ra (-t, ron), ear.
rn (-en, -ar), eagle.
rneving|e (-en, -ar), eagle's wing.
s|a (-te, -t), to pour.
ster (-n), east.
sterut, in the east, towards the east.
stervg (-en, -or), Eastern sea, Baltic.
ver, over, above, across.
verallt, everywhere.
ver|flyga (-flg, -flugit, -flugen), to spread over.
verfld (-et), plenty, surplus.
verflg, see verflyga.
ver|giva (-gav, -givit, -given), to desert.
verhand (-en), upper hand, mastery.
verman (-nen, -mn), superior.
vermod (-et), recklessness, arrogance, pride.
verprst (-en, -er), high priest.
verskygg|a (-de, -t), to overshadow.
versll|a (-ade, -at), to overstrew.
vertalare (-n, --), persuader.





End of the Project Gutenberg EBook of Fritiofs Saga, by Esaias Tegner

*** END OF THE PROJECT GUTENBERG EBOOK FRITIOFS SAGA ***

This file should be named 8ftfs10.txt or 8ftfs10.zip
Corrected EDITIONS of our eBooks get a new NUMBER, 8ftfs11.txt
VERSIONS based on separate sources get new LETTER, 8ftfs10a.txt

Produced by David Starner, Tapio Riikonen
and the Online Distributed Proofreading Team

Project Gutenberg eBooks are often created from several printed
editions, all of which are confirmed as Public Domain in the US
unless a copyright notice is included.  Thus, we usually do not
keep eBooks in compliance with any particular paper edition.

We are now trying to release all our eBooks one year in advance
of the official release dates, leaving time for better editing.
Please be encouraged to tell us about any error or corrections,
even years after the official publication date.

Please note neither this listing nor its contents are final til
midnight of the last day of the month of any such announcement.
The official release date of all Project Gutenberg eBooks is at
Midnight, Central Time, of the last day of the stated month.  A
preliminary version may often be posted for suggestion, comment
and editing by those who wish to do so.

Most people start at our Web sites at:
http://gutenberg.net or
http://promo.net/pg

These Web sites include award-winning information about Project
Gutenberg, including how to donate, how to help produce our new
eBooks, and how to subscribe to our email newsletter (free!).


Those of you who want to download any eBook before announcement
can get to them as follows, and just download by date.  This is
also a good way to get them instantly upon announcement, as the
indexes our cataloguers produce obviously take a while after an
announcement goes out in the Project Gutenberg Newsletter.

http://www.ibiblio.org/gutenberg/etext03 or
ftp://ftp.ibiblio.org/pub/docs/books/gutenberg/etext03

Or /etext02, 01, 00, 99, 98, 97, 96, 95, 94, 93, 92, 92, 91 or 90

Just search by the first five letters of the filename you want,
as it appears in our Newsletters.


Information about Project Gutenberg (one page)

We produce about two million dollars for each hour we work.  The
time it takes us, a rather conservative estimate, is fifty hours
to get any eBook selected, entered, proofread, edited, copyright
searched and analyzed, the copyright letters written, etc.   Our
projected audience is one hundred million readers.  If the value
per text is nominally estimated at one dollar then we produce $2
million dollars per hour in 2002 as we release over 100 new text
files per month:  1240 more eBooks in 2001 for a total of 4000+
We are already on our way to trying for 2000 more eBooks in 2002
If they reach just 1-2% of the world's population then the total
will reach over half a trillion eBooks given away by year's end.

The Goal of Project Gutenberg is to Give Away 1 Trillion eBooks!
This is ten thousand titles each to one hundred million readers,
which is only about 4% of the present number of computer users.

Here is the briefest record of our progress (* means estimated):

eBooks Year Month

    1  1971 July
   10  1991 January
  100  1994 January
 1000  1997 August
 1500  1998 October
 2000  1999 December
 2500  2000 December
 3000  2001 November
 4000  2001 October/November
 6000  2002 December*
 9000  2003 November*
10000  2004 January*


The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been created
to secure a future for Project Gutenberg into the next millennium.

We need your donations more than ever!

As of February, 2002, contributions are being solicited from people
and organizations in: Alabama, Alaska, Arkansas, Connecticut,
Delaware, District of Columbia, Florida, Georgia, Hawaii, Illinois,
Indiana, Iowa, Kansas, Kentucky, Louisiana, Maine, Massachusetts,
Michigan, Mississippi, Missouri, Montana, Nebraska, Nevada, New
Hampshire, New Jersey, New Mexico, New York, North Carolina, Ohio,
Oklahoma, Oregon, Pennsylvania, Rhode Island, South Carolina, South
Dakota, Tennessee, Texas, Utah, Vermont, Virginia, Washington, West
Virginia, Wisconsin, and Wyoming.

We have filed in all 50 states now, but these are the only ones
that have responded.

As the requirements for other states are met, additions to this list
will be made and fund raising will begin in the additional states.
Please feel free to ask to check the status of your state.

In answer to various questions we have received on this:

We are constantly working on finishing the paperwork to legally
request donations in all 50 states.  If your state is not listed and
you would like to know if we have added it since the list you have,
just ask.

While we cannot solicit donations from people in states where we are
not yet registered, we know of no prohibition against accepting
donations from donors in these states who approach us with an offer to
donate.

International donations are accepted, but we don't know ANYTHING about
how to make them tax-deductible, or even if they CAN be made
deductible, and don't have the staff to handle it even if there are
ways.

Donations by check or money order may be sent to:

Project Gutenberg Literary Archive Foundation
PMB 113
1739 University Ave.
Oxford, MS 38655-4109

Contact us if you want to arrange for a wire transfer or payment
method other than by check or money order.

The Project Gutenberg Literary Archive Foundation has been approved by
the US Internal Revenue Service as a 501(c)(3) organization with EIN
[Employee Identification Number] 64-622154.  Donations are
tax-deductible to the maximum extent permitted by law.  As fund-raising
requirements for other states are met, additions to this list will be
made and fund-raising will begin in the additional states.

We need your donations more than ever!

You can get up to date donation information online at:

http://www.gutenberg.net/donation.html


***

If you can't reach Project Gutenberg,
you can always email directly to:

Michael S. Hart <hart@pobox.com>

Prof. Hart will answer or forward your message.

We would prefer to send you information by email.


**The Legal Small Print**


(Three Pages)

***START**THE SMALL PRINT!**FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS**START***
Why is this "Small Print!" statement here? You know: lawyers.
They tell us you might sue us if there is something wrong with
your copy of this eBook, even if you got it for free from
someone other than us, and even if what's wrong is not our
fault. So, among other things, this "Small Print!" statement
disclaims most of our liability to you. It also tells you how
you may distribute copies of this eBook if you want to.

*BEFORE!* YOU USE OR READ THIS EBOOK
By using or reading any part of this PROJECT GUTENBERG-tm
eBook, you indicate that you understand, agree to and accept
this "Small Print!" statement. If you do not, you can receive
a refund of the money (if any) you paid for this eBook by
sending a request within 30 days of receiving it to the person
you got it from. If you received this eBook on a physical
medium (such as a disk), you must return it with your request.

ABOUT PROJECT GUTENBERG-TM EBOOKS
This PROJECT GUTENBERG-tm eBook, like most PROJECT GUTENBERG-tm eBooks,
is a "public domain" work distributed by Professor Michael S. Hart
through the Project Gutenberg Association (the "Project").
Among other things, this means that no one owns a United States copyright
on or for this work, so the Project (and you!) can copy and
distribute it in the United States without permission and
without paying copyright royalties. Special rules, set forth
below, apply if you wish to copy and distribute this eBook
under the "PROJECT GUTENBERG" trademark.

Please do not use the "PROJECT GUTENBERG" trademark to market
any commercial products without permission.

To create these eBooks, the Project expends considerable
efforts to identify, transcribe and proofread public domain
works. Despite these efforts, the Project's eBooks and any
medium they may be on may contain "Defects". Among other
things, Defects may take the form of incomplete, inaccurate or
corrupt data, transcription errors, a copyright or other
intellectual property infringement, a defective or damaged
disk or other eBook medium, a computer virus, or computer
codes that damage or cannot be read by your equipment.

LIMITED WARRANTY; DISCLAIMER OF DAMAGES
But for the "Right of Replacement or Refund" described below,
[1] Michael Hart and the Foundation (and any other party you may
receive this eBook from as a PROJECT GUTENBERG-tm eBook) disclaims
all liability to you for damages, costs and expenses, including
legal fees, and [2] YOU HAVE NO REMEDIES FOR NEGLIGENCE OR
UNDER STRICT LIABILITY, OR FOR BREACH OF WARRANTY OR CONTRACT,
INCLUDING BUT NOT LIMITED TO INDIRECT, CONSEQUENTIAL, PUNITIVE
OR INCIDENTAL DAMAGES, EVEN IF YOU GIVE NOTICE OF THE
POSSIBILITY OF SUCH DAMAGES.

If you discover a Defect in this eBook within 90 days of
receiving it, you can receive a refund of the money (if any)
you paid for it by sending an explanatory note within that
time to the person you received it from. If you received it
on a physical medium, you must return it with your note, and
such person may choose to alternatively give you a replacement
copy. If you received it electronically, such person may
choose to alternatively give you a second opportunity to
receive it electronically.

THIS EBOOK IS OTHERWISE PROVIDED TO YOU "AS-IS". NO OTHER
WARRANTIES OF ANY KIND, EXPRESS OR IMPLIED, ARE MADE TO YOU AS
TO THE EBOOK OR ANY MEDIUM IT MAY BE ON, INCLUDING BUT NOT
LIMITED TO WARRANTIES OF MERCHANTABILITY OR FITNESS FOR A
PARTICULAR PURPOSE.

Some states do not allow disclaimers of implied warranties or
the exclusion or limitation of consequential damages, so the
above disclaimers and exclusions may not apply to you, and you
may have other legal rights.

INDEMNITY
You will indemnify and hold Michael Hart, the Foundation,
and its trustees and agents, and any volunteers associated
with the production and distribution of Project Gutenberg-tm
texts harmless, from all liability, cost and expense, including
legal fees, that arise directly or indirectly from any of the
following that you do or cause:  [1] distribution of this eBook,
[2] alteration, modification, or addition to the eBook,
or [3] any Defect.

DISTRIBUTION UNDER "PROJECT GUTENBERG-tm"
You may distribute copies of this eBook electronically, or by
disk, book or any other medium if you either delete this
"Small Print!" and all other references to Project Gutenberg,
or:

[1]  Only give exact copies of it.  Among other things, this
     requires that you do not remove, alter or modify the
     eBook or this "small print!" statement.  You may however,
     if you wish, distribute this eBook in machine readable
     binary, compressed, mark-up, or proprietary form,
     including any form resulting from conversion by word
     processing or hypertext software, but only so long as
     *EITHER*:

     [*]  The eBook, when displayed, is clearly readable, and
          does *not* contain characters other than those
          intended by the author of the work, although tilde
          (~), asterisk (*) and underline (_) characters may
          be used to convey punctuation intended by the
          author, and additional characters may be used to
          indicate hypertext links; OR

     [*]  The eBook may be readily converted by the reader at
          no expense into plain ASCII, EBCDIC or equivalent
          form by the program that displays the eBook (as is
          the case, for instance, with most word processors);
          OR

     [*]  You provide, or agree to also provide on request at
          no additional cost, fee or expense, a copy of the
          eBook in its original plain ASCII form (or in EBCDIC
          or other equivalent proprietary form).

[2]  Honor the eBook refund and replacement provisions of this
     "Small Print!" statement.

[3]  Pay a trademark license fee to the Foundation of 20% of the
     gross profits you derive calculated using the method you
     already use to calculate your applicable taxes.  If you
     don't derive profits, no royalty is due.  Royalties are
     payable to "Project Gutenberg Literary Archive Foundation"
     the 60 days following each date you prepare (or were
     legally required to prepare) your annual (or equivalent
     periodic) tax return.  Please contact us beforehand to
     let us know your plans and to work out the details.

WHAT IF YOU *WANT* TO SEND MONEY EVEN IF YOU DON'T HAVE TO?
Project Gutenberg is dedicated to increasing the number of
public domain and licensed works that can be freely distributed
in machine readable form.

The Project gratefully accepts contributions of money, time,
public domain materials, or royalty free copyright licenses.
Money should be paid to the:
"Project Gutenberg Literary Archive Foundation."

If you are interested in contributing scanning equipment or
software or other items, please contact Michael Hart at:
hart@pobox.com

[Portions of this eBook's header and trailer may be reprinted only
when distributed free of all fees.  Copyright (C) 2001, 2002 by
Michael S. Hart.  Project Gutenberg is a TradeMark and may not be
used in any sales of Project Gutenberg eBooks or other materials be
they hardware or software or any other related product without
express permission.]

*END THE SMALL PRINT! FOR PUBLIC DOMAIN EBOOKS*Ver.02/11/02*END*

